Blogg: Undervisning på nätet i utmanande tider

Viktigt: Kolla gärna det aktuella inlägget från lärarservice “How to do remote teaching and learning?” angående tillgängliga hjälpmedel och tips på hur man kan använda dem vid Aalto-universitetet.

I det här inlägget delar jag några tips utifrån våra erfarenheter av att skapa onlineresurser för distansundervisning.

DIGITALA NYCKELVERKTYG 

Det finns många digitala verktyg du kan använda för att kommunicera med studerande  tidigt och ofta. På vår Moodle-plattform mycourses.aalto.fi kan du enkelt skicka meddelanden till alla studerande i din grupp. Använd dig av den stora mängden utmärkta fritt tillgängliga poddar, videor, guider och artiklar och länka dem till ditt digitala material om licensen tillåter det. Använd asynkron undervisning så mycket som möjligt för att minimera belastningen på nätet. Idén är ju att skapa en nyttig inlärningserfarenhet för studerandena. För att nå dit kan det räcka med att ha bra material serverat på ett klart och strukturerat vis, särskilt om du lägger till några få synkrona pass i kursens nyckelskeden, till exempel i början, mitten och slutet av kursen.

För att banda in korta föreläsningar och dela dem med studerandena rekommenderar vi Panopto. Vi (liksom många andra institutioner) har märkt att onlinevideor ofta är effektivare när de delas upp i korta (2 - 6 minuter) pass. Använd ditt färdiga powerpoint-material, men dela upp innehållet i kortare videor hellre än att försöka hålla en timmes föreläsning. Den här asynkrona undervisningsmetoden ger studerandena mera tid att själv ägna sig åt materialet och att ha tillgång till det också när kursen är slut.

Ordna interaktiva pass med dina studerande. Fundera på vilka olika plattformar för kommunikation som du behärskar: är det e-post, Twitter, Teams eller Zoom? Zoom är en webbmötestjänst som erbjuder video-, audio- och chattbaserade samtal för flera användare samtidigt. Detta möjliggör synkron distansundervisning och personlig samverkan mellan dig och dina studerande. Interaktiva pass kan förhindra missförstånd och felanvändning av webbmaterialet. Kom ändå ihåg att inte försöka ordna allt via videomöten, det bara tar upp mycket bandbredd och kan lätt leda till överraskningar. Du kan också skapa en interaktiv inlärningserfarenhet genom chattar i sociala medier.

KOMMUNKIATION ÄR DROTTNINGEN OCH INNEHÅLLET ÄR KUNGEN

Kom ihåg att det handlar mycket om att skapa förtroende och en känsla av gemenskap på din kurs. Så om innehållet är kungen så är kommunikation drottningen (eller tvärtom). Alltså är det nödvändigt att låta studerandena kommunicera med varandra och med lärarna för att samverka, skapa och lära sig tillsammans.

Ibland kan din kurs ha nytta av en virtuell mötesplats, antingen som ett chattrum i sociala medier (#hashtagDinKurs) eller via videodiskussioner. I webbdiskussioner är det bra att använda tidtagning så atta alla studerande har samma möjligheter att delta. (t.ex. en minut per studerande och uppgift i en grupp på 20 studerande). Bestäm i vilken ordning studerandena ska presentera något och kommunicera det tydligt. Vilka kommunikationskanal behärskar du och dina studerande redan. Kan ni använda dem?

Fråga och lyssna på på vad studerandena vill dela, inte bara gällande inlärning men också om deras personliga upplevelse av den här utmanande situationen i mars 2020. Visa empati och kom ihåg utbildningens fyra K: kommunikation, kollaboration, kritiskt tänkande och kreativitet.

