En bildkonstnär som svingar mer än en hammare

Vetenskapen och kulturen arbetar tillsammans för att föreställa sig framtiden, säger artist-in-residence Matthew C. Wilson. Han refererar till de konsultationer regissören Stanley Kubrick fick av Marvin Minsky, pionjären inom artificiell intelligens, för att kunna utveckla HAL 9000, den ökända AI-karaktären i filmen 2001: A Space Odyssey. 

“Nu talar vi med Siri och Alexa, men vi behövde den filmen för att förbereda oss på deras ankomst”.

Wilson uppskattar att Aalto-universitetet sätter konst jämte vetenskap och andra former av forskning, och lägger till

“Om vi på något vis frikopplar våra verktyg från sina specifika ämnesområden, så kan vi hitta nya användningsområden för dem.” 

Komplexa problem, olika perspektiv

Enligt Wilson är konstnärlig forskning och praktik lika betydelsefulla som vetenskapligt arbete, men man använder sig av andra metoder och sensibiliteter för att åstadkomma andra resultat.

“Om du bara har en hammare så ser allt ut som en spik. Med fler verktyg kan du ta dig an och lösa problem på andra sätt. Att tackla komplexa problem såsom de vi står inför idag kräver mer än ett verktyg - de kräver en verktygslåda”. 

Wilsons nuvarande forskning inkluderar “framtida imaginärer” - kollektiva bildpooler, idéer, institutioner och ideologier som omvandlar världen.

“Framtiden kommer alltid ur historien. Vi lever i en värld som förut endast var imaginär. I processen att förverkliga framtidsbilder finns det alltid oavsiktliga konsekvenser. Konst och kultur tacklar dessa konsekvenser, innan och efter att de framträder - och överbryggar historier och framtider. Vetenskap och kultur är båda inbegripna i att fantisera och transformera.”

Använder vi vår förmåga att fantisera för lite?

Wilson håller med om att vetenskap behöver metoder och strukturer, men anser att det finns tillfällen då gränser nås. Han funderar över historien av icke-analytiska tekniker för att hantera dessa gränser. 

“Det finns en lång lista av forskare och innovatörer vars ‘aha’- eller ‘heureka’-ögonblick inte kommer enbart från analytiska processer - dessa sträcker sig från Friedrich Kekulés påstående att en dröm om en orm som biter sin egen svans gav insikt om strukturen av bensen, till Alfred Russel Wallace som, oberoende av Darwin, föreställde sig evolutionen genom naturligt urval under en malariafeber. "

Wilson undrar också över den nutida och framtida potentialen av mentala tillstånd där hittills okända objekt, bilder och processer kan komma i fokus. 

“Vi tänker vanligtvis på insiktsfulla ögonblick som ett resultat av mentala bakgrundsprocesser. Men att istället aktivt sätta scenariot i förgrunden då vi simulerar och modellerar tankekapaciteten kan vara avgörande för om vi kan greppa komplexa fenomen och gäckande former.”

Wilson beskriver hur uppfinnaren Thomas Edison “visualiserade framtiden” genom att hålla stålkulor i sina händer som föll om han somnade, och väckte honom precis i tid för att fånga insikter från hypnagogi - tillståndet på gränsen till sömnen.

Experimentella processer skapar spänning

Tidigare har har Wilson, som numera är konstnär, studerat både datateknik och litteratur, och har ett långvarigt engagemang med diskurser och metoder utanför konsten. 

“Jag har alltid varit intresserad av antropologi och metoden deltagarobservation - idén att du kan ha flera positioner och roller samtidigt som inte behöver motsäga varandra även om dessa upplevelser är oförenliga.”

När han påbörjar en dialog eller ett samarbete med forskare från olika fält vill Wilson förstå inte bara materialen och metoderna i deras arbete, utan också motivationen bakom det. När han får frågan om sin egen motivation säger Wilson:

“Det finns en allmän idé om att konst ska göra ditt liv bättre, ge det skönhet och njutning. Det kan vara sant, men harmoni hittas ofta först genom att vi får oss själva att bli obekväma eller osäkra, genom att kämpa med att omvärdera existerande föreställningar. Jag vill producera arbeten som bjuder in till den processen.”

Matthew C. Wilson har en magisterexamen i fri konst från Columbia University. Han är en bildkonstnär som gör videor och skulpturer som utforskar naturliga, historiska, ekonomiska och perceptuella processer. Som artist-in-residence vid Aalto-universitetet kommer han att utveckla ett konstnärligt projekt vid högskolorna för kemiteknik och teknikvetenskaper samt ge föreläsningar inom biämnet University-wide Art Studies.

matthewcwilson.com 

Aalto-universitetets artist-in-residence-program producerar konstverk som härrör från en dialog mellan konst och vetenskap. Under denna vistelse kommer konstnären att ägna sig åt sitt eget kreativa projekt, medan hen samtidigt engagerar sig i Aalto-gemenskapen på en mängd olika sätt. Resultatet av vistelsen ställs ut i Helsingforsregionen. Programmet, som etablerades 2011, har välkomnat totalt fem konstnärer vid dags dato. 

Text: Tiina Toivola
Foto: Mikko Raskinen