Forskarna utvecklade precisionsgödsel för skogen av aska och kompost

År 2018 gav sig forskare vid Aalto-universitetet i kast med problemet vad man skulle göra åt det enorma berg av kompost som uppstår vid Finlands största produktionsanläggning för biogas i Lahtis.

Komposten innehåller separat insamlat bioavfall från Lahtis med omnejd och kommunalt slam från vattenreningsverket, ur vilket biogas först avskiljts i en rötningsprocess. Den uppkomna rötresten hygieniseras genom kompostering.

"I Lahtis uppstår 20 000 ton kompost varje år. Tidigare spreds den ut på åkrarna, men i dag godkänner inte spannmålsuppköparna säd som gödslats med kommunalt slam. Därför måste vi hitta en ny användning för den" berättar doktoranden Antti Pietiläinen.

Kompost innehåller rikligt med fosfor och till det organiska materialet bundet kväve – båda viktiga växtnäringsämnen. Forskarna kombinerade komposten med kaliumhaltig aska från träförbränningsanläggningar i en enkel omblandningsprocess.

Tillverkningen av det så uppkomna gödselmedlet, som fått namnet Putretti, förbrukar mycket litet energi, och klimatpåverkan är enligt preliminära beräkningar bara ca 11 % av konstgödselns, vars tillverkning kräver kemikalier, såsom urea vilken innehåller kväve, samt fosfor som utvinns ur marken genom brytning.

"Också kolet finns med i Putretti, vilket är utmärkt, eftersom det är ett viktigt jordförbättringsmedel" säger professor Olli Dahl.

"Och eftersom kvävet i komposten är bundet till det organiska materialet lakas det inte ur med vattnet till miljön utan frigörs långsamt under årens lopp och tas upp av träden när det organiska materialet bryts ned" tillägger Pietiläinen.

En lagändring krävs

Forskarna siktar till att tillverkningen av Putretti kan starta i större skala om två år, och om allt går vägen kan Päijänne-Tavastlands skogar gödslas med Putretti om fem år.

"Det lokala gödslingsbehovet skulle kräva 7 000 ton kompost. Men vi hoppas förstås att hela mängden 20 000 ton i framtiden kan användas i form av Putretti" säger Dahl.”

Innan dess återstår ännu ett par problem att lösa. Det viktigaste av dem är hur man ska hantera plast- och läkemedelsresterna i komposten.

"Mikroplaster tillförs reningsverkens slam exempelvis med tvättvatten från tvätt av syntetfibersplagg, och vi har redan funderat ut hur de ska avskiljas. Avskiljningen av läkemedelsrester kräver mera forskning. Eftersom skogarnas gödslingsintervall är 40 år är det inte risk att de anrikas i miljön, då de ringa läkemedelsresterna bryts ned på några år. Vill man använda Putretti också på åkrarna kan mera forskning behövas – även om kompost redan som sådan får användas på dem" förklarar Olli Dahl.”

Användning av Putretti i skogen kräver också en lagändring eftersom Finlands skogar för närvarande inte får gödslas med organisk returgödsel. Användning av aska som sådan är redan tillåten.

"De odlingsförsök som gjorts med plantor är lovande och under de följande åren kommer Naturresursinstitutet (Luke) att följa upp resultaten på större provarealer", berättar Aaltos forskare Hanna Vanhanen.

"I slutändan kan det här bli en modell som först kopieras i Finland och sedan över hela världen" säger Dahl.”

RaKiKy-projektet genomfördes av Aalto-universitetet, Naturresursinstitutet Luke och Lahden Seudun Kehitys Ladec Oy och i dess styrgrupp medverkade Lahti Energia Oy (askproducent), Labio Oy (kompostproducent) och Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy (regionens avfallshanteringsbolag). Det tvååriga projektet finansierades av Päijät-Hämeen liitto.