Eller som Irene Celino vackert uttrycker det: “I’d suggest students to exploit those online channels not only for studying individually, but also to find a new way of socializing, by creating study groups or by increasing their opinion and help exchange, not only about the courses, but also in relation to their feelings and fears. I think it is of utmost importance to make sure that the online experience is also and foremost a human experience”. Du som är lärare - dela också dina studerandes tips på hur man man håller fast vid dagliga rutiner och söker hjälp vid behov.

HUR ORDNA KURSINNEHÅLL OCH STRUKTUR?

Kolla Design with Movement eller Smart Svenska för exempel på hur föreläsningsmaterial kan ordnas som en webbplats och delas med studerandena. Ett bra tips är att tänka på kursmaterialet som en en digital lärobok och att designa en kommunikativ struktur som passa för kursen. Det finns många exempel på designer att kolla in och lära sig av. En del har också automatisk bedömning för att ge studerandena snabb feedback.

På Moodle-baserade lärplattform mycourses.aalto.fi finns många alternativ för att ladda upp kursmaterial, ordna quiz eller organisera kamratrespons. Dessutom kan man administrera kursen, kommunicera med kursdeltagarna och ge vitsord.  

Det finns också en öppen version av vår Moodle, openlearning.aalto.fi. Den kan du använda för att ordna din kurs i MOOC-form eller erbjuda självstudiekurser. Introductory Finnish är ett bra exempel på detta. Det finns kurser som tillåter att deras material används även på annat håll, se till exempel vad Climate.Now har att erbjuda.

Dagens nyckelfråga är: vilket relevant studiematerial, vilka poddar, videor och artiklar kan du förse dina studerande med från existerande webbplatser, och vilka kan du realistiskt och tidsmässigt skapa själv?

Det väsentliga i allt detta är samma som i all kursdesign: vilka är inlärningsmålen och hur beaktar man dem under kursens gång? Vad händer före kursen? Finns det till exempel något digitalt test att göra? Vad händer under första veckan och de kommande veckorna? Du kan till exempel planera att ha en Zoom-session varje vecka (t.ex. en timme) med studerandena och be dem att lämna in veckans uppgifter dagen före sessionen så att du kan hjälpa med att fylla i luckorna.

När det gäller större grupper  (>25 studerande) kan det behövas flera Zoom-sessioner olika tider. Du kan också låta studerandena hålla egna Zoom-möten. I det sistnämnda fallet rekommenderas att du utser eller anställer ledare/samordnare för varje onlinemöte. Tidigare studerande är passar utmärkt som samordnare, men det går också att välja samordnare från den aktuella kursen.

Mantrat “Learning by doing” fungerar också i webbundervisning, så be aktivt dina studerande att skriva reflektioner om teman på kursen och ge dem andra uppgifter där de lär sig genom att göra. Kan de som uppgift bygga eller skapa någonting hemma och skicka in det för att få respons. Dela upp din kurs i små flexibla delar. Om studerandena får ge varandra respons online låter du dem bli experter som som hjälper varandra samtidigt som de lär sig själva. Fundera också på hur mycket du föreläser själv och hur mycket du kan be studerandena att presentera för varandra vad de lärt sig.

VANLIGA FRÅGOR

Hur ordnar jag interaktiva samtal på Zoom?

Meddela i god tid, helst en dag på förhand, dina studerande att du kommer att använda Zoom (eller en annan plattform) för handledning på distans och till videosamtal på din kurs.

Några Zoom-specifika frågor:

• Hur använda chattfunktionen i Zoom?
• Hur dela skärm i Zoom?
• Hur använda grupprum i Zoom (d.v.s. dela in studerandena för diskussioner i mindre grupper)?

Strukturera Zoom-mötet klokt. Gör klart vad som ska meddelas, diskuteras och bestämmas på mötet. Skapa Zoom-mötet och dela inbjudan med dina studerande. Förklara hur de ska förbereda sig inför det gemensamma mötet. Finns det någon artikel eller video som de kan kolla före mötet i stil med flippat klassrum? Hur ska de dela sina insikter om materialet? Ha gärna också en reservplan för dem som av en eller annan orsak inte kan närvara på mötet.

Det kan alltid uppstå överraskningar, men du kan vara beredd genom samtidigt ha FaceTime- eller WhatsApp-chatt med en eller flera deltagare. Använd chatt-, audio- och skärmdelningsalternativ kreativt; allt handlar om flexibel, snabb och smidig interaktion. Förbered olika roller för deltagarna och regler för talturer. En bra praxis är att ha en reflektionsrunda i början av mötet. Efter Zoom-mötet lönar det sig att skicka en sammanfattning av mötet till alla. Vad bestämdes? Vad presenterades? Vilka nyheter meddelades? Vad förväntar du dig av studerandena till nästa gång? Hur kan de förbereda sig och med vilket material/uppgifter?

Uppmuntra dina studerande att bilda grupper och att träffas online för gruppdiskussioner, reflektioner och samarbete. Du kan också hjälpa till genom att välja samordnare för deras sessioner. Använd aktivt diskussionsplattformar på nätet som Presemo som är ett webbaserat verktyg för att samla in idéer och kommentarer kollaborativt.

Hur skapar jag en podd och delar den med studerandena?

Man kan enkelt spela in en podd med sin telefon eller bärbara dator, gärna med en bra mikrofon. Helst borde platsen som du använder ha så lite buller utifrån som möjligt , till exempel från luftkonditionering, trafik eller andras röster. Du kan också banda in med Panopto där det är lätt att dela. Jag har använt SoundCloud för att dela korta poddar jag gjorde för min kurs Explorative Information Visualization course så att poddarna kunde användas även utanför vårt universitet.

Du kan göra podden som en monolog eller som intervju, så som i vår Cloud Reachers podcast. Du kan också spela in poddavsnitt på distans med experter från andra länder/universitet. Jag har till exempel spelat in ett avsnitt med Isabell Fries, och ett annat med Irene Celino helt och hållet på distans. Jag var nyligen en distansinspelad gäst om Information Visualization i podden the Sprint to Success with Design Thinking av  Sabba N. Quidwai. Här gjorde vi så att var och en spelade in sin egen röst och sedan redigeringsskedet sattes rösterna ihop till ett avsnitt. Vem av alla experter på ditt område skulle du vilja spela in en podd med och låta resultatet bli inlärningsmaterial för dina studerande? Nu är tiden både att drömma och att agera och en podd kan vara rätt form och kanal för din kurs. Det finns flera gratis verktyg och för att redigera ljudinspelningar, till exempel Audacity.

Hur skapar jag videor online?

Det finns många alternativa sätt att göra videor i undervisningssyfte, och samma gäller för den utbildning och produktion som behövs. Learning by doing fungerar perfekt också här. Det är enklast att ta sin telefon och banda in med den, eller att använda Panopto. Du kan spela in en video med talande huvud, dvs. där du förklarar innehållet, eller använda dina powerpointar eller annat visuellt material. Målet är att skapa relativt korta videor som har en klar story. Det är en bra idé att skapa en fråga hos tittaren, och sen försöka svara på frågan. Du kan skapa animationer i din video med hjälp av mjukvara som Powtoon eller GoAnimate.

Om du spelar in videor i en studio finns det ännu fler alternativ, allt från att använda light board eller att välja bakgrund (vit/svart, eller i princip vad som helst med hjälp av green screen). Du kan också hämta inspiration i separat inlägg om olika alternativ. Dina studerande kan också göra superfina videor. Hur skulle det vara att ge som uppgift att göra en video? Du kan ge frågor som studerandena svarar på i videon. Till exempel: Vad lärde du dig på förra onlinemötet? Hur kan du tillämpa teorin (från en artikel, videoföreläsning osv.) i praktiken, t.ex. i kursens projektarbete?

