I gymnasiet var jag inte intresserad av tekniska studier. Först tänkte jag söka till medicinska, eftersom det verkade vara det område som mina kompisar som var intresserade av naturvetenskap sökte sig till. I armén jobbade jag med flygspaningsuppgifter och fick arbeta med många olika anläggningar och system. Då började jag fundera på om jag med mitt naturvetenskapliga kunnande skulle kunna göra också något annat än börja studera medicin.
Efter att jag blivit intresserad av teknik stod det snart klart för mig att jag ville börja studera just vid Aalto-universitetet. Campus i Otnäs var i mina ögon ett slags kreativitetens vagga och Teknologbyn verkade vara en unik plats.
Jag som var bosatt i Lappland funderade på om Aalto skulle vara ett för svårt universitet för mig och om jag skulle klara mig i branschen. Men jag hade bott utomlands redan under gymnasietiden så till all lycka vågade jag åka hit!
Jag tycker om Aalto, för här kombineras teknik och ekonomi med konst och design och här uppmuntras studenterna att vara kreativa och modiga. Det är också en verkligt cool plats och det är hela tiden allt möjligt roligt och intressant på gång.
Studielivet här är på riktigt kul och ibland känns det till och med svårt att välja när det finns så många intressanta aktiviteter att man inte på något sätt hinner delta i allt. Jag är med i gillesverksamheten och uppmuntrar alla att gå med i den. I gillesverksamheten får man oförglömliga erfarenheter och en känsla av gemenskap, som det är svårt att få i andra livssituationer. Det är också fint att vara en del av traditioner som är äldre än många av universiteten i Finland.
Jag har varit nöjd med undervisningen och tyckt om att vi sporras att vara modiga och pröva på olika saker. En oförglömlig kurs var Elverkstadskursen under det första året, då man i grupper som består av studerande från olika områden bygger olika elektriska anläggningar. Som kursprojekt byggde vi med min grupp en minielbil som fungerar med Bluetooth-kontakt. I projektet arbetade jag själv framförallt med el- och programsidan. Kursen lärde mig att programmera och att inte vara rädd för ledningar, elkomponenter och minidatorer. Projektet var verkligt roligt!
Andra kurser som jag kommer i håg är kursen i matriskalkyl i matematiken, och nu under andra året kursen Signaler och system. Jo, och så förstås Esa Saarinens fantastiska kurs Filosofi och systemtänkande!
Framtiden inom branschen är mycket bra både allmänt för diplomingenjörer och för dem som kan automation och robotik. Möjligheterna att få jobb efter examen är i toppklass och redan under studierna har jag märkt att företagen är intresserade av oss. Det finns massor med möjligheter inom teknologin och jag kommer säkert i framtiden att ha svårt att besluta var jag vill börja jobba, eftersom det finns så mycket intressanta möjligheter.
Det vet jag åtminstone att jag i framtiden genom mitt eget arbete vill bygga en bättre värld. Det är viktigt för mig att jag får vara med om att lösa problem som gäller klimatet och energiförbrukningen. Jag väntar ivrigt på vad framtiden för med sig och jag skulle just nu inte vilja studera någon annanstans.
Till dem som är i gymnasiet och funderar på sin framtid skulle jag vilja säga att ni modigt ska våga fundera på er framtid och inte stänga alla dörrar utan att tänka djupare på olika möjligheter. Var modiga!
Automation behövs överallt, från varje hem till industriella tillämpningar, och hjälper oss att hantera till exempel fabriker, kraftverk och trafik. Automation är essentiellt för att skapa en hållbar framtid. Det ger oss förutsättningar för ett miljövänligt, högklassigt, tryggt och välfungerande samhälle.
Elektriciteten finns överallt och samhället skulle inte fungera utan den. Som studerande vid Högskolan för elektroteknik får du söka lösningar exempelvis på frågor gällande människans välbefinnande och hållbar utveckling. På den här sidan hittar du information om kandidat-, magister- och doktorandprogram vid Högskolan för elektroteknik.
Zachary som studerar med automation och robotik som huvudämne blev i gymnasiet fascinerad av Aaltos tidsenlighet och den företagaranda som rådde där.
