Handlingar förändrar världen!
Det omöjliga blir möjligt då
- grunden byggs på god forskning
- gnistan tänds redan i barndomen och hålls levande genom åren
- experter från olika branscher möts
- vi tillsammans siktar högt trots att slutresultatet är osäkert
- viljan att förändra världen får oss att ge allt.
Upptäck vad vi på Aalto har gjort på 15 år och kom med och förändra världen!
Besök utställningen online eller i Marsio, vår nya mötesplats på campus.
I kvanttidens förtrupper
Den första kvantrevolutionen rullade i gång i början av 1900-talet då fysiker började förstå hur de kan manipulera och kontrollera enskilda kvantobjekt och kvantmaterial. Genom Olli V. Lounasmaas banbrytande forskning i Otnäs lågtemperaturlaboratorium under 1960-talet, framträdde Finland snabbt på kartan över kvantteknologisk forskning i världen.
Nu, sextio år senare, framställer Bluefors, med bakgrund i Aalto, kryostater eller superfrysar som används av kvantforskare och kvantföretag över hela världen, och finländska forskare gör högklassig grundforskning som krävs för att genomdriva den andra kvantrevolutionen.
Den första revolutionen utgör en grund för många av den digitala erans hörnstenar, från medicinsk avbildning till databehandlingsteknologi. Den andra revolutionen siktar mot anordningar som klarar av att kontrollera kvanttillstånd, och algoritmer och program som bygger på dem – en omvälvning som i en nära framtid kan lyfta avbildning och databehandling till helt nya nivåer.
Vid de globala jättarnas sida är Finland en aktör som är större än sin storlek tack vare en stabil grund och i synnerhet tack vare ett tätt globalt samarbete. Över 1000 experter verkar i branschen i Finland och antalet ökar hela tiden.
”Finland är en pionjär inom kvantteknologi. Den globala konkurrensen är hård, men det starka och smidiga samarbetet mellan universitet, forskningsinstitutioner, industrin och beslutsfattare ger stor effekt”, säger Aaltoprofessorn i fysik, Peter Liljeroth, som styr det finländska kvantflaggskeppet.
Mat för en miljard människor
Kol- och vattenavtrycket är bekant för många, men har du hört om handavtrycket?
”Tanken bakom det är att vända blicken från problem mot möjligheter och att uppmuntra verksamhet med positiva effekter”, förklarar professor Matti Kummu som har specialiserat sig på globala mat- och vattenfrågor.
Matproduktionen upptar nästan hälften av den beboeliga jordytan, kräver 70 procent av det sötvatten vi använder och står för närmare 60 procent av förlusten av biologisk mångfald. Därför är det nödvändigt att förbättra hållbarheten i matproduktionen, och staterna behöver till exempel genom vattendiplomati hitta lokala lösningar för att förhindra att vattnet tar slut och alla de konflikter som följer av det.
Var och en av oss kan påverka sitt handavtryck i vardagen, till exempel genom att välja växtbaserade proteiner och minska på matsvinnet. Många kokar för säkerhets skull en hel panna kaffe utan att tänka på att odlings- och framställningsprocessen av en enda kopp kaffe kräver 140 liter vatten.
Tanken bakom handavtrycket kan också användas för att främja stora förändringar. Kummus grupp undersöker hållbarhetsfrågor inom den globala matproduktionen. De undersöker olika lösningar och den potential de erbjuder när det gäller att framställa mat inom ramarna för miljöns bärkraft i olika delar av världen.
Gruppen har till exempel visat att det skulle frigöras mat för en miljard människor om jordbrukets sidoströmmar effektivare skulle återvinnas som foder för produktionsdjur. En liknande förbättring kunde nås genom att halvera matsvinnet i olika delar av matkedjan. Dagens matproduktion skulle alltså räcka till så mycket som en fjärdedel större befolkning, utan att människorna på ett betydande sätt behövde förändra sitt matintag, och utan att matproduktionen krävde mer naturresurser.
Det hållbara modets revolution
Den globala klädproduktionens volym har fördubblats på femton år. Bara Europa konsumerar cirka 6,4 miljoner ton kläder per år och största delen av det här är lågkvalitativt snabbmode.
Branschen står för en betydande del av växthusgasutsläppen, förbrukar enorma mängder vatten, odlingsjord och kemikalier, och i de globala leveranskedjorna är kränkningar mot de mänskliga rättigheterna vanligt.
