När jag gick ut gymnasiet i Nykarleby, Österbotten, tog jag reda på de olika universiteten. Jag fick ett gott intryck av Aalto och bestämde mig för att komma hit för att studera. Nu har jag varit på Aalto i fyra år. Jag tog min kandidatexamen i kemiteknik på tre år och nu har jag gått ett år på masterprogrammet för teknisk fysik.
Inledningsvis var jag mer intresserad av kemi, eftersom det var ett av de ämnen jag gillade mest på gymnasiet. Senare kom jag underfund med att det jag gillade med kemi, som insikten i hur världen fungerar på en grundläggande nivå, var mer i linje med fysik än kemi. Därför bestämde jag mig för att byta inriktning. Det finns naturligtvis också mycket överlappning mellan fysik och kemi.
Halvvägs genom mitt tredje universitetsår visste jag att jag ville prova på forskning. Jag sökte igenom olika sommarjobbannonser på Aalto och hittade Soft Materials Modelling Group under ledning av Maria Sammalkorpi. Gruppen använder sig av beräkningsmetoder och teoretiska metoder för att studera olika typer av mjuk materiasystem, vilket kräver både fysisk och kemisk förståelse. Jag tyckte det lät både spännande och intressant och det slutade med att var den enda forskningsgrupp jag sökte till. Jag skickade inga andra ansökningar.
Jag arbetade redan i Maria Sammalkorpis grupp förra sommaren och under terminen arbetade jag deltid. Gruppen är en del av Life Inspired Hybrid Materials (LIBER) Center of Excellence, som inspireras av naturen och utformar hybridmaterial som kan lära sig, anpassa sig eller reagera på miljön. LIBER arbetar i gränssnittet mellan kemi och fysik, så min blandade bakgrund passar bra in. För att förstå livsliknande system krävs ett samarbete mellan fysik och kemi.
Inom LIBER finns det sammanlagt åtta forskningsgrupper från Aalto-, VTT- och Tammerforsuniversiteten som har ett tätt samarbete sinsemellan. Jag sysslar med beräkning och teoretisk forskning och vi samarbetar ofta med experimentella grupper.
Särskilt de första veckorna i forskningsgruppen var fantastiska! Att arbeta i en vetenskaplig miljö var en givande upplevelse. För första gången någonsin kände jag glädje över mitt arbete. Vetenskap och problemlösning är någonting jag njutit av sen jag var barn. Att få jobba med det var otroligt för mig.
Vi tar en paus under sommaren men oftast finns det seminarier varannan vecka där hela LIBER samlas för att äta pizza tillsammans och diskutera vetenskap. Ungefär 50 till 60 forskare deltar i varje evenemang. Det är intressant att samarbeta med olika grupper och se hur fysiker och kemister kan se på samma system och ändå komma fram till mycket olika slutsatser, frågeställningar och resultat. De kompletterar varandra med sina olika färdigheter och bakgrunder. Om du bara arbetar i en grupp ser du vanligtvis endast en sida av forskningen. Men i LIBER ser man expertis från olika discipliner.
Det är också fantastiskt att följa de mer erfarna forskarnas arbete. Om jag diskuterar ett problem med dem får jag genast idéer, förslag eller användbara insikter för mitt arbete. Vår grupp har ganska regelbundna möten med andra LIBER-grupper, inklusive deras respektive ledare som Markus Linder, Jaakko Timonen och Olli Ikkala.
I vår forskningsgrupp ingår jag och en annan masterprogramstudent. Och det finns fler masterprogramstudenter i de andra grupperna i LIBER. Jag tycker att det är en inspirerande och unik miljö.
Tvärvetenskapligt samarbete öppnar upp för olika perspektiv och sätt att hantera ett problem. Det ger också tillgång till ett bredare utbud av färdigheter och kunskaper. Livsinspirerade material kräver förståelse av både fysik och kemi, och tvärvetenskapligheten ökar antalet sätt att hantera ett visst problem.
Vi brukar ha kaffepauser och luncher tillsammans och på sommaren äter vi ofta glass tillsammans. Vi är elva personer i gruppen, vissa kommer till kontoret mer regelbundet än andra.
Gruppen är väldigt internationell. Det är bara jag och två andra från Finland, sen finns det forskare från Schweiz, Iran, Ryssland, Tyskland, Brasilien, Kina och Ungern.
Vi har en del kulturella aktiviteter. Till exempel har de iranska forskarna tagit med oss till en iransk restaurang. Vi fick smaka på deras mat. Det finns också aktiviteter utanför de dagliga kaffepauserna. Nyligen åkte vi till Tallinn tillsammans, vi har även grillat under en lunchpaus. Det är mycket trevligt.
Jag låter min nyfikenhet och mitt intresse leda mig, jag följer dem bara. Det har lett mig till arbetet med biomaterial. Jag hade inte alltid ett tydligt mål, men jag ville syssla med forskning. Målet utformades på vägen. Att gå i mina skor är en sorts process.
Jag tränar. Jag joggar och går till gymmet, till exempel. På sommaren simmar jag ofta i havet. Det är viktigt för mig – som ett slags meditation. Träning får mig att må bra och vara frisk, det gör också resten av dagen bättre. Jag tycker också om att läsa, både skönlitteratur och facklitteratur.
Delvis, jag har till exempel deltagit i olika evenemang. Det bästa med det är communityn jag tillhör. Jag kan gå på ett evenemang och träffa folk jag känner och kan prata med.
Jag vill ta min masterexamen nästa år, sen vill jag gå vidare till doktorandstudier. Jag tycker om att arbeta inom detta område och med denna grupp, men som jag nämnde kommer jag att låta min nyfikenhet och mitt intresse vägleda mig. Om jag finner något annat intressant under de närmaste åren kan jag ändra fokus något. Men min framtid är definitivt inom forskning, och doktorandstudier är det första steget. Jag vill försörja mig på vetenskap.
Intervju och text: Tiina Aulanko-Jokirinne
LIBER aims to create dynamic and soft hybrid materials with a capability to learn, adapt or response to the environment. LIBER combines eight research groups with expertise on molecular self-assembly, soft robotics, surfaces and interfaces, genetic engineering of proteins, biotechnological production of engineered biomolecules, and computational modelling.
Grupp ledd av professor Maria Sammalkorpi
'We could learn to listen to ourselves and be kinder to ourselves. After burning out, it's really hard to climb back up. It would be easier to stop before the fall.'
'Sometimes I feel like I’m struggling alone with rejection and expectations of publication. But if I talk to someone else, I find that they too have their own struggles. It’s important to talk to people and realise that at the end of the day, I’m not walking alone in these shoes.'
'After I had played in the fire brigade for a few years, I thought that maybe it would be good to have some excuse to spend so much time in Otakaari. I decided it was time to apply to study at Aalto.'
