Beslut 10.9.2024 av Aalto universitetets kommitté för akademiska ärenden AAK.
Reglerna i kraft fr.o.m 1.1.2025

1 Inledning

De ansvarsfulla handlingsmetoderna som definieras i Aalto-universitetets etiska principer för forskning, konstnärlig verksamhet och utbildning utvidgas med denna anvisning från god akademisk praxis i studier vid Aalto-universitetet till att gälla studier, lärande och undervisning (1).

God akademisk praxis innefattar samma principer som god vetenskaplig praxis: tillförlitlighet, ärlighet, uppskattning, ansvarstagande (2-4).

Syftet med denna anvisning är att hjälpa studerande och andra vid Aalto-universitetet att lyckas i sina studier och i arbetslivet. Att känna till och följa god vetenskaplig och konstnärlig praxis – ärligt förfarande – är inte relevant enbart i studierna utan också i arbetslivet. Syftet med anvisningen är att skapa en gemensam förståelse bland studerande och personal vid Aalto-universitetet för vad god akademisk praxis innebär.

Denna anvisning tillämpas på misstankar om avvikelser från god akademisk praxis, det vill säga förseelser i samband med studier och antagning av studerande. Förseelserna mot god akademisk praxis utreds och påföljderna bestäms enligt denna anvisning.

2 Tillämpningsområde

Denna anvisning gäller examensstuderande vid Aalto-universitetet. Denna anvisning gäller också övriga studerande vid Aalto-universitetet inom ramen för deras studierätt och de regler som tillämpas på dem (till exempel utbytesstuderande, studerande vid Öppna universitetet och studerande med rätt till fristående studier).

Vid behov gäller denna anvisning även de som ansöker om examens- eller annan studierätt vid Aalto-universitetet. Denna anvisning har ett separat avsnitt om hur fusk hanteras vid antagningen av studerande.

De etiska principerna och kategorierna av förseelser mot god akademisk praxis i denna anvisning gäller också andra medlemmar i Aalto-gemenskapen, såsom fortbildningsstuderande och personal, när de har rollen som lärande vid Aalto-universitetet eller ansöker om studierätt. Universitetet ska ta itu med misstänkta förseelser i enlighet med de villkor och den lagstiftning som gäller för de lärande.

3 Central lagstiftning, bestämmelser och nationella anvisningar

Aalto-universitetet har förbundit sig att följa den nationella anvisningen ”God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland. Forskningsetiska delegationens GVP-anvisning 2023” (hädanefter GVP-anvisningen) (3). De goda vetenskapliga metoder som beskrivs i denna anvisning ska tillämpas på studier på alla examensnivåer.

Aalto-universitetets verksamhet regleras av universitetslagen (558/2009). Enligt 2 § i lagen ska universiteten ”ordna sin verksamhet så att hög internationell kvalitet säkerställs inom forskning, konstnärlig verksamhet, utbildning och undervisning med iakttagande av etiska principer och god vetenskaplig sed.” I universitetslagen föreskrivs också disciplinära åtgärder samt rätten att begära omprövning av bedömningen av lärdomsprov eller andra studieprestationer eller av antagningsresultat. Förvaltningslagen (434/2003) och principerna för god förvaltning ska iakttas när en misstänkt förseelse utreds eller ett tidigare fattat beslut rättas i efterhand.

Enligt Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier (5) som utfärdats av Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden ger Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden mer detaljerad information om de etiska reglerna för studier och hanteringen av förseelser mot dessa. I ”Regler för ansvarsfullt uppförande – de studerandes rättigheter och skyldigheter”, utfärdade av Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden, definieras andra förseelser som betraktas som osakligt beteende än förseelser som strider mot god akademisk praxis.

4 God akademisk praxis

4.1 Goda vetenskapliga metoder vid undervisning och studier

Goda vetenskapliga metoder (3, s. 11–14)som tillämpas i undervisningen och i studierna består av tillvägagångssätt som frambringar ansvar för universitetet, utbildningsprogrammen, lärarna och de studerande, som till exempel:

1. Forsknings- och lärmiljö: Goda vetenskapliga metoder känns till vid universitetet och information om dem är tillgänglig.  Det säkerställs att infrastrukturen lämpar sig för ansvarsfull verksamhet. Misstänkta förseelser behandlas på ett lämpligt sätt och utan dröjsmål. Den misstänkta och den som framfört misstanken behandlas rättvist. 
2. Utbildning, handledning och mentorskap: Undervisning i god vetenskaplig praxis ingår i universitetsstudierna. Det finns coachning för personalen. Stödpersoner utses för att skapa en god organisationskultur. 
3. Forskningspraxis: Studerande redovisar sina forskningsresultat och forskningsmetoder, inklusive användning av externa tjänster, artificiell intelligens eller automatiserad utrustning, på ett sätt som uppfyller de krav som ställs på dem i studierna. 
4. Skyddsåtgärder: Studerande följer föreskrivna regler och anvisningar för att skydda sin egen och andras hälsa och säkerhet. 
5. Behandling och hantering av forskningsmaterial: De studerande iakttar skyldigheter i anknytning till konfidentialitet, sekretess och begränsning av behandlingen, såsom dataskyddsbestämmelser. 
6. Samarbete: När de studerande arbetar tillsammans (grupparbete) kommer de överens om mål, rättigheter och skyldigheter samt följer god vetenskaplig praxis för att kunna ansvara för att grupparbetet och dess resultat är tillförlitliga.
7. Publicering: Andras arbete respekteras, deras prestationer värdesätts och hänvisning till andras publikationer görs på ett adekvat sätt.
8. Bedömning: De studerande tar sitt ansvar när de bedömer andra studerandes resultat och beaktar konfidentialiteten hos det opublicerade arbetet.

4.2 Främjande av god akademisk praxis

Universitetet ansvarar för att

• information om god akademisk praxis och konsekvenser av förseelser mot dem finns tillgänglig för studerande, andra lärande och lärare 
• det finns praxis och processer för att dela information och hantera eventuella förseelser mot god akademisk praxis och dessa är bekanta för hela universitetet 
• studerande och undervisningspersonal erbjuds material och utbildning om god akademisk praxis 
• följa upp antalet förseelser mot god akademisk praxis.

Högskolorna ansvarar för att 

• alla examensnivåer har obligatoriska studier som handlar om god vetenskaplig och/eller konstnärlig praxis på ett sätt som är relevant för examensnivån 
• följa upp antalet förseelser mot god akademisk praxis.

Lärarna ansvarar för att 

• de studerande informeras om god studiepraxis samt om att fusk medför påföljder
• möjligheten att använda förbjudna förfaranden begränsas 
• avvikelser från god praxis tas itu med när de upptäcks 
• de studerande får rådgivning om god praxis.

Studerande och övriga lärande: 

• förbinder sig till god akademisk praxis och goda vetenskapliga och/eller konstnärliga metoder i sina studier 
• följer anvisningar för tentamina och studieprestationer 
• gör sig förtrogna med anvisningarna om god akademisk praxis och ber om vägledning när det behövs 
• förstår att fusk såsom tentamensfusk, plagiering eller missbruk av artificiell intelligens inte är tillåtet samt att förseelser mot god akademisk praxis medför påföljder.

5 Förseelser mot god akademisk praxis

5.1 Fusk i studierna

Fusk i samband med studier innebär en avsiktlig, ohederlig gärning eller metod som syftar till att ge en felaktig bild av det som en studerande själv eller någon annan person kan eller att ge en felaktig bild av observationer eller forskningsresultat (”oredligt förfarande").

För tillförlitlig bedömning av lärande och kompetens har det utfärdats regler, bestämmelser och anvisningar som förpliktigar de studerande (t.ex. tentamensanvisningar eller uppgiftsspecifika anvisningar). Förseelser mot dessa betraktas som fusk. En förseelse mot reglerna, bestämmelserna eller anvisningarna bedöms utifrån hur viktig den är för bedömningen av lärandet eller kompetensen samt om den är avsiktlig. Om förseelsen mot reglerna, bestämmelserna eller anvisningarna bedöms vara ringa (till exempel inte avsiktlig och endast en liten del av bedömningen) kan den hanteras genom ett samtal mellan personen som är ansvarig för bedömningen eller handledningen, såsom läraren, och den studerande. I övrigt ska det i enlighet med denna anvisning utredas om det är fråga om fusk i studierna eller någon annan förseelse mot god akademisk praxis.  

5.1.1 Kategorier av fusk i studierna

Tentamensfusk (luntning) och annat fusk i studieprestationer

Tentamensfusk innebär användning av otillåtna medel eller hjälpmedel under en tentamen. Också försök att använda otillåtna medel eller hjälpmedel under en tentamen kan vara fusk. 

Fusk som påverkar bedömningen av en annan studieprestation än en tentamen (till exempel en övningsuppgift) och som görs med hjälp av otillåtna medel eller hjälpmedel eller i samarbete är också fusk. Närvarofusk – det vill säga att lögnaktigt uppge att man är närvarande vid en föreläsning eller i någon annan undervisningssituation – kan likaså vara fusk. Att använda artificiell intelligens eller något annat automatiskt verktyg eller samarbeta med en annan person i en studieprestation i strid med lärarens anvisningar kan också betraktas som fusk. 

Det är även fusk att hjälpa en annan studerande att fuska i tentamen eller i andra studieprestationer. Sådan hjälp kan till exempel vara att låta någon annan kopiera ens egen essä eller att en studerande som är frånvarande registreras som närvarande. 

Plagiering, fabricering och förvrängning av resultat är kategorier av fusk som behandlas nedan. Fusk i studierna kan innefatta element från dessa kategorier av fusk. 

Att avsiktligt ge felaktig information om kunnande

Denna kategori av fusk innebär att avsiktligt ge felaktig information om det egna kunnandet eller om hur studierna framskrider för att få studiepoäng eller för att komma in på en viss kurs eller någon annan undervisningshändelse. Det kan till exempel handla om att presentera förfalskade dokument eller lämna felaktiga uppgifter om sina tidigare studier eller kunnande för att få en studieprestation tillgodoräknad. 

Observera att framställning eller användning av en felaktig eller förfalskad version av ett officiellt dokument som vilseledande bevis (till exempel examensbetyg, studieprestationsutdrag eller identitetsbevis) också kan betraktas som ett förfalskningsbrott. Universitetet kan inte själv utreda brottsmisstankarna, men brottsanmälan till polisen övervägs alltid när förfalskning misstänks. 

5.1.2 Oredlighet inom den vetenskapliga verksamheten och dess hållning till dem

De nationella riktlinjerna God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland (3) definierar de olika kategorierna av misstankar om kränkning av god vetenskaplig praxis. Dessa tillämpas också på studier. 

Plagiering 

Plagiering innebär att använda andras arbete eller forskningsidéer utan tillstånd eller hänvisning. Då kränks också de ursprungliga upphovsmännens rättigheter till det egna vetenskapliga arbetet. Både direkt kopiering och omarbetad kopiering innebär plagiering.

Plagiering är till exempel att presentera eller använda en annan persons text eller del av den, forskningsplan, manuskript, artikel, forskningsresultat, forskningsmaterial, forskningsidéer, forskningsobservationer eller programkodning, översättning, diagram, bild eller andra visuella uttryck i eget namn utan adekvat hänvisning. 

(3, s. 17)

Både inom vetenskapligt och konstnärligt arbete används forskning och konst som gjorts av andra och kunskap som skapats på annat sätt. Att ha kunskap om det som tidigare producerats och publicerats påvisar lärdom. Användning av tidigare resultat presenteras med hjälp av lämpliga citat- och hänvisningssätt som är grundläggande för studieprestationer på universitetsnivå. Därtill ska arbetet innehålla en självständig insats av författaren (till exempel den studerande). Det räcker oftast inte att ordagrant upprepa källmaterialet för att visa på att man besitter den kunskap som krävs på universitetsnivå. Det anses också vara oredligt att använda andras material om källhänvisningen är bristfällig eller vilseledande till materialet som producerats av andra. Plagiering kan gälla både icke-publicerade och publicerade arbeten. Arbeten som någon annan gjort får inte i något syfte presenteras som ens egna, även om det har lämnats ut för offentligt bruk eller gjorts med tillstånd eller hjälp från den ursprungliga författaren eller konstnären.¹

Nedan presenteras en lista över de vanligaste formerna av plagiering i studier. För att undvika plagiering är det viktigt att både ange källhänvisningen och den citerade eller lånade textdelen samt se till att längden är ändamålsenlig. 

• Användning av citat eller ordagranna lån utan att detta anges klart och tydligt.
• Källtexten ändras lite, till exempel ändras ett par ord eller ordföljden.

Om endast vissa ord eller ordföljder har ändrats kan texten inte betraktas som en självständig prestation eller som självständigt tänkande. Även att följa en argumentation eller uppbyggnad av en text som gjorts av någon annan kan vara plagiering. 

• Inexakta citat/lån och källhänvisningar. 

Källhänvisningar bör göra det möjligt för läsaren att tydligt skilja på citat och författarens självständiga produktion. 

• Klippa och klistra. 

Även när webbkällor används ska anvisningarna för god vetenskaplig praxis följas och någon annans arbete ska inte presenteras som ens eget även om man inte känner till den ursprungliga upphovsmannen. 

• Direkt översättning från originalet utan att ange det som ett direkt citat.

Att översätta källmaterialet ordagrant eller endast göra små ändringar i översättningen kan också vara plagiering. Du ska hänvisa till källan på ett adekvat sätt också när du översätter till ett annat språk. 

• Samarbete och plagiering som strider mot reglerna.

Samarbete som strider mot reglerna innebär arbete som har utförts tillsammans med andra och som framställs som eget arbete. I ett lärdomsprov ska det till exempel nämnas om man fått hjälp och vilken slags hjälp man fått. Det kan också vara regelstridigt samarbete när man först har diskuterat med en annan studerande om en inlämningsuppgift och båda sedan själva lämnar in uppgiften som sin egen med hjälp av texten som man skrivit tillsammans. Det är oftast tillåtet att diskutera uppgiften med någon annan, men om det rör sig om ett individuellt arbete ska man utföra den experimentella delen och rapporteringen själv. Samarbete som strider mot reglerna är både frivilligt samarbete, när det inte är tillåtet, samt situationer där någon på ett orättvist sätt drar nytta av andra studerandes bidrag i ett grupparbete. 

Fabricering 

Med fabricering avses presentation av påhittade observationer, material eller resultat. Till exempel att observationer i en vetenskaplig rapport inte har gjorts på det sätt eller med de metoder som beskrivs i rapporten. (3, s. 16)

Fabricering inom vetenskaplig och konstnärlig verksamhet och studier anses vara allvarlig oredlighet. För att undvika fabricering måste insamlingen och analysen av data vara transparent och spårbar i alla studieprestationer och publikationer. 

Förvrängning

Förvrängning är ogrundad modifiering av forskningsdata. Med förvrängning av observationer avses att de ursprungliga observationerna har bearbetats eller presenterats så att det resultat som grundar sig på dem förvrängs. Med förvrängning av resultat avses vetenskapligt grundad manipulering eller urval av forskningsresultat. Förvrängning kan förekomma i exempelvis en publikation, ett manuskript avsett för publicering, undervisningsmaterial eller en finansieringsansökan. Förvrängning är också att utelämna resultat eller fakta som är väsentliga för slutsatserna. 
(3, s. 17)

Förvrängning kan undvikas genom noggrann rapportering av datainsamlingen och analysen. Även om rapporteringssätten varierar enligt forskningsmetod och forskningsplan ska tillvägagångssättet från analys till resultat och slutsatser vara transparent i alla studieprestationer. Utelämnande av data som avviker från övriga data eller resultat ska också rapporteras.

5.2 Försummelse av god vetenskaplig praxis i studierna

Försummelse av god vetenskaplig praxis

Annan verksamhet som strider mot god vetenskaplig praxis, bortsett från oredlighet, kallas enligt vedertagen praxis i Finland för försummelse av god forskningspraxis (3, s. 17).

Försummelse av god vetenskaplig praxis i studierna kan ta sig uttryck på många sätt, till exempel genom att försumma andra studerandes och lärares rättigheter eller förringa deras arbete och prestationer. Försummelse kan i allvarliga fall utgöra oredligt förfarande som avses i universitetslagen eller osakligt bemötande i övrigt. 

Nedan listas exempel på försummelse: 

• självplagiering 

Fall där du återanvänder dina tidigare studieprestationer genom att de presenteras som nya resultat kan vara fusk. Att lägga fram ett lärdomsprov som är gjort för en tidigare examen på nytt (i omarbetad form eller som översättning) för en annan examen utan hänvisning till det tidigare lärdomsprovet kan vara fusk. I samtliga fall, när tidigare lärdomsprov eller kursarbeten används, ska användningen av dem i den aktuella studieprestationen diskuteras med övervakaren/läraren. 

• oetisk spridning av undervisningsmaterial eller studieprestationer

Detta inkluderar oetisk spridning av en lärares undervisningsmaterial eller en annan studerandes studieprestation, oberoende av om författaren nämns, eller oetisk utlämning eller överföring av konfidentiella uppgifter eller forskningsmaterial. Exempel på oetisk spridning är när en studerande delar en lärares uppgift till en aktör utanför universitetet för kommersiellt bruk utan lärarens tillåtelse eller säljer resultatet av ett grupparbete som de studerande har genomfört på en kurs till en utomstående part utan att komma överens med resten av arbetsgruppen. 

Misstankar om oetisk spridning behandlas enligt denna anvisning (punkt 6) endast om anvisningarna är tillämpliga i fallet.

6 Handläggning av misstankar om förseelse mot god akademisk praxis 

6.1 Aktörer

Studerande

De studerande förväntas agera på ett ansvarsfullt sätt. Om den studerande misstänks för förseelse har hen rätt till en lämplig utredning och möjlighet att bli hörd innan åtgärder vidtas. De studerande har också rätt till en stödperson under processen.

Akademisk personal, såsom lärare, övervakare av lärdomsprov, ansvarsprofessorer, handledare av lärdomsprov, övriga akademiska handledare och tentamensövervakare

Den akademiska personalen har skyldighet att stöda den etiska verksamheten i studierna, ingripa i oetisk verksamhet och vid behov anmäla misstänkta förseelser mot god akademisk praxis till utredaren. Högskolorna ansvarar för att den akademiska personalen får den handledning och det stöd som behövs i denna process. Även annan personal har skyldighet att anmäla misstanke om förseelse mot god akademisk praxis om de får kännedom om sådant i samband med sina arbetsuppgifter.

Dekanus och akademisk ansvarsperson vid högskolornas externa undervisningsenheter

Högskolornas dekaner ansvarar för att säkerställa att alla misstankar om förseelse mot god vetenskaplig praxis som riktas mot studerande behandlas i enlighet med god förvaltningssed. De beslutar också om fortsatta åtgärder och följer upp implementeringen av beslutet. Högskolans dekanus kan delegera uppgifter inom sin befogenhet till en utsedd person i enlighet med instruktionen för Aalto-universitetet.

Om den studerandes hemhögskola är en annan än den där förseelsen har inträffat, fördelas dekanernas ansvar enligt följande:
A dekanus vid den högskola där förseelsen har inträffat ansvarar för att utreda misstanken om förseelsen enligt dessa anvisningar och för att besluta om eventuella påföljder gällande den aktuella studieprestationen 
B dekanus vid den studerandes hemhögskola ansvarar för andra fortsatta åtgärder enligt denna anvisning som hör till dekanus

Vid Aalto-universitetets externa undervisningsenheter, såsom språkcentret eller öppna universitetet ansvarar en akademisk ansvarsperson på samma sätt som dekanerna vid högskolorna för att samtliga fall där en studerande misstänks för en förseelse i god akademisk praxis vid ansvarspersonens undervisningsenhet hanteras på samma sätt som vid högskolorna i punkt A. För studerande vid Öppna universitetet som inte är examensstuderande ansvarar den akademiska ansvarspersonen vid Öppna universitetet för fortsatta åtgärder som motsvarar punkt B.

Utredare

Utredaren av misstanken om brott vid en högskola eller någon annan undervisningsenhet utanför högskolorna bereder fallen för dekanus eller för den akademiska ansvarspersonen vid den externa undervisningsenheten².  Utredaren är kontaktperson för både studerande och personal.

Akademiskt sakkunniga, utredningsgrupp för lärdomsprov

I samband med utredningen kan dekanus eller ansvarsperson vid den externa undervisningsenheten konsultera en akademiskt sakkunnig. Vid utredning av misstänkt förseelse gällande ett lärdomsprov kan dekanus också tillsätta en utredningsgrupp bestående av akademiskt sakkunniga.

6.2 Förfarandeprocessen 

6.2.1 Att inleda utredningen

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i samband med en studieprestation som ingår i en kurs

I det första skedet beslutar kursens ansvarslärare om det behövs en utredning.Övrig personal på kursen ska meddela kursens³  ansvarslärare (hädanefter i detta kapitel 6.2.1: lärare) om de har observerat misstänkta förseelser under tentamen eller i andra sammanhang.

Om en lärare upptäcker en eventuell förseelse mot god akademisk praxis i samband med en studieprestation som ingår i en kurs ska hen meddela den utsedda utredaren vid högskolan som ansvarar för kursen eller lärdomsprovet. Om fallet är oklart kan läraren fråga ut den studerande för att ta reda på om det finns skäl till misstanke eller om det är fråga om slarv eller oförstånd. Läraren har möjlighet att använda relevanta verktyg för att utreda den misstänkta förseelsen enligt anvisningar från universitetet. I samband med misstanke om plagiering kan läraren till exempel använda programvaran för originalitetsrapporter som erbjuds av universitetet för att granska den studerandes arbeten, såsom text eller källkod. Om läraren anser att det är fråga om slarv eller oförstånd handleder hen den studerande i god vetenskaplig praxis och hanteringen av fallet behöver inte tas vidare. Dock kan den studerandes handling eller försummelse påverka bedömningen av studieprestationen också i sådana här fall. Läraren kan alltid konsultera utredaren innan hen beslutar om fallet ska anmälas.

Om en förseelse mot god akademisk praxis, det vill säga fusk eller försummelse av god akademisk praxis inte kan uteslutas ska läraren meddela sin misstanke till utredaren. Läraren ger utredaren en skriftlig rapport om ärendet. Studieprestationen bedöms inte förrän ärendet har utretts. Om det konstateras ha skett en förseelse underkänns studieprestationen.

Tentamensövervakaren ska anteckna iakttagelserna, den studerandes förklaring och de åtgärder som vidtagits samt lämna en rapport om den misstänkta förseelsen under tentamenstillfället.

Den som övervakar en tentamen som ordnas av någon annan än läraren ska informera utredaren direkt om misstanken om förseelser som hen observerat vid tentamenstillfället. I sådana fall ser utredare till att också läraren informeras om den misstänkta förseelsen mot god akademisk praxis under tentamen.

Misstanke om förseelse mot god akademisk praxis gällande en godkänd studieprestation som ingår i en kurs

Om läraren upptäcker en eventuell förseelse mot god akademisk praxis gällande en studieprestation som ingår i kursen först efter att studieprestationen eller bedömningen av hela kursprestationen har slutförts, ska läraren kontakta utredaren.

Grunderna för att inleda en utredning avgörs från fall till fall i enlighet med gällande lagstiftning. Till exempel har läraren anledning att granska den studerandes tidigare godkända studieprestationer inom samma kurs och utredaren kan inleda en eventuell utredning om den misstänkta förseelsen som rör en godkänd studieprestation om den studerande har konstaterats ha gjort sig skyldig till en förseelse mot god akademisk praxis i en annan studieprestation inom samma kurs.

Dekanus beslutar om att inleda en utredning om hela kursprestationen redan har godkänts.

Misstankar om förseelser som rör godkända studieprestationer kommer i övrigt att behandlas som misstänkta förseelser som rör studieprestationer som inte bedömts än.

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i samband med tillgodoräknande

Misstanke om förseelse som gäller tillgodoräknande behandlas i tillämpliga delar på samma sätt som misstankar som gäller studieprestationer.

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i samband med ett pågående lärdomsprov (kandidat-, magister och licentiatexamen)

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i ett pågående lärdomsprov (kandidat-, magister- och licentiatexamen) behandlas i tillämpliga delar på samma sätt som misstankar som gäller studieprestationer.  Om en övervakare, ansvarig professor eller handledare upptäcker en eventuell förseelse mot god akademisk praxis i samband med ett pågående lärdomsprov ska hen meddela den utsedda utredaren vid den studerandes högskola.

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i ett lärdomsprov som lämnats in för bedömning (kandidat-, magister och licentiatexamen).

Om den som ansvarar för handledningen, granskningen eller bedömningen av lärdomsprovet eller en medlem av förvaltningsorganet misstänker en förseelse i ett lärdomsprov som lämnats in för bedömning, ska hen meddela utredaren vid högskolan om detta. Under tiden som utredningen pågår ska bedömningsprocessen avbrytas. Dekanus beslutar om att avbryta bedömningsprocessen.

Dekanus beslutar också om att inleda en utredning kring det lärdomsprov som lämnats in för bedömning. Utifrån utredarens utredning beslutar dekanus också om att eventuellt inrätta en utredningsgrupp och inleda en utredning.

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i ett godkänt lärdomsprov (kandidat-, magister och licentiatexamen).

Om den som ansvarar för handledningen, granskningen eller bedömningen av lärdomsprovet eller en medlem av förvaltningsorganet får kännedom om eller upptäcker en eventuell förseelse mot god akademisk praxis i ett godkänt lärdomsprov, ska hen meddela utredaren vid högskolan om detta. Någon annan person kan också göra en anmälan.

Grunderna för att inleda en utredning avgörs från fall till fall i enlighet med gällande lagstiftning. I regel inleds en utredning om misstanken om förseelsen är så allvarlig att om den hade varit känd innan lärdomsprovet godkändes skulle bedömningsprocessen för lärdomsprovet ha avbrutits och om anmälan kommer i så god tid att beslutet om godkännande fortfarande kan rättas till efter utredningen (inklusive en eventuell utredning utförd av en utredningsgrupp för lärdomsprovet) i enlighet med gällande lagstiftning. Om en anmälan kommer senare än så inleds en utredning endast om det finns vägande skäl.

Dekanus beslutar om att inleda en utredning av ett godkänt lärdomsprov. Ärendet behandlas i övrigt på samma sätt som misstänkta förseelser som rör lärdomsprov under bedömning.

6.2.2 Utredning: kurser och pågående lärdomsprov

Utredaren gör en utredning, skriver en rapport och överlämnar den till dekanus.

Utredaren hör den misstänkta eller de misstänkta och den eller de som framfört misstanken samt andra personer vid behov. Utredaren informerar den misstänkta eller de misstänkta och andra parter om deras rättigheter och skyldigheter i processen. Utredaren inhämtar nödvändiga uppgifter och bevis samt ber vid behov om ett yttrande från en akademiskt sakkunnig. Höranden och övrig information antecknas i en rapport som ska innehålla

• identitet på den misstänkta eller de misstänkta
• misstanken om förseelse mot god akademisk praxis i dess ursprungliga form 
• höranden och information som framkommit vid dem
• slutsatser om huruvida
  - den studerande har kränkt god akademisk praxis
  - studieprestationen ska underkännas
  - ärendet ska föras vidare till rektorn för övervägande av disciplinära åtgärder.

Utredaren överlämnar rapporten till dekanus.

6.2.3 Utredning och utredningsgrupp för lärdomsprov: lärdomsprov som ska bedömas eller redan har godkänts (lärdomsprov på kandidat- och magisternivå samt licentiatavhandlingar)

Utredning

Utredaren gör en utredning, skriver en rapport och överlämnar den till dekanus (se 6.2.2). Avvikande från det förfarande som föreskrivs i punkt 6.2.2:

• Slutsatsen i rapporten kan vara att ärendet inte är färdigt för avgörande, utan att det ska inrättas en utredningsgrupp för att utreda lärdomsprovet.
• Den studerande får möjlighet att bli hörd innan dekanus beslutar vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas.

Processen för utredningsgruppen för lärdomsprovet

Dekanus kan utse en utredningsgrupp för lärdomsprovet om 

• utredaren rekommenderar det eller
• den misstänkta studerande kräver en utredning som görs av en grupp eller 
• dekanus anser att en utredningsgrupp för lärdomsprovet är nödvändig för att utreda ärendet.

En utredningsgrupp består av minst tre personer som besitter nödvändig akademisk expertis och kännedom om forskningsetik. Dekanus utser dessutom en föredragande för gruppen.

Utredningsgruppens uppgift är att göra en utredning, skriva en rapport och överlämna den till dekanus.

Gruppen sköter nödvändiga höranden och inhämtar de uppgifter och bevis som behövs. Höranden och övrig information antecknas i en rapport som ska innehålla

• identitet på den misstänkta eller de misstänkta
• misstanken om förseelse mot god akademisk praxis i dess ursprungliga form 
• höranden och information som framkommit vid dem
• slutsatser om huruvida 
  - den studerande har kränkt god akademisk praxis
  - studieprestationen ska underkännas
  - ärendet ska föras vidare till rektorn för övervägande av disciplinära åtgärder.

Gruppen för utredning av lärdomsprovet överlämnar rapporten till dekanus.

6.2.4 Dekanus beslut

Dekanus vid den högskola som ansvarar för utredningen beslutar utifrån rapporten som utredaren eller utredningsgruppen har givit huruvida en förseelse har skett. Dekanus beslut kan avvika från rapportens förslag. Om dekanus konstaterar en förseelse mot god akademisk praxis i en studieprestation som ska bedömas, återlämnar hen den aktuella studieprestationen till läraren eller någon annan beslutsfattare för att underkännas. Om studieprestationen hör till kursen lämnar dekanus vid behov hela kursprestationen till läraren för att underkännas.

Dekanus kan också ge den studerande en skriftlig anmärkning eller samtala med hen eller

• om den studerande inte är examensstuderande vid den högskola som ansvarar för utredningen utan examensstuderande vid en annan högskola vid Aalto-universitetet överför dekanus ärendet till dekanus vid den studerandes hemhögskola för bedömning av skriftliga anmärkningar och/eller samtal
• Om den studerande inte är examensstuderande vid Aalto-universitetet utan studerande vid det öppna universitetet överför dekanus ärendet till ansvarspersonen vid det öppna universitetet för bedömning av lämpliga villkor och fortsatta åtgärder.

Om dekanus vid den examensstuderandes hemhögskola anser att den studerandes förseelse utgör olämpligt uppförande enligt 45 § i universitetslagen för vilket disciplinstraff ska övervägas som påföljd, ska hen föreslå disciplinära åtgärder för rektorn.

Utredaren kan påminna den studerande om god akademisk praxis också när dekanus inte ger en skriftlig anmärkning till eller samtalar med den studerande.  

6.3 Förfarandeprocessen: doktorsavhandling

God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland: Det förfarande som beskrivs i Forskningsetiska delegationens GVP-anvisning 2023  (3) tillämpas när misstanken om att god vetenskaplig praxis har kränkts gäller en doktorsavhandling som är under förhandsgranskning, ska bedömas eller har godkänts.

Enligt GVP-anvisningen ska en skriftlig anmälan lämnas in om den misstänkta kränkningen till universitetets rektor. Om dekanus får kännedom om en misstanke som rör en doktorsavhandling på annat sätt ska hen informera rektorn om saken och i tillämpliga fall uppmana den som informerat om ärendet att göra en skriftlig anmälan till rektor enligt GVP-anvisningen för att föra ärendet vidare till GVP-processen.

Rektorn beslutar om att inleda en utredning av den misstänkta kränkningen. Hen avgör också om förhandsgranskningen eller bedömningsförfarandet ska avbrytas under utredningen. I brådskande fall fattar dekanus beslut om att avbryta förhandsgranskningen eller bedömningsförfarandet tills rektorn har möjlighet att granska den misstänkta kränkningen mot god vetenskaplig praxis (GVP-kränkningen).

Om doktorsavhandlingen till följd av utredningen ska underkännas eller andra påföljder beaktas, ska rektorn återlämna ärendet till dekanus för uppföljning av fortsatta åtgärder.

Misstanke om förseelser mot god akademisk praxis i en pågående doktorsavhandling behandlas i tillämpliga delar på samma sätt som misstankar som gäller andra lärdomsprov som är under arbete.  Om en ansvarsprofessor eller handledare upptäcker en eventuell förseelse mot god akademisk praxis i samband med en pågående doktorsavhandling ska hen meddela den utsedda utredaren vid den studerandes hemhögskola. I utredningen tillämpas det utredningsförfarande som beskrivs i punkt 6.2.2, och ärendet avgörs av dekanus i enlighet med punkt 6.2.4.

7 Påföljder av förseelser mot god akademisk praxis 

7.1 Påföljder för bedömning och godkännande av studieprestationer

En studieprestation för en kurs, ett lärdomsprov eller någon annan studieprestation ska lämnas utan bedömning och underkännas om dekanus beslut eller utredningen bekräftar att den studerande har brutit mot god akademisk praxis, det vill säga gjort sig skyldig till fusk eller försummelse av god vetenskaplig praxis i sina studier och studieprestationen ska underkännas. Prestationen för en hel kurs kan underkännas om en förseelse mot en enskild studieprestation som ingår i kursen är allvarlig. Den studerande har rätt att begära omprövning av bedömningen på det sätt som föreskrivs i universitetslagen även i fall där orsaken till underkännandet är en förseelse mot god akademisk praxis.

En studerande vars lärdomsprov, som lämnats in för bedömning, eller doktorsavhandling, som lämnats in för förhandsgranskning, föreslås att underkännas till följd av ett förfarande enligt denna anvisning eller GVP-anvisningen, kan begära att den person eller den institution som beslutar om bedömningen avbryter bedömningsförfarandet eller förhandsgranskningen i enlighet med 29 § i Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier. Om bedömningsförfarandet eller förhandsgranskningen avbryts påverkar det inte eventuella andra påföljder för förseelsen.

En studerande som har kränkt god akademisk praxis kan inte få någon separat tidsfrist för att genomföra en viss studieprestation. Den studerandes rätt att förnya underkända studieprestationer eller kurser påverkas inte av att underkännandet har skett på grund av en förseelse mot god akademisk praxis.

I allvarliga förseelser mot god akademisk praxis kan ett lärdomsprov eller en annan studieprestation som redan godkänts underkännas i efterhand i enlighet med förvaltningslagen. Uppgifter om en bekräftad allvarlig förseelse mot god akademisk praxis kan bifogas till ett godkänt lärdomsprov, även när lärdomsprovet inte längre kan underkännas i efterhand.

De allvarliga företeelserna mot god akademisk praxis som nämns ovan bedöms med hänsyn till gärningens omfattning, frekvens samt vetenskapliga betydelse och skadlighet.

7.2 Disciplinära åtgärder

En studerande som gjort sig skyldig till fusk kan bestraffas disciplinärt på det sätt som beskrivs i 45 § i universitetslagen. Enligt lagen kan en studerande som fuskat ges en skriftlig varning eller avstängas från universitetet för en viss tid, högst ett år. Även en studerande som gjort sig skyldig till fusk genom att hjälpa en annan studerande att få fördel i sina studier på ett bedrägligt sätt som beskrivs i denna anvisning kan bestraffas disciplinärt.

Rektorn beslutar om eventuella disciplinära åtgärder. Hen beslutar om den studerande ska få en skriftlig varning eller om hen ska föreslå till universitetets styrelse att den studerande ska stängas av för viss tid.

Universitetets styrelse beslutar om avstängning för viss tid.

8 Lagring och behandling av uppgifter 

8.1 Lagring och delning av handlingar och information relaterade till handläggning av misstankar om förseelser

Dekanus skriftliga anmärkning till den studerande, en promemoria från samtalet eller andra slutsatser av utredningen och fortsatta åtgärder nedtecknas, sparas och lagras fram till den studerandes utexaminering, dock i högst tio år, vid den högskola som ansvarar för de åtgärder som vidtagits.

Det som föreskrivs i Aalto-universitetets informationsstyrningsplan gäller lagring av dokument i samband med GVP-förfaranden och disciplinära förfaranden.

Om dekanerna vid olika högskolor är ansvariga att utreda en misstanke om en studerandes förseelse och att besluta om andra fortsatta åtgärder, ansvarar utredarna vid dessa högskolor för att de nödvändiga handlingarna och uppgifterna delas med den andra högskolan.

Om den studerande är examens- eller utbytesstuderande vid någon annan högskola vid Aalto-universitetet än där ärendet har utretts eller andra fortsatta åtgärder har vidtagits, lämnar utredaren information om de åtgärder som vidtagits även till denna högskola.

Vad som här bestäms om förvaring och övrig behandling av handlingar och uppgifter vid högskolor gäller i tillämpliga delar även undervisningsenheter utanför högskolorna.

Högskolorna och de externa undervisningsenheterna statistikför och rapporter årligen antalet anmälningar, fuskutredningar och påföljder.

8.2 Att underrätta ett samarbetsuniversitet och handläggning av anmälan från ett samarbetsuniversitet

Underrättelse om förseelser mot god akademisk praxis ska vid behov inkluderas i villkoren i nya internationella och inhemska avtal om utbyte, sam- och dubbelexamen samt undervisningssamarbete och motsvarande avtal som rör utbildning.

Samarbetsuniversitetet och andra parter som nämns i avtalet underrättas om förseelser mot god akademisk praxis. Beslut om underrättelse fattas av dekanus vid högskolan där den studerande som gjort förseelsen studerar.

Högskolans dekanus hanterar underrättelser om konstaterade förseelser som begåtts av Aalto-universitetets studerande vid samarbetsuniversitetet (se 6.2.4).

9 Handläggning av misstankar om fusk i antagningen av studerande

Fusk vid antagningen

Att fuska under urvalsproven och använda förfalskade dokument eller avsiktligt lämna felaktiga uppgifter i ansökningsprocessen betraktas som fusk i antagningen av studerande.

Sökande till doktorandutbildningar förväntas följa god akademisk praxis och etik när de utarbetar sina forskningsplaner i samband med ansökan. Förseelse mot god akademisk praxis i ansökningshandlingarna kan betraktas som fusk vid antagningen av studerande.

Förseelse vid antagningen av studerande kan leda till att ansökan avslås.

Dekanus vid Aalto-universitetets högskola, vars ansökningsalternativ det är fråga om, har behörighet att utreda misstanke om fusk och att besluta om påföljder med de preciseringar som anges nedan.

Urvalsprov

Aalto-universitetets ansökningsservice eller den högskola vid Aalto-universitetet som ordnar provet ansvarar för att utreda misstänkt fusk i samband med urvalsproven. Om det misstänkta fusket sker i samband med ansökan till Aalto-universitetet i ett urvalsprov som ordnas av något annat universitet ska Aalto-universitetet det andra universitetet komma överens om utredningsansvaret.

Detaljerade anvisningar för hur fall av fusk eller misstanke om fusk ska hanteras finns i anvisningarna för provövervakare vid urvalsprov. Påföljder beslutas antingen i enlighet med förfarandena för det överenskomna gemensamma urvalet, eller så har dekanus vid Aalto-universitetets högskola, vars ansökningsalternativ det är fråga om, befogenhet att besluta om dem.

Sökande som misstänks för fusk får som en del av utredningen möjlighet att framföra sina synpunkter, antingen under provet, efter det eller vid båda tillfällena.

Att fuska i ett urvalsprov leder till att den sökandes prov eller delar av det underkänns. Ett underkänt prov eller en underkänd del av det kan inte förnyas, eftersom detta inte är förenligt med likabehandlingen av de sökande.

Förfalskade dokument

Att lämna in förfalskade dokument i ansökningsprocessen kan leda till att de underkänns i antagningen. Aalto-universitetet kan också göra en brottsanmälan om ärendet.

Den sökandes rättsskydd

Misstanke om fusk utreds i enlighet med förvaltningslagen (434/2003) och principerna för god förvaltning.

En sökande vars ansökan har avslagits på grund av fusk har rätt att som en del av rättssäkerheten att begära omprövning av antagningsbeslutet. Detta görs i enlighet med omprövningsförfarandet av antagningsbeslutet som föreskrivs i 82 § i universitetslagen (558/2009).

Källor

1. Aalto-universitetets etiska principer 2021 Tillgänglig: https://www.aalto.fi/sv/aalto-universitetet/etiska-principerna-varden-i-praktiken
2. The European Code of Conduct for Research Integrity. The European Federation of Academies of Sciences and Humanities. 2024. Tillgänglig: https://allea.org
3. God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland: Forskningsetiska delegationens GVP-anvisning. Forskningsetiska delegationen: (2023). Tillgänglig: https://tenk.fi/sites/default/files/2023-03/HTK-ohje_2023.pdf
4. The Fundamental values of Academic Integrity. International Center for Academic Integrity. 2021. Tillgänglig: https://academicintegrity.org/images/pdfs/20019_ICAI-Fundamental-Values_R12.pdf
5. Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier Tillgänglig: https://www.aalto.fi/sv/ansokningar-anvisningar-och-regler/aalto-universitetets-allmanna-regler-for-undervisning-och-studier-i-kraft-from-182021
6. Regler för ansvarsfullt uppförande – de studerandes rättigheter och skyldigheter  Aalto-universitetet. 2020. Tillgänglig: https://www.aalto.fi/sv/ansokningar-anvisningar-och-regler/regler-for-ansvarsfullt-uppforande-de-studerandes-rattigheter-och-skyldigheter-i-kraft-from-182020

Fotnot

¹ Olovlig användning av ett verk som gjorts av en annan person kan också utgöra en kränkning av upphovsrätten eller någon annan immaterialrätt i enlighet med lagstiftningen i Finland eller ett annat land. Universitetet kan inte utreda kränkningar av upphovsrätten.

² I regel är högskolans chef för studieärenden utredare vid högskolan.

³ såsom timlärare och undervisnings- eller kursassistenter