Återanvändning räcker inte ensamt som lösning utan hela systemet behöver tillämpa måttlighet och cirkulär ekonomi, säger Minna Halme som är professor i ansvarsfull affärsverksamhet vid Aalto. Hon leder det sektorsövergripande Finix-forskningsprojektet som utvecklar hållbara lösningar för branschen.
”Vårt mål är att göra hållbart mode till en betydande affärsverksamhet i Finland och Europa. Vi behöver nya former av design, material och affärsmodeller samtidigt som konsumentmarknaden och lagstiftningen behöver utvecklas”, betonar Halme.
I Finix ingår experter på handelsvetenskap, materialvetenskap, textildesign, hållbarhetsvetenskap, digitala innovationer och lagstiftning från flera finländska universitet och forskningsinstitutioner. Projektet samarbetar tätt med företag och beslutsfattare.
Finix har bland annat lanserat en lista på hållbart producerade klädmärken, #kestävävaate, som hjälper konsumenten att välja mode som görs i våra närområden med respekt för cirkulär ekonomi. Tillsammans med Marthorna har Finix tagit fram utmaningen Korjaushaaste, som ska uppmuntra finländarna till att vårda och reparera kläder så att användningstiden förlängs. Den ekologiska textilfibern Ioncel har fått offentlighet genom projektet, som också har delat med sig av sina forskningsresultat i podcaster, webbinarier och forskningspublikationer. År 2022 bjöd EU-parlamentet in Finix för att dela med sig av sina visioner om hur klädindustrin ska bli hållbar till år 2030.
Ett universitet för hela Finlands barn
Hur kan ett universitet nå skolbarn i mer än 200 kommuner runt om i Finland och samtidigt nära lärandets glädje hos såväl förstaklassare som gymnasister som funderar på sin karriär?
Genom yrkesskicklighet och en stark tro på att nyfiket forskande är en rättighet för varje barn och varje ung person, svarar Veli-Matti Ikävalko, som leder Aalto-universitetets Junior-verksamhet.
”Det är viktigt för oss att främja jämlika möjligheter. Vi vill visa att högskolestudenter är vanliga människor och att vem som helst kan jobba här”, säger Ikävalko.
Aalto-universitetet Junior grundades 2018 och erbjuder barn och unga ett fönster mot alla branscher i Aalto: vetenskap, konst, business och teknologi. Verksamhetens kärna är workshopparna som ordnas på campus eller på distans samt forskarbesöken som är gratis för skolor. Junior erbjuder också evenemang, läger, kurser, föreläsningar och annat innehåll för barn, unga, lärare och andra nyfikna.
Under årens lopp har deltagarna bland annat byggt rörliga skulpturer och mirakelmanicker, de har funderat på framtidens städer och energilösningar och entusiasmerats av företagande. Tusentals rader kod har kommit till och enorma mängder provrör har tvättats. Det finns inga rätta svar och lösningar, utan barnen uppmuntras att experimentera och ifrågasätta.
För att nå barn och ungdomar med olika slags bakgrund har Junior haft ett mångsidigt samarbete med olika aktörer, som SOS-barnbyar, bibliotek, lokala kulturcentrum, universitet och Flickornas hus.
Genom att väcka entusiasm för teknologi- och naturvetenskapsbranscher bland barn och unga med olika sorters bakgrund tacklar man också en framtida brist på experter i Europa. Även om Junior-verksamheten inte på egen hand kan lösa problemet så sänker den trösklarna och tillför diversitet bland dem som söker sig till branscherna.
År 2023 nådde Junior-verksamheten drygt 30 000 barn och unga. Av dem deltog ungefär hälften i evenemang på plats och hälften i distansevenemang. Deltagarantalet har på sex år blivit åtta gånger så stort som i början.
Mirakelmaterial från naturen
Blomsteravfall i cirkulation och konstverk av nanocellulosa – Chemarts, som förenar studenter i design- och materialvetenskap, visar hur otroligt mångsidigt naturmaterial kan användas.
Chemarts, som är en sommarskola, en studiehelhet och en testplattform vid Aalto, har fått beröm. Chemarts föddes år 2011 då en veteran inom kemiteknik, professor Tapani Vuorinen, och textilkännaren, professor Pirjo Kääriäinen, fick en idé: att samla studenterna och forskarna vid högskolan för kemiteknik och vid högskolan för konst, design och arkitektur för att fundera på nya samarbetsformer.
Ända från början har det funnits en klar ledstjärna för arbetet: att utveckla nya material ur cellulosa med hjälp av experimentkultur. Studenterna löser inte givna problem utan funderar på vad som är intressant och viktigt.
