Vid Handelshögskolan förnyas undervisningen för att uppfylla framtidens behov

Studerandeprojektet Education 3.0 – Future trends in university education genomfördes som stöd för programförändringen vid Handelshögskolan. Programförändringen leds av vice dekanus Timo Saarinen, ansvarig för undervisningen, och dess mål är att utveckla utbildningens uppbyggnad och innehåll. Utredningen gjordes av ett team studerande, Ulla Vilkuna från institutionen för ekonomi, Robert Savander från institutionen för informations- och serviceekonomi och Olga Mäkinen, som studerar inom programmet Creative Sustainability.

Studerandena intervjuade åtta företagsrepresentanter för projektet, fyra framtidsforskare, två experter inom utbildning och universitetspedagogik samt fyra prefekter och dekaner från Handelshögskolan.

“Vi intervjuade ett brett urval av representanter från både interna och externa intressentgrupper för att få en heltäckande bild av kommande förändringar i arbetet och samhället. Som ett resultat av det här blev året 2035 tidsspannet för undersökningen. Det var intressant att se hur de som intervjuades blev inspirerade att noggrant tänka igenom ämnet och helheten. Det uppstod både överraskande och radikala idéer”, berättar studerandena.

Framtidens ekonom – en nyfiken, nätverkande problemlösare med djup förståelse för teknik

Enligt utredningen kommer teknologiska och ekologiska megatrender att påverka det framtida arbetslivets förväntningar. Från universiteten förväntar man sig ett mångsidigt utbildningsutbud, som inte är begränsat till enbart examen, utan också tar behovet av ett livslångt lärande i beaktande. Eftersom saker förändras snabbt bör tyngdpunkten flyttas från inlärningen av enskilda fakta till att lära sig att tänka kritiskt.

Av framtidens ekonomer förväntas ett mångvetenskapligt tänkande, förmåga att förstå teknikens möjligheter och kreativitet för att lösa flerdimensionella problem. Framtidens ekonom utvecklar sitt kunnande på många sätt både under studietiden och efter den. De intervjuade företagsrepresentanterna önskade att studerandena efter examen skulle ha en stark substanskunskap som de skulle kunna utnyttja i olika situationer. En ekonom ska dessutom kunna fungera ihop med experter från olika områden och kunna lösa problem som samhällets megatrender kan innebära för företagen. 

Nytta av forskningsresultaten i bakgrunden av programförnyelsen

Studerandeteamet berättar att förverkligandet av undersökningen var mycket intressant och flerdimensionellt.

“Det finns inga rätta eller enkla svar när ämnet är framtidens trender och förändringar samt behoven på kunskap för framtida ekonomer. Det mest utmanande var analysera det rikliga och mångsidiga materialet och dra slutsatser av det. Konsekvenserna av förändringar i ett utbildningsprogram syns först efter 5-10 år”, berättar teamet.

Enligt teamets handledare, Handelshögskolans pedagogiska expert Päivi Kinnunen, gör studerandeteamet ett utmärkt jobb. De samlade ihop ett mångsidigt material och producerade en rapport där resultaten är presenterade på ett sätt som gör att de bra kan användas i bakgrunden av en förnyelse av utbildningsprogrammet. Resultaten visar även framtidsscenarion där utmanande verksamhetsområden för framtidens universitet målas upp. Dessutom fanns det i rapporten förslag på praktiska tillvägagångssätt för hur till exempel förändringen av utbildnings- och inlärningskulturen kan stödjas även på kursnivå.

“I den här rapporten tycker jag att det är speciellt värdefullt att studerandena själva har producerat material för att stödja programförnyelsen”, säger vice dekanus Timo Saarinen.