De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.

De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.

Gemensamma studier i konstkandidatexamen 26 sp

Aalto-kurs 3 sp

I examen ingår en Aalto-kurs som väljs bland kursutbudet vid de övriga högskolorna vid Aalto-universitet.

Aalto-kursen ersätter kurserna Aaltos skatter och I sakkunskapens tecken samt kursen Den gemensamma miljön, som ingår i de tidigare examensfordringarna.

De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.

De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.

Gemensamma studier i teknologie kandidatexamen 23 sp

Undervisningen i språk vid Högskolan för konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. Språkstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven för det konstnärliga och det tekniska området.

De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, Språkkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.

Studier i språk och kommunikation för konstkandidatexamen

Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida

Finska eller svenska som skolutbildningsspråk

^{* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska.}

Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.

Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.

Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk

Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger konstkandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands

• 3 studiepoäng i finska eller svenska
• 3 studiepoäng i ett främmande språk
• 3 studiepoäng i andra studier i språk eller kommunikation

Studier i språk och kommunikation för teknologie kandidatexamen 6 sp

Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida.

Finska eller svenska som skolutbildningsspråk

Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk

Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger teknologie kandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands

• 3 studiepoäng i ettfrämmande språk
• 3 studiepoäng i andra studier i språk ellerkommunikation

Förutom studierna i språk innehåller examen kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomförs som gemensamma studier.

^{* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon  på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska.}

Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket.  Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen.  Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.

Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.

Undervisningen i språk vid Högskolan för konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. Språkstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven för det konstnärliga och det tekniska området.

De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, Språkkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.

Studier i språk och kommunikation för konstkandidatexamen

Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida.

Finska eller svenska som skolutbildningsspråk

^{* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska.}

Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.

Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.

Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk

Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger konstkandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands

• 3 studiepoäng i finska eller svenska
• 3 studiepoäng i ett främmande språk
• 3 studiepoäng i andra studier i språk eller kommunikation

Studier i språk och kommunikation för teknologie kandidatexamen 6 sp

Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida.

Finska eller svenska som skolutbildningsspråk

Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk

Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger teknologie kandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands

• 3 studiepoäng i ettfrämmande språk
• 3 studiepoäng i andra studier i språk ellerkommunikation

Förutom studierna i språk innehåller examen kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomförs som gemensamma studier.

^{* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon  på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska.}

Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket.  Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen.  Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.

Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.

I den gemensamma undervisningens utbud finns valfria kurser i konst, konstteori och historia. Den studerande kan placera dessa i examens fritt valbara studier. Huvudämnet kan även rekommendera att de studerande väljer de kurser ur utbudet som anses vara mest viktiga.

Teckning och målning

Kurserna i teckning och målning består av olika metoder för tvådimensionell gestaltning. Fokus ligger på praktiskt arbete, learning-by-doing, men även teoretiska anknytningar tas upp. Till kurserna hör teckning, måleri och arbete med blandteknik. Den studerande blir medveten om visuell perception och olika sätt att beskriva världen omkring oss samt vår föreställning om den. Under kurserna granskas även hur idéer och begrepp påverkar konsten, hur konsten förhåller sig till formgivning samt dess betydelse och roll i samhället.

Färg och perception

I färg- och perceptionsstudierna ligger betoningen på visuell perception och teorierna kring den. Den engelskspråkiga kursen Colour and Perception består av teori och praktiska övningsuppgifter. På kursen lärs den grundläggande färgrelaterade begreppsapparaten ut, liksom också grunderna för färgseendet. På kursen undersöks färgkontraster och färgjämförelser och deras estetiska verkan med experimentella metoder, främst i tvådimensionella uttryck. Kursen Färg - ljus - rum D är i första hand riktad till magisterstuderande inom arkitektur, inredningsarkitektur och landskapsarkitektur. På kursen behandlas färg och ljussättning i ett utrymme och som en del av arkitektur och stadsbilden.

Skulptur

Studier i skulptur ger den studerande nödvändiga praktiska färdigheter att jobba med nutida skulptering och formgivning. På kursen betonas färdigheter såsom undersökandet av nya material, arbetssätt och metoder som den studerande kan ha nytta av inom sitt eget område. Ways of Making-kurserna erbjuder praktiska erfarenheter i att arbeta i en skulpturateljé och i Metal Casting presenteras gjuteritekniker. Digital skulptur (Digital Sculpture) är en introduktion i att utnyttja ny och framåtskridande teknologi i tredimensionell konst. Studiernas betoning ligger på begrepp och teori och ingår i kursutbudet för samtidskonst.

Konstgrafik

I konstgrafik framställs bilden genom avtryck från olika slag av handgjorda tryckplattor som används för att producera serier av kopparstick, träsnitt, stentryck eller silkscreen. Varje tryck är ett konstgrafiskt originalblad. Grundkurserna lär ut grunderna i olika tryckmetoder och hantering av tryckutrustningen. Konstgrafik är ett specialämne och rekommendationen är att studierna inleds under det andra året av kandidatstudierna.

Konsthistoria och konstteori

Målet med undervisningen i konsthistoria är att ge en överblick av konstens och konstbegreppens historia och centrala teoretiska frågor.

Samtidskonst

Kurserna i samtidskonst är på magisternivå, men även kandidat- och forskarstuderande kan delta eller ansöka till dem. Kurserna arrangeras i regel på engelska.

Andra kurser