Urban och grön campus

Föraldrarsom skuffar på sina barnvagnar, livsmedelsaffärer och restauranger, platser för idrott och motion, stadsodlingar, talrika nya hem. Liv och rörelse också efter klockan 17. Så ter sig framtiden i visionen som Aalto-universitetets campuskurator Heini-Emilia Saari målar upp. 

– I framtiden är Otnäs en helgjuten stadsdel. En allt mer mångsidig och större skara människor kommer att bo och arbeta här, säger hon. 

Esbo stad har planer för bostäder i området åt 7 000 nya människor. Staden eftersträvar att ungefär hälften av de som bor i Otnäs ska vara studerande. 

Utöver bostäder kommer det också att uppföras flera byggnader som förfogas av universitetet och dess samarbetspartner. Studentorganisationerna får t.ex. ett nytt studentcentrum som ska byggas i närheten av metrostationen, mitt emot Harald Herlin-lärcentrum. 

Även trafiken läggs om. Det är meningen att Spår-Jokern ska glida fram i Otnäs 2024. Inför allt det nya har det blivit aktuellt att också uppdatera landskapsplanen för hela Otnäsområdet. Den danska byrån för landskapsarkitektur SLA har på beställning av Aalto-universitetet utarbetat en omfattande miljöplan. 

– SLA har skissat upp ett enhetligt ringformat grönområde som sträcker sig från den ena sidan av Otnäs till den andra. Längs ringen har man tänkt sig olika motions- och rekreationsplatser. Idén är att ringen ska binda samman de olika områdena i Otnäs, säger fastighetsutvecklingschef Kari Talvitie på Aalto-universitetets fastighetsbolag CRE. 

SLA är specialiserat på miljöplanering enligt principerna för hållbar utveckling. År 2016 vann byrån den nordiska arkitekturtävlingen Nordic Built Cities Challenge. 

Mångsidigare natur 

I planen innehåller ringen olika slag av grönmiljöer, allt från miljöer i naturtillstånd till vårdade urbana miljöer. 

– I framtiden finns det således en mångsidigare natur än tidigare i Otnäs. Det är meningen att inte bara bevara, utan berika naturens mångfald. Nu är grönområdena här egentligen antingen gräsmattor eller områden som är helt i naturtillstånd. Variationen mellan dem saknas, påpekar Saari. 

Satu Kankaala, chef för hållbar utveckling vid Aalto CRE, gillar SLA:s förslag att använda nyttoväxter i planteringar. 

– De träd som växer i grönområdena kunde kunde bra bära ätbar frukt. Skörden av äppel- och plommonträd samt bärbuskar skulle kunna stå till förfogande för alla Otnäsbor, säger hon. 

Kankaala säger att man överhuvudtaget ska se över växtarterna i de vårdade områdena med större omsorg i fortsättningen. Det kommer till exempel inte att längre planteras några invasiva arter i Otnäs. 

En stad att promenera i 

Genom att utveckla grönområdena är det meningen att skapa trivsamma platser att vistas på, som lockar ut människor i det fria. Det är också meningen att luckra upp gränsen för inomhus och utomhus. 

– I idealfallet möts människor från olika branscher spontant när de vistas ute. Vi har ju både ekonomer och folk inom teknik och konst här. Det finns företag och universitetsmänniskor, säger Talvitie. 

En annan viktig framtidsvision, vid sidan av grönringen, är att förändra Otnäs till en stad där det i allt större utsträckning är möjligt att promenera. 

– Nu domineras stadsdelen till stor del av bilar och parkeringsområden. I framtiden ska det bli lättare att ta sig från en plats till en annan gående eller med cykel. Gång- och cykellederna och en intressant omgivning lockar människor att röra på sig, säger Talvitie. 

– Avstånden kommer också att bli kortare, för campusområdet blir tätare. Universitetets olika enheter kommer att ligga närmare varandra i framtiden än i dag, säger Talvitie. 

I visionerna uppstår det ett tydligt urbant centrum kring metrostationen och universitetet. Det är meningen att ge också de andra områdena i Otnäs allt tydligare särdrag och karaktär. I framtiden är varje hörn lite annorlunda och igenkännbart – som en liten stadsdel eller ett grannskap. 

Olika framtider 

Det väsentliga i miljöplaneringen i Otnäs är också att ta hänsyn till alternativa framtider. 

Genom en god planering kan man förbereda sig till exempel på förändringar i hur människor rör sig. 

– Ingen vet hur det kommer att gå för bilismen. Kommer den att öka eller minska? Nu byggs det parkeringshus i stället för att bygga parkeringsfält som slukar stora arealer. Om antalet bilar minskar i framtiden kan en del p-anläggningar rivas för att ge plats åt annat byggande. Man ska inte låsa framtiden vid lösningar som kan visa sig vara besvärliga senare, förklarar Talvitie. 

Det finns många specialvillkor som måste tas i beaktade i utvecklingen av miljön i Otnäs. 

På udden finns Bredvikens skyddade Natura-område, som omfattar ett fågelvatten som är värdefullt också ur internationellt perspektiv. Där trivs till exempel stenskvättan och kornknarren. 

Under fåglarnas vår- och höstflytt är havsviken en rastplats för många arter. 

I stadsdelen finns också rikligt med kulturhistoriskt värdefull, skyddad arkitektur. Miljön måste passa ihop med byggnaderna. 

Planeringsarbetet får ytterligare en egen prägel av att det finns otaliga markägare i området, även om största delen av marken innehas av Aalto-universitetet eller Senatfastigheter. 

– Även staden har egna ändamål för Otnäs. Följaktligen måste flera olika synsätt beaktas i planeringen. Markägarna är ense åtminstone i väsentliga frågor. Alla håller till exempel med om att de värdefulla grönområdena hör till Otnäs fördelar, säger Saari. 

Arbetet inleds nästa sommar 

Landskapsplanen kommer att genomföra i faser under de kommande åren. När det byggs eller görs förändringar i ett område, funderar man samtidigt på omgivningen utomhus och gör mera specifika planer. Allt läggs inte om på en gång. Förändringarna i utemiljön kommer att synas ordentligt vid mitten av 2020-talet. 

De första arbetena inleds alldeles i hjärtat av campus, i närheten av metrostationen, Alvarsplatsen och Dipoli om ett år, sommaren 2019. 

Text: Anu Vallinkoski

Huvudbild: SLA

Artikeln publicerades ursprungligen i december 2018 på Aalto-universitetets campus tidningen.