Samlingar av offentlig konst vid Aalto-universitetet
Syftet med offentlig konst över hela Aalto-universitetet är att skapa en livlig miljö där man kan uppleva världen ur olika perspektiv och anamma fantasi, intuition och utforskning.
I byggnaden för Högskolan för kemiteknik (Kemistvägen 1) har man ställt ut tre keramiska krukor som har blivit en del av universitetets konstsamling. Krukorna är en separat upphandling som Aalto-universitetets procentkonst har gjort i anslutning till forskningsprojektet Traces from the Anthropocene. Working with Soil. Det leds av Maarit Mäkelä som är professor och keramikkonstnär vid Institutionen för design vid Högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet. Forskningsprojektet fokuserar på ekologiska konsekvenser av mänsklig verksamhet via keramisk konst.
Mäkelä säger att det bärande temat för krukorna som har tillverkats under forskningsprojektets gång är att bry sig om. Det är viktigt att bry sig om andra och om det man gör och låter bli att göra samt om hurdant avtryck man lämnar efter sig.
Forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet och Finlands miljöcentral (SYKE). Hannu Revitzer, forskningsingenjör vid Höskolan för kemiteknik, ansvarade för att analysera prover från den förorenade jorden. Bland annat studerar högskolan förorenad mark och dess sanering. Doktorