Donera en framtid

Det här är bra att veta när du tänker göra en testamentsdonation

Advokat, vicehäradshövding Olof Rehn från Advokatbyrå Rehn & Co svarar på centrala frågor om testamentsdonationer.
Olof Rehn

 

 

 

Varför är det bra att ha ett testamente?

Med testamente beslutar man om frågor som gäller den egna kvarlåtenskapen. Detta är särskilt viktigt när man vill avvika från den lagstadgade arvsordningen och på förhand ge anvisningar om arvskiftet.

Genom testamente kan man också fastställa till vilka delar egendom som getts som gåva eller genom testamente ska betraktas som förskott på arv, och därmed undvika framtida meningsskiljaktigheter mellan arvingarna. Mycket ofta gäller dessa meningsskiljaktigheter nämligen just förskott på arv.

Med testamente kan man dessutom föreskriva att den egendom som tillfaller arvingarna som arv är egendom som inte omfattas av arvingens makes giftorätt. Detta är i praktiken en viktig testamentsbestämmelse eftersom makar i ung ålder inte alltid gör upp ett äktenskapsförord och statistiskt sett är det i dag mycket vanligt att skilja sig. Genom en sådan testamentsbestämmelse riktas vid skilsmässa inget utjämningsyrkande som följer av arvingens makes giftorätt mot den ärvda egendomen.

Genom testamente kan man i vissa situationer också bestämma att en arvinge har rätt att helt eller delvis avsäga sig arvet till förmån för sin egen arvinge. Skattemyndigheten godkänner dock inte alla partiella arvsavsägelser i praktiken, vilket kan leda till dubbelbeskattning i form av arvs- och gåvobeskattning.

Vad bör man särskilt beakta när man överväger en testamentsdonation?

När man överväger att testamentera egendom för välgörenhetsändamål eller för ett bestämt ändamål, är det viktigt att utreda att mottagaren av donationen är en solid och långsiktigt fungerande sammanslutning med förmåga och nödvändiga organisationsresurser att förverkliga de mål som testatorn vill uppnå med sin donation och sitt stöd.

Vilket samband finns det mellan skatteärenden och donationer? Vilken direkt eller indirekt nytta kan donatorn själv få, sett ur beskattningssynvinkel?

Det är bra att göra en testamentsdonation till en instans vars allmännyttighet är säker för att mottagaren av testamentsdonationen inte ska behöva betala arvs- eller gåvoskatt på egendomen. Universiteten är sådana allmännyttiga instanser. Privatpersoner och dödsbon får från sina förvärvsinkomster dra av donationer på minst 850 euro och högst 500 000 euro som de donerat under ett kalenderår. Donationer från aktiebolag och andra sammanslutningar till universiteten är avdragsgilla i donatorns inkomstbeskattning, förutsatt att donationen är minst 850 euro och högst 250 000 euro per kalenderår.

För testamentsgivarna ger donationer i allmänhet inte inkomstskattefördelar, eftersom dödsbon mer sällan har förvärvsinkomster under åren efter dödsfallet, men donationsmottagaren kan naturligtvis bättre förverkliga donatorns syfte med de erhållna medlen om man inte behöver betala arvs- eller gåvoskatt på donationen. För närvarande är arvs- och gåvoskatten högst 33 procent av värdet på den beskattningsbara gåvan när mottagaren inte är släkt med testatorn.

I testamentsgivarens arvsbeskattning kan testamentsdonationerna dras av till sitt fulla värde direkt från boets beskattningsbara tillgångar. Arvingarna kan givetvis också i eget namn ge donationer av det arv de fått, varvid de själva får ovan nämnda rätt till förvärvsinkomstavdrag. I så fall sker donationen från de erhållna nettomedlen, men skatteinbesparingen är större då marginalskattesatsen för förvärvsinkomst sannolikt är högre för dem än arvsskatteprocenten.

Vad annat är bra att veta om beskattningen av testamentsdonationer?

Testamentsdonationer är donationer som verkställs först efter donatorns död. Formkravet är testamentsform. Testamentsförordnandet påverkar inte donatorns eget liv eller användningen av medlen under donatorns livstid, utan donationen går från kvarlåtenskapen till donationsmottagaren i det fall att egendomsposten i fråga fortfarande finns i kvarlåtenskapen när donatorn avlider.

Om man ändrar sig, kan man återkalla eller ändra sitt testamente?

Testatorn kan alltid återkalla eller ändra sitt testamente om hen så önskar – förutsatt att hen har rättshandlingsförmåga, dvs. kan förstå betydelsen av sina handlingar. Det enklaste sättet att återkalla ett testamente är att förstöra alla exemplar av testamentet, och ett testamente kan ändras genom att man upprättar ett nytt testamente, försett med vittnens underskrifter.

Andra tankar om testamentsdonationer?

En testamentsdonation är ett kostnadseffektivt och effektivt sätt att förverkliga testatorns vilja att ekonomiskt understöda ett allmännyttigt ändamål.

Som expert i denna artikel har fungerat vicehäradshövding Olof Rehn, advokat specialiserad på testamentsfrågor och skatteplanering vid Advokatbyrå Rehn & Co Ab. 

Mer information om donationer till Aalto-universitetet hittar du här: https://www.aalto.fi/sv/donera-en-framtid 

  • Publicerat:
  • Uppdaterad: