Välfärd och mänskliga erfarenheter i centrum

Vi behöver sjukhus- och vårdlokaler där man vid sidan om att bota sjukdomar också stöder människans välmående som helhet. En människocentrerad design ger alla sinnen en möjlighet att ta fasta på vad som gör en lugn och skapar en känsla av säkerhet. ”När befolkningen åldras så ligger man allt oftare för döden på sjukhusets avdelning för kroniskt sjuka eller på boendeenheter för äldre, där miljön är anstaltsliknande eller långt ifrån rofylld. I lokaler som är designade enligt en människocentrerad filosofi så kan livet få ett vackert avslut”, säger Laura Arpiainen, arbetslivsprofessor i arkitektur för hälsa och välfärd vid Aalto-universitetet.

När döden närmar sig avtar sakta människans sinnen och det sista som försvinner är vanligtvis hörseln. Vilket är det sista ljudet som du vill höra? Är det en pipande maskin, massor av skyndande steg eller en telefon som ringer? Eller kunde det vara rinnande vatten, fågelsång eller vindens sus? Det här funderade arkitektstuderandena vid Aalto-universitetet på förra våren, när uppgiften var att designa ett hem för vård i livets slutskede. I kursen Design for End of Life Care tog man tag i de stora frågorna: vad skulle vara en god miljö för döende?

Hemkänsla i stället för anstalt

”Hem för vård i livets slutskede är platser för de vars liv håller på att ta slut. Dagarna innan döden infinner sig är också tunga för familjen. En miljö med hemkänsla ger utrymme att förbereda sig inför döden och ordna upp de sista ärendena”, fortsätter Arpiainen.

På kursen fick studerandena uppleva hur det ofta krävs inblandning av mångfald av olika aktörer i början av designarbetet. Studerandena fick leva sig in i olika roller, såsom döende patient, sjukskötare, överläkare, psykolog, frivillig och trädgårdsmästare. Arpiainen förklarar: ”Hundterapeuter som tog med sig husdjur för att ge tröst fick motivera varför det behövs buskar och vattenpunkter på gården, kommunalpolitikern var tvungen att lyssna på grannarnas klagomål om dödscentralen. Kantorn berättade om särskilda väggisoleringsbehov. En god design av vårdlokaler är mycket mer än att rita in sängar.”

Esbo stad anvisade en tom tomt nära havet i Notviken för kursen. ”På kursen planterade vi fröet att tomten i framtiden kunde vara ett hem för vård i livets slutskede. I Finland finns bara fyra sådana hem och det behövs definitivt fler”, säger Arpiainen.

Arbetsplats och hem på samma gång

I sjukhus planeras rum och material i högsta grad utifrån förebyggandet av infektioner och strikta hygienkrav. I ett hem för vård i livets slutskede kan man i stället ha träytor och växter, man kan linda in sig i sin egen filt och även husdjur är välkomna.

En plan för en god vårdmiljö beaktar alla sinnen. ”Natur kan också ge tröst. På kursen skapade en studerande i landskapsarkitektur en terapeutisk trädgård för olika sinnen runt byggnaden, där man till exempel än en gång får känna solens värme på sitt ansikte eller ha fingrarna i myllan i planteringslådan. På gården planerades doftande buskar, färggranna växter och ett ställe där man kunde vara ensam. Aalto Media Lab hjälpte till med ljudplaneringen för inomhus- och utomhusrummen.

På kursen gick en studerande vars far nyligen dött efter en lång tids sjukhusvistelse. Studeranden upplevde sjukhusmiljön som ångestfylld och fäste även uppmärksamhet på bristen av rum för sjukskötarna. Han planerade ett hem för vård i livets slutskede med hemkänsla, där även personalens behov beaktades. ”Hem för vård i livets slutskede och andra vårdmiljöer är samtidigt både arbetsplatser och hem. De anställda behöver trygga och ändamålsenliga arbetsförhållanden och patienterna behöver en miljö som påminner om ett hem. Tyvärr ryker hemkänslan ofta på bekostnad av vårdkraven: vi bygger anstalter”, lägger Arpiainen till.

Från förlossningssalar till äldreboende

Arpiainen är Aalto-universitetets och hela Finlands första professor i arkitektur för hälsa och välfärd. Professuren kombinerar hälsa och välfärd med planering av människocentrerade livsmiljöer, som båda är nyckelområden i forskningen vid Aalto. Målet är att beakta människans välmående som helhet i planeringen av vårdtjänster och -miljöer. ”Sjukvårdens process och dess tekniska krav är väldigt viktiga inom planeringen av lokalerna, men man måste också förstå att patienterna är människor. I mitt arbete vill jag kunna påverka så att patient- och familjecentrerad planering får större inflytande.”

Arpiainens tjänst vid institutionen för arkitektur började i september 2018, sedan hon återvänt till Finland efter att ha bott i mer än 20 år i Kanada. I Kanada arbetade Arpiainen både vid arkitektbyråer och inom den provinsiella hälsovårdsförvaltningen, och hon specialiserade sig på byggnadsplanering inom hälsovårdsbranschen. Arpiainens professur täcker olika vårdlokaler och -tjänster inom hälsovården, från förlossningssalar till äldres stödboenden och vård. Även stadshälsa hör till professurens undervisnings- och forskningsämnen.

”Jag vill vara med och skapa miljöer där människans välmående står i centrum. Att se brett och ha en attityd där man är öppen för att lära sig tar en långt. Det är fint att jag vid Aalto kommer kunna samarbeta tvärvetenskapligt över olika designområden.”

Text: Marjukka Puolakka

Vi söker donationer så att vi kan fortsätta arbetslivsprofessuren inom arkitektur för hälsa och välfärd samt fortsätta undervisningen och forskningen inom området vid Aalto-universitetet.