Otnäs är den finländska arkitekturens pärla
Många finländska arkitekter har satt sin prägel på Otnäs
Arkitekter vid byrån ALA Architects, som fick statspriset för byggnadskonst 2012, har designat både metrostationen och Dipolis ombyggnad. De nya byggnaderna i centrum av campus grundar sig i det vinnande tävlingsbidraget Väre av Verstas Arkitekter. Verstas Arkitekter fick statspriset i arkitektur 2015. Arkitekterna NRT har designat Harald Herlin -lärcentrets ombyggnad, som fick Finlandiapriset i arkitektur 2017.
Heikki och Kaija Sirén designade Teknologbyn i Otnäs och kapellet på bilden. Foto: Esbo församlingar
Alvar Aaltos inverkan syns tydligt
Största delen av byggnaderna i Otnäs skapades under modernismen. De äldsta byggnadernas material har ett tydligt budskap: rött tegel för tanken till industrin. Materialet beskriver den nära relationen mellan arbetet som utförs i byggnaderna och samhällets industriella verksamhet. Tidigare Tekniska högskolans huvudbyggnad från 1964 heter nuförtiden Kandidatcentret. Byggnaden står på en av området sju kullar. Det går inte att missa byggnaden och huvudauditoriet i slutet av det gamla gårdsområdets lindallé.
Alvar Aalto designade den ursprungliga detaljplanen för Otnäs, Tekniska högskolans huvudbyggnad (nuvarande Kandidatcentret) och biblioteket i Otnäs. Aaltos byrå designade även flera andra byggnader på campuset, bland annat det gamla köpcentret. Även de tre olika typerna av utomhusbelysning på området bär Aaltos prägel. Aalto designade även en del av gatubelysningen längs med Otnäsvägen.
Ombyggnaden av den kulturhistoriskt betydande, skyddade huvudbyggnaden blev klar 2015. Ombyggnaden designades av Arkitekterna NRT. Kandidatcentret fick tillgänglighetspriset Esteetön Suomi 2015. Byggnadens värde som skyddsobjekt ställde särskilda krav på ombyggnaden
Det renoverade biblioteket i Otnäs öppnade 2016 som det multifunktionella och moderna Harald Herlin-lärcentret. Lärcentrets dynamiska utrymmen stöder undervisning, forskning och arbete över vetenskapsgränser. Harald Herlin-lärcentret och Kandidatcentret utgör tillsammans en av de viktigaste helheterna i Aaltos arkitektkarriär.
Kandidatcentrets (Otsvängen 1) solfjäderformade design utgör taket på de stora föreläsningssalarna. Foto: Aalto-universitetet / Tuomas Uusheimo.
Universitetets nya skyltfönster Dipoli
Byggnaden Dipoli som designades av Raili och Reima Pietilä är ett unikt konstverk. Den finländska berggrunden är central i såväl den yttre som den inre delen av byggnaden. Dipolis form följer skogens rytm. Byggnaden ansågs vara mycket radikal på sin tid. Den byggdes för studerandena vid Tekniska högskolan och fungerade länge som teknologkulturens centrum.
I dag ägs byggnaden av Aalto-universitetet, som har låtit renovera den till universitetets nya huvudbyggnad. Universitetets verksamhet tar sin form på olika sätt i den nya byggnaden, som är öppen för alla. Kontors- och arbetsutrymmena används gemensamt och fungerar som en grund för nya sätt att arbeta och lära. Den nya huvudbyggnaden öppnades sommaren 2017. Ombyggnaden hedrade Reima och Raili Pietiläs ursprungliga plan och byggnadens unika arkitektur.
Raili och Reima Pietiläs byggnad har ett ikoniskt och framträdande utseende. Foto: Aalto-universitetet / Tuomas Uusheimo.
Ny arkitektur i centrum av campus
År 2018 slutfördes ett nytt kvarter i centrum av campus nära Aalto-universitetets metrostation. Verstas Arkitekter, som grundades 2004 av fyra Aalto-alumner, vann den internationella arkitekttävlingen för området år 2012–2013. Totalt 189 bidrag skickades in till tävlingen. Det nya kvarteret designades av Verstas Arkitekter med Jussi Palva som huvudarkitekt och Väinö Nikkilä, Riina Palva, Ilkka Salminen och Mikko Rossi som ansvariga arkitekter. Byggnaderna bildar en tydlig arkitektonisk helhet med flexibla utrymmen som kan anpassas enligt behov och varierande lösningar.
Centrum av campus utgörs av Högskolan för konst, design och arkitekturs huvudbyggnad Väre. De nedre våningarna hyser offentliga utrymmen som är öppna för alla, och privata arbetsrum finns högst upp.
Handelshögskolans byggnad i samma kvarter slutfördes i slutet av 2018.
Köpcentret A Bloc öppnades i slutet av augusti 2018. Köpcentrets restauranger, butiker och andra tjänster, som motionscentret, betjänar hela huvudstadsregionen. Den största restaurangen på campus finns i A Bloc.
