Jarkko Koskinen, expert inom geoinformatik och rymdteknik, är Årets alumn 2021

Överdirektören för Lantmäteriverkets Geodatacentral, professor Jarkko Koskinen har utsetts till Årets alumn 2021 vid Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper. Det är nu sjätte gången Årets alumn utses. 

"Jarkko Koskinen är en internationellt känd expert inom geoinformatik som har gjort området känt i Finland och aktivt arbetat för samarbetet mellan intressentgrupper och Aalto-universitetet", konstaterar dekanus för Högskolan för ingenjörsvetenskaper Gary Marquis.

"Koskinen har gjort fjärranalys- och geodatametoder kända inom såväl vetenskapen som hela samhället. Han har besökt skolor för att uppmuntra unga att studera grunderna inom området; naturvetenskaper, matematik och informationsteknik. Han har varit talare vid introduktionsdagarna för magisterstuderande vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper och främjat studenters möjligheter till sommarpraktik och till att i ett senare skede bli forskningsassistenter."

Jarkko Koskinen har från första parkett följt med den snabba utvecklingen inom sin bransch.
"Geodatabranschen utvecklas för närvarande enormt och efterfrågan på experter inom geoinformatik är större än någonsin. Många av världens största företag, såsom Google, Microsoft, Apple och Huawei, har geodata som ett av sina verksamhetsområden. På grund av robotiseringen och digitaliseringen behövs exakta och högklassiga geodata och lokaliseringsdata i realtid överallt. Arbetsutsikterna inom området är enorma", konstaterar han.

Den framstående karriären började med snö

Jarkko Koskinen tog diplomingenjörsexamen vid Tekniska högskolans avdelning för lantmäteri och byggnadsteknik år 1994. Ämnet för diplomarbetet var fjärranalys av snö med hjälp av SAR-bilder. Han blev teknologie doktor år 2001 vid Tekniska högskolans avdelning för elektro- och telekommunikationsteknik. I sin doktorsavhandling följde han med hjälp av mikrovågsradar med snösmältning och utvecklade den metod som skapade grunden för Miljöcentralens operativa uppföljning av snösmältningen.  

Koskinens omfattande internationella erfarenhet inleddes redan innan han doktorerat, då han bland annat arbetade vid Europeiska rymdorganisationen i Italien (ESRIN) och för NASA i Kalifornien. År 2000 återvände han till Finlands miljöcentral, varifrån han övergick till Utvecklingscentret för teknologi och innovationer Tekes för att samordna det nationella fjärranalysprogrammet och det internationella samarbetet. I åtta år (2003–2011) arbetade Koskinen med fjärranalys, vädersatelliter och väderradar som forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet, tills han utnämndes till överdirektör för Geodetiska institutet år 2011. I samband med reformen av forskningsinstituten införlivades Geodetiska institutet med Lantmäteriverket och bildade Geodatacentralen. Sedan dess har Koskinen varit överdirektör vid Lantmäteriverket med ansvar för Geodatacentralen, FGI.

Han har innehaft flera internationella och nationella förtroendeuppdrag och är för närvarande delegat vid Europeiska rymdorganisationen och medlem i försvarets vetenskapliga delegation och Finska Vetenskapsakademien.

Presentation av Årets alumn 2021 Jarkko Koskinen

Berätta om dig själv och din karriärväg! Hur blev du expert på geodata?

Det är en stor tillfällighet. När jag bodde i Loimaa uppmuntrade min far mig att söka sommarjobb som lantmätare, vilket han även själv varit. När jag arbetade på lantmäteriavdelningen i Loimaa stad märkte jag hur trevligt det var, och på landsbygden var lantmätarens jobb mycket högt uppskattat. Eftersom jag var bra på matematik och naturvetenskaper i skolan, beslutade jag mig för att söka in till Tekniska högskolan för att läsa till lantmätare. Efter det andra studieåret blev jag intresserad av fotogrammetri och fjärranalys och sökte sommarjobb vid laboratoriet för fotogrammetri. Professor Haggren hade dock redan tillsatt alla sommarjobb, men rådde mig att lämna in en ansökan till det nya laboratoriet för rymdteknik, som leddes av professor Hallikainen. Det är dessa professorer jag har att tacka för mitt intresse för forskning och den snabba utvecklingen av min karriär. Tack vare deras kontakter fick jag delta i intressanta projekt och utlandsbesök.

Vad är mest intressant inom branschen just nu?

Geodataområdet befinner sig för närvarande i centrum av en enorm utveckling. Många av världens största företag, såsom Google, Microsoft, Apple och Huawei, har geodata som ett av sina verksamhetsområden. På grund av robotiseringen och digitaliseringen behövs exakta och högklassiga geodata och lokaliseringsdata i realtid överallt. Arbetsutsikterna inom branschen är enorma.

Hurdana karriärvägar erbjuder geoinformatiken de unga?

Geoinformatiken är en het bransch och i USA och Kina är experter inom området mycket eftertraktade på arbetsmarknaden. Arbetsmöjligheterna är enorma. Intelligent trafik, digitala tvillingar, robotiseringen, alla dessa behöver experter inom geoinformatik. Genom att läsa geoinformatik nu är du säkert en av framtidens experter.

Vad är ditt råd till studenter som överväger att läsa teknik? Vad lönar det sig att studera och hurdana kunskaper lönar det sig att utveckla med tanke på framtiden?

Det är roligt att studera teknik och Aalto-universitetet är ett otroligt ställe. Det lönar sig att kunna grunderna väl och att satsa på matematik och fysik. I övrigt styr säkert det egna intresset och de praktik- och arbetsplatser man får specialiseringsvalen.

Din bästa lärdom under studietiden som hjälpt dig i arbetslivet? 

Studiekamraterna och nätverken. Aalto-universitetet erbjuder en utmärkt plattform för framtidens experter och beslutsfattare att nätverka – det lönar sig att leva studieliv vid sidan av studierna.

Vad är enligt dig den bästa gärningen för klimatet?

I klimatfrågor lyssnar jag gärna på min tidigare chef, Meteorologiska världsorganisationens generalsekreterare Petteri Taalas åsikter. Enligt mig har han en mycket pragmatisk inställning till vad man bör göra och vad som lönar sig att göra.

Jag anser att var och en av oss med egna gärningar och val kan bära sitt strå till stacken för att bekämpa klimatförändringen och anpassa oss till den.