Vetenskapens styrka ligger i djupgående kunskap om detaljer. Formgivare är å sin sida mästare på att upptäcka människors behov och att hitta lösningar för dem. Vuorinen och Kääriäinen betonar därför hur viktigt det är att experter från olika branscher på riktigt jobbar tillsammans och delar sitt kunnande redan under studietiden.
På senare år har businesstänket kommit allt starkare in i bilden. Industrin törstar efter miljövänliga alternativ till oljebaserad plast och bomull som kräver enorma mängder vatten. Vid sidan av de stora tillverkarna finns det utrymme för mindre lokala aktörer.
”Världen håller inte på att bli helt digital, utan vi behöver kläder, hem och bebyggda miljöer nu och i framtiden. Hur och av vad de produceras och hur återvinningen ordnas blir alltmer kritiskt. Cirkulationsekonomin måste börja fungera på riktigt”, säger Pirjo Kääriäinen.
Rymdens erövrare
Visste du att tiotals finländska satelliter cirklar runt jorden?
Ännu i början av årtusendet kunde man knappt föreställa sig att finländska krafter skulle erövra rymden.
Det här förändrades i ett slag år 2010 då professor Jaan Praks ville ha ett spännande projekt för specialkursen i rymdteknik och började bygga den första finländska satelliten med sina kursdeltagare. Aalto-1 avfyrades midsommaren 2017.
Tidigare var satelliter stora bjässar och så dyra att bara stormakterna hade råd med dem. Effektivare komponenter och nya standarder för mikrosatelliter gjorde det möjligt att bygga mindre och billigare satelliter. Aalto-1 var stor som en mjölktetra och vägde runt fyra kilo.
Att kostnaderna gick ner var en viktig sak, men utan kreativitet, kunnande och en seg entreprenörsanda skulle förändringen inte ha skett.
”Det har traditionellt rått stor försiktighet inom rymdtekniken, man har hållit tillbaka och aktat sig för att lova för mycket. Vi hade genast en djärv startup-attityd, och den förändringen har nu gett en skjuts åt hela den finländska rymdbranschen”, säger Praks.
På drygt tio år har kursen och de som deltar utvecklats till rymdexperter och passionerade satellitföretagare, vars tjänster företag och regeringar runt om i världen tyr sig till. Finland har blivit en rymdnation med egna satelliter och rymdlagar. Otnäs har i sin tur utvecklats till ett livligt rymdcampus där såväl rymdföretag och forskningsinstitutioner som ESA:s företagsaccelerator verkar.
Nu behövs flera experter, mera forskning och mera utbildning eftersom branschen och dess behov växer i hela världen. I framtiden kan en allt större andel infrastruktur vara placerad i omloppsbanan runt jorden och längre bort i rymden. Satelliter behövs bland annat för uppföljning av miljöns tillstånd, navigering, exakt tid och nätanslutningar.
En ny tid för entreprenörskap
År 2023 samlade tillväxtföretags- och teknologievenemanget Slush representanter för 5000 startups och 3000 placerare vars sammanlagda placeringsförmögenhet var över tre biljoner euro.
Bara drygt tio år tidigare hade Aalto-universitetets studentsammanslutning för entreprenörskap, Aalto Entrepreneurship Society eller Aaltoes, börjat växa från en liten studentsammankomst mot det internationella placeringsevenemang Finland var i så trängande behov av.
Slushs tillkomsthistoria är svindlande, men kärnan är fortfarande densamma: fokus på studenter, ambition och en vilja att hjälpa andra oberoende av titel. En liten kärntrupp och över tusen frivilliga skapar ett evenemang som får beröm för såväl arrangemang, som atmosfär och talare och ger verkligt mervärde för placerare och startups.
Samtidigt har entreprenörskap blivit en av Aaltos grundpelare, och årligen får så många som hundra nya företag sin början i universitetet. Fyra Aalto-företag – IQM, ICEYE, Relex och Wolt – är redan enhörningar, alltså värda över en miljard euro.
Över 80 procent av Aaltos studenter ser företagande som ett lockande karriäralternativ. Som ett viktigare motiv än pengar anger de möjligheten att påverka världen.
Styrelsen för Aaltoes betonar att riktningen är livsviktig med tanke på framtiden.
”Nu är det tid för stora handlingar och för att tänka stort. För att vårt samhälle ska må bra och vara framgångsrikt borde ett entreprenörsmässigt tänkande vara allas sak.”
- Publicerat:
- Uppdaterad: