Finlands första vetenskapssatellit Foresail-1 klar för rymden
Foresail-1, den första satellit som spetsforskningsenheten för hållbar rymdvetenskap och rymdteknik byggt är nu klar för rymden. Spetsforskningsenheten som består av Finlands främsta experter på rymdvetenskap och rymdteknik undersöker förhållandena i rymden och bygger med hjälp av forskningsunderlaget satelliter som bättre tål de svåra förhållandena i rymden. Spetsforskningsenheten leds av Helsingfors universitet och i den medverkar Aalto-universitetet, Åbo universitet och Meteorologiska institutet.
"Med hjälp av långsiktig finansiering av Finlands Akademi har vi i Finland byggt upp det första vetenskapliga rymdprogrammet med målet att utveckla en hållbarare rymdforskning", säger spetsforskningsenhetens chef, professor Minna Palmroth vid Helsingfors universitet.
Satellitens färd från Otnäs i Esbo börjar om några dagar. Den första anhalten är Berlin i Tyskland, där satelliten integreras i uppskjutningsadaptern. Foresail-1 levereras till uppskjutningsraketen av det tyska företaget ExoLaunch som tillhandahåller uppskjutningstjänster. Satelliten skjuts på sommaren upp från rymdcentret Cape Canaveral i Florida i USA av raketen Falcon 9, tillhörig bolaget SpaceX.
Alla Foresail-1-satellitens system och vetenskapliga instrument har utvecklats och byggts i Finland. Meteorologiska institutets och Åbo universitets forskarteam svarar för de vetenskapliga instrumenten och deras mätningar.
Aalto-universitetets team har svarat för planeringen av satellitens uppgift och dess byggande. I sitt satellitlaboratorium utvecklade teamet bland annat en helt ny öppen satellitplattform. Satellitplattformen och alla delsystem såsom attitydsystem, radio, centraldator, stomme, antenner, attitydsensorer, batterier och solpaneler kan senare mångsidigt användas också i Finlands andra satellituppdrag. Satellitens planer görs tillgängliga som ett öppet källkodsprojekt.
Aalto-universitetets biträdande professor Jaan Praks berättar att man vid planeringen av satelliten fäste särskild uppmärksamhet vid dess tillförlitlighet och livslängd genom att skydda dess elektronik mot rymdstrålning bättre än i tidigare nanosatelliter.
"Under projektet byggde vi flera utvecklingsversioner av satelliten, och systemens funktion har säkerställts vid tiotals test, exempelvis vid häftiga vibrationer, i vakuum och vid låga temperaturer. Satellitens slutliga flygmodell integreras snart i uppskjutningsadapterns avfyrningslåda som i uppskjutningsrampen i Cape Canaveral sedan monteras i raketen Falcon 9", säger Praks.
Styrningen och driften av satelliten sköts av markstationen i Otnäs, som för närvarande följer satelliternas Aalto-1 och Suomi100 färd i rymden. Markstationens funktion grundar sig på lösningar och programvaror som utvecklats vid Aalto-universitetet.
Finländsk spetskompetens i kompakt paket
Satelliten som ungefär är stor som en mjölkförpackning innehåller ändå två av spetsforskningsenheten utvecklade unika instrument: partikelteleskopet PATE som undersöker närrymdens strålningsmiljö och en plasmabroms som avlänkar satelliten från omloppsbanan.
Plasmabromsen testades redan år 2017 i studentsatelliten Aalto-1 som då sköts upp, och genom utvecklingsarbetet har tillförlitligheten nu förbättrats ytterligare. Plasmabromsen har till syfte att betydligt minska den mängd rymdskrot som uppstår i omloppsbanorna genom att en satellit när den fullgjort sitt värv styrs ned från omloppsbanan så att den brinner upp i atmosfären. Normalt tar det flera år för en satellit att sjunka ned i atmosfären men tack vare plasmabromsen kan det nu gå så snabbt som på ett par månader.
"Plasmabromsen fungerar i teorin och i våra test, men vi har inte ännu kunnat mäta bromskraften i rymden", berättar forskningschef Pekka Janhunen vid Meteorologiska institutet.
Syftet med partikelteleskopet PATE som utvecklats vid Åbo universitet är att förbättra förståelsen för strålningsmiljön i rymden och därigenom förlänga satelliternas livslängd i rymden.
"Genom de noggrannare mätningarna med PATE-teleskopet vet vi hur elektronerna faller ur strålningsbältena och inträder i atmosfären. Med hjälp av den här kunskapen kan vi utveckla satelliter som tål rymdstrålning bättre än tidigare och fungerar längre i rymden", säger professor Rami Vainio vid Åbo universitet.
Information:
Minna Palmroth
professor och chef för spetsforskningsenheten, Helsingfors universitet
tfn 040 5311 745
[email protected]
Jaan Praks (information om satelliten Foresail-1:s funktion och uppskjutning)
biträdande professor, Aalto-universitetet
tfn 050 420 5827
[email protected]
Rami Vainio (information om partikelteleskopet PATE)
professor, Åbo universitet
tfn 040 7397 347
[email protected]
Pekka Janhunen (information om plasmabromsen)
forskningschef, Meteorologiska institutet
tfn 029 539 4635
[email protected]
Emilia Kilpua
professor, Helsingfors universitet
tfn 029 415 0615
[email protected]
Spetsforskningsenheten för hållbar rymdvetenskap och rymdteknik sammanför Finlands främsta experter på rymdvetenskap och rymdteknologi och ämnar revolutionera den experimentella rymdforskningen med hjälp av nanosatelliter. Samtidigt vill den skydda omloppsbanorna för det rymdskrot som flyger där i allt större mängder. Spetsforskningsenheten leds av professor Minna Palmroth vid Helsingfors universitet och till den hör forskarteam från Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Åbo universitet och Meteorologiska institutet.