Om din undervisning kräver ett särskilt utrymme (såsom ett laboratorium, se AALTOLAB) kan du spela in videor i 360° av den platsen med särskilda kameror. Med de flesta moderna telefoner kan du ta panoramabilder som fyller samma funktion. Efter filmningen kan du lägga till information som hör ihop med olika delar av utrymmet och dela slutprodukten med dina studerande. 

Jobba i etapper på ett flexibelt sätt; dela tidiga versioner av dina videor för att se om de hjälper dina studerande att lära sig. Förbättra dem när det behövs. Dina första videor kommer troligtvis inte att vara perfekta men nästa gång är de redan bättre.

SYNKRON VERSUS ASYNKRON UNDERVISNING? 

(Cohn and Selzer, 2020) från Stanford University har nyligen delat en bra beskrivning om synkron versus asynkron undervisning:

Lärare har två alternativa sätt att arrangera undervisning på distans: 

1. Synkront: lärare och studerande samlas samtidigt och interagerar i realtid eller nästan realtid.
2. Asynkront: lärare förbereder kursmaterial som sedan blir tillgängligt för studerandena. Studerandena kan välja när de tar del av kursmaterialet och de kan interagera med varandra under en längre period. 

Läraren kan välja att vara kommunicera med studerandena synkront eller asynkront beroende på kursinnehållet och materialet som ska läras ut. Det finns många för- och nackdelar med asynkron och synkron undervisning.

Fördelar med synkron undervisning 

1. Omedelbar personlig kontakt mellan studerande och lärare, vilket kan medföra bättre gruppanda och minska känslan av isolering. 
2. Mer direkt respons mellan studerande och lärare, vilket kan motverka otydlighet och missförstånd. 

Nackdelar med synkron undervisning 

1. Större utmaning att schemalägga mötestider som passar alla studerande och lärare. 
2. En del studerande kan ha tekniska utmaningar eller svårigheter om de inte har tillräckligt snabbt bredband. 

Fördelar med asynkron undervisning 

1. Större tidsmässig flexibilitet vilket kan göra undervisningen mer tillgänglig för olika studerande. Dessutom kan materialet arkiveras och göras tillgängligt efteråt.  
2. Mer tid för studerandena att engagera sig i och utforska materialet .  

Nackdelar med asynkron undervisning 

1. Studerandena kan känna av att den personliga kontakten är mindre och de kan bli mindre nöjda med interaktionen med sina kurskamrater och lärare. 
2. Kursmaterialet kan missförstås eller det finns risk för feltolkning utan interaktion i realtid. 

En sista reflektion 

Webbundervisning är utmanande för nätverksoperatörer och servrar. Tänk noga efter vad som ska göras online och vad som kan göras på distans utan eller med minimal nättrafik. Det kanske behövs bara en lång promenad för att lära sig att tänka. För att lära sig att spela ett instrument krävs det noter, instruktioner och helst en lärare. Så vilka aktiviteter in din kurs kan verkligen hjälpa studerandena att nå inlärningsmålen? 

Vilka andra alternativ finns?

Vi kommer att  uppdatera och lägga till flera tillvägagångssätt i detta inlägg, men tills dess, kolla vilka olika alternativ våra pilotprojekt i Aalto Online Learning har använt för undervisning och lärande online. Dessa omfattar allt från videoproduktion och spel för inlärning till social interaktion online, eller från  virtuell verklighet till förstärkt verklighet för storytelling och språkundervisning, eller från digitala läroböcker och automatisk bedömning till blended learning.

Skribent: Tomi Kauppinen, Aalto Online Learning, Aalto-universitetet,  den 13 mars 2020, updaterat den 14 mars 2020. Denna text går under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.

Tack

Stort tack till Jennifer Greb för hennes utmärkta förslag gällande formuleringar och strukturering av blogginlägget och för skapandet av bilder (och till Parvati Pillai för originalen) och till Irene Celino ett superbt citat som kommentar till inlägget.

https://onlinelearning.aalto.fi