Den nya byggnaden för Högskolan för konst, design och arkitektur ligger i centrum av campus. De nedre våningarna har offentliga utrymmen öppna för alla. Foto: Aalto-universitetet / Tuomas Uusheimo.
Aalto-universitetets namn är en hyllning till arkitekten Alvar Aaltos livsverk
Alvar Aalto gjorde en mångsidig och internationell karriär som arkitekt, chef på en arkitektbyrå, designer och initiativtagare till designverksamhet. Han tog studenten i Jyväskylä 1916. Aalto utexaminerades som arkitekt från Tekniska högskolan, som 2010 slogs samman med Konstindustriella högskolan och Helsingfors handelshögskola till det nya Aalto-universitetet. Institutionen för arkitektur vid Aalto-universitetet verkar på universitetets huvudcampus i Otnäs.
Första åren som arkitekt och Artek
Nyexaminerade Aalto grundade sin första arkitektbyrå i Jyväskylä 1923. I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet reste han ofta till Europa för att bekanta sig med de senaste trenderna inom modernismen. Ren funktionalism syns tydligt i Aaltos tidiga verk. Tillsammans med designen av Pemars sanatorium (1928–1933) medverkade detta skede starkt till Aaltos internationella genombrott.
Alvar Aalto behandlade varje byggnad som ett fullständigt konstverk, inklusive alla möbler och lampor. Den växande produktionen och försäljningen av Aaltos möbler ledde till att Artek grundades 1935.
Alvar Aalto var skicklig på att använda indirekt naturligt ljus, på bilden Kandidatcentrets Aalto-sal (tidigare huvudauditoriet). Ljuset från takfönstren speglas ner till salen via den vita takytan. Foto: Aalto-universitetet / Tuomas Uusheimo.
Otnäs campus
Tillsammans med sin hustru Aino Aalto (1894–1949) ritade Alvar Aalto detaljplanen för Otnäs campus. Aino Aalto samarbetade nära med sin man, särskilt inom möbel- och interiördesign.
Tillsammans med sin andra hustru Elissa Aalto (1922–1994) ansvarade Alvar Aalto för designen av dåvarande Tekniska högskolans huvudbyggnad på Otnäs campus. Den solfjäderformade byggnaden stod klar 1964. I dag fungerar byggnaden som Aalto-universitetets kandidatcentrum, se bilden nedan. Alvar Aaltos byrå designade även flera andra byggnader på campuset, bland annat köpcentret.
Harald Herlin-lärcentrets interiör speglar vackert välkända drag i Alvar Aaltos design. Foto: Aalto-universitetet / Tuomas Uusheimo.
Alvar och Elissa designade tillsammans Otnäs bibliotek, som stod klart 1969. Byggnaden totalrenoverades under hösten 2016, varefter universitetets alla campusbibliotek flyttade in under samma tak. Byggnaden fick då även ett nytt namn: Harald Herlin-lärcentret.
Harald Herlin-lärcentret renoverades med respekt för den ursprungliga arkitekturen i samarbete med Museiverket och Alvar Aalto-stiftelsen. Byggnaden framhäver vackert typiska drag i Alvar Aaltos design, till exempel en mästerlig användning av indirekt ljus.
Projektets byggherre var Aalto Universitetsfastigheter Ab, Aalto University Campus & Real Estate. Arkitekterna NRT (SAFA-arkitekterna Teemu Tuomi och Tuomo Remes) stod för arkitektplaneringen, arkitektbyrån JKMM (inredningsarkitekt SIO Päivi Meuronen) designade interiören och NCC genomförde byggarbetena.
Lektor, professor, forskare Aalto
Alvar Aaltos internationella rykte etablerades genom en utställning vid Museum of Modern Art (MoMA) i New York 1938. Efter utställningen gästföreläste Alvar Aalto vid Yale-universitetet. Aalto är även hedersdoktor vid Yale. Aaltos internationella rykte växte ytterligare tack vare Finlands paviljong vid världsutställningen i New York 1939. Alvar Aalto verkade som gästprofessor vid universitetet Massachusetts Institute of Technology (MIT) från 1941. Aalto designade Baker House-studentbostäderna på MIT:s campus.
Alvar Aaltos arbete kännetecknades av fördomsfri kreativitet. Han tog tag i problem på djupet, nöjde sig inte med det konventionella och tog fram nya och ställvis oväntade lösningar. Aalto-universitetet strävar efter detsamma: att överskrida traditionella gränser mellan vetenskaps- och konstområden.
Ytterligare information:
- Alvar Aalto, Föregångare inom modern arkitektur och design (alvaraalto.fi)
- Artek (artek.fi)
- Pemars sanatorium (paimio.fi)
- Baker House (baker.mit.edu)
Källor:
- Alvar Aalto-museet (alvaraalto.fi)