Maaret Pyhäjärvi och Niina Kajovuori har mycket gemensamt. Båda två har utexaminerats som diplomingenjörer från Otnäs och båda arbetar inom testningsautomation på Vaisala som tillverkar mätinstrument. Också deras tankegångar om studier och teknikområdet går i samma banor – det är bara några tiotals år som skiljer deras studietider åt.
Maaret och Niina har ett passionerat förhållande till sitt arbete och upplever att de arbetar med viktiga saker. Det är också trevligare att gå till jobbet när man vet att det är meningsfulla och mångsidiga arbetsuppgifter som väntar.
Coronakrisen 2020 gav Niina en påminnelse om hur viktiga de instrument hon arbetar med är för samhället. Ett exempel på det är Vaisalas sensorer för mätning av förångad väteperoxid som har kunnat användas för dekontaminering av olika utrymmen.
”I den här branschen får man verkligen förändra världen!”
Maaret inledde sina studier i Otnäs år 1993. Till en början studerade hon maskinteknik men bytte senare till studier i datateknik. Det tekniska området var inte något klart utstakat mål efter gymnasiet, utan hon hamnade där av en slump.
”Jag hade aldrig börjat i Otnäs, om inte min kompis hade behövt skjuts dit till inträdesförhören. Jag erbjöds studieplats också på annat håll, men ville till Otnäs, för där är så bra gemenskap och så vansinnigt roligt”, berättar Maaret.
Inte heller Niina kom raka spåret till det tekniska utan efter gymnasiet studerade hon först matematik vid Helsingfors universitet. Hon bytte studieplats till Högskolan för elektroteknik, för gemenskapen inom Aalto-campuset kändes så bra och studierna var praktiska. Också Niina beslutade byta huvudämne mitt i studierna.
”Jag började studera 2011 med bioinformationsteknologi som huvudämne, men beslutade mig ändå för att ta kurser i elektronik och elektroteknik, såsom programmering, elektronik och inbyggda system”, berättar Niina.
Maaret upplever att hon ännu efter tiotals år har praktisk nytta i arbetslivet av det hon lärde sig på universitetet. Fortfarande minns hon också en del lärare och det de lärde ut.
”Jag var verkligt aktiv i studielivet, så därför minns jag bra till exempel studentkårsgrejerna och teknologspexen, alltså teknologernas egen studentteater. I de sammanhangen lärde jag mig att arbeta tillsammans med all slags människor”, berättar Maaret.
Människorna och gemenskapen tycker hon att var det bästa med studietiden. Maaret hade en minnesvärd upplevelse för en tid sedan på flygfältet, när hon av en slump råkade på en studiekompis som hon inte hade sett på 20 år.
”Det är fantastiskt att träffa gamla kompisar efter en lång tid och märka att sammanhållningen från studietiden fortfarande bär”, säger Maaret.
Niina tycker att det bästa var att studierna var så arbetslivsorienterade och konkreta, vilket märktes till exempel på kurserna Elverkstaden och Elektronikverkstaden, där hon var assistent. Niina är också ett levande exempel på att man i samband med studierna kan knyta nyttiga kontakter för arbetslivet. Hon fick sin första kontakt med sin nuvarande arbetsplats på en rekryteringsmässa där hon blev bekant med sin nuvarande chef.
Maaret har under sin 25 år långa karriär hunnit skaffa sig världsomspännande synlighet som testningsexpert, men tycker trots det att hon lärt sig nytt av sin yngre kollega.
”Niina inser inte ens alltid själv hur fina grejer hon behärskar. Jag brukar ibland under arbetsdagens lopp twittra om vilken fantastisk kollega jag har. Niina är verkligt idolämne!”, säger Maaret.
Många unga verkar tro att man måste ha lång bakgrund som kodare för att söka sig till branschen, trots att studierna i till exempel programmering börjar från grunderna. Båda kvinnorna vill också uppmuntra särskilt unga flickor och kvinnor att modigt söka sig till området.
”Många flickor tror att de inte kan matematik eller begriper sig på teknik, även om det inte är sant. Branschen behöver synvinklar utifrån olika livserfarenheter i stället för att alla apparater planeras endast av det ena könet”, säger Maaret.
Niina ger rådet att samla på sig kunskaper från många delområden. I magisterfasen lönar det sig att modigt smaka på kurser litet härifrån och därifrån och att inte heller ängslas för att något ämne börjar intressera mera än det egna huvudämnet.
”I arbetslivet finns det behov av människor som kan koda, men som också har insikter i något annat tekniskt kompetensområde. För mig har det varit guld värt att jag studerade både elektronik och programmering”, berättar Niina.
Vill du höra mera om hur det är att studera vid Aalto-universitetet, hur man söker dit och om studielivet? Beställ vårt nyhetsbrev här!
Elektriciteten finns överallt och samhället skulle inte fungera utan den. Som studerande vid Högskolan för elektroteknik får du söka lösningar exempelvis på frågor gällande människans välbefinnande och hållbar utveckling. På den här sidan hittar du information om kandidat-, magister- och doktorandprogram vid Högskolan för elektroteknik.
The School of Science at Aalto University is all about tomorrow's technology, innovations, and businesses. Studies center around advanced energy solutions, condensed matter and material physics, creation and transformation of technology-based businesses, data science and artificial intelligence, health technology, neuroscience, and software engineering.
On this page our students, teachers and alumni will share why they chose to study electrical engineering, what is it like to study at the School of Electrical Engineering and what career paths our alumni have taken.
