Högsta kompetensen Finlands väg till framgång

– Genom att kopiera andra skulle vi alltid hamna på efterkälken. I forskningsgrupper av världsklass produceras tillförlitlig, ny kunskap och utbildas kompetenta doktorer. Förmågan att skapa innovationer ur detta material har den som har en god uppfattning om problemen i samhället och som dessutom har förmåga att se vilka möjligheter hens kunnande erbjuder för att lösa problemen, konstaterade Teeri vid inskriptionen på Aalto-universitetets campus Arabia den 2 september.

I ett globalt konkurrensläge måste universitetens framgångar bedömas globalt, konstaterar Teeri.

– Om vi vill ha framgång som nation måste vi ha utmärkta forskare, faktiskt de bästa i världen. Det är en fråga av största vikt att de universitet som Finland beslutar upprätthålla når den internationella toppen inom sina styrkeområden. Väsentligt är också att universitetets professorskår har goda kontakter med näringslivet och det omgivande samhället i övrigt. I detta avseende ligger Finland och Aalto-universitetet i världstoppen.

Teeri efterlyste långsiktighet i fråga om investeringarna i universiteten.

– Plötsliga kast i finansieringen av universiteten är alltid till skada. Det är dyrt att utveckla spetskunnande, men att avstå från det blir ännu dyrare.

Universitetet som motor för utvecklingen

Även studentkårens ordförande Lauri Lehtoruusu lyfte fram den internationella konkurrensen och hur universiteten klarar sig i den.

– Finlands styrka och framtid grundar sig på frihet och ansvar. Frihet och ansvar fostrar sakkunniga individer som klarar sig i den globala konkurrensen och kommer att producera mervärde för samhället både under och efter sin studietid. Framtidens universitet kan inte vara en examens- och publikationsfabrik, utan en motor för utvecklingen som fortgående står i samhällets tjänst.

En hälsning från näringslivet framfördes av verkställande direktör för Familjeföretagens förbund Matti Vanhanen, som under sin statsministertid aktivt medverkade till grundandet av Aalto-universitetet. Han påminde universiteten om de skeden då Aalto-universitetet grundades:

– Den extra finansieringen, som min regering anvisade för både kapitaliseringen och verksamheten, var inte någon automatisk tilläggsfinansiering till hela universitetsfältet.  Universitetsfältet kunde få extrafinansieringen endast för att universitetsreformen gjordes. En betydande del av tilläggssatsningen gjordes för att vi litade på det koncept som skapades i och med Aalto-universitetet. De extra pengarna var ingenting som togs bort från de andra universiteten, utan ett extra tillägg.

Föredraget om aktuell vetenskap hölls av professor Hele Savin, som berättade om de nya perspektiven för forskningen i solenergi och om företagssamarbetets betydelse för sin forskning. Professor Savin leder forskningsgruppen i elektrofysik vid Högskolan för elektroteknik. År 2013 fick hon World Economic Forums (WEF) pris Young Scientist, som ges till världens mest framstående unga banbrytare inom vetenskapligt arbete.

Under inskriptionen utdelades även det traditionella priset Årets Aalto-gärning. Priset gavs till professor Pirjo Kääriäinen, Högskolan för konst, design och arkitektur, och professor Tapani Vuorinen, Högskolan för kemiteknik, som erkänsla för det tvärvetenskapliga samarbetet CHEMARTS som de har satt i gång. Textilier som kan byta färg, lyxprodukter som tillverkas av finsk cellulosa samt produkter som tillverkas av återvinningsfiber med tredimensionell skrivarteknik har tagits fram inom de olika projekten som leds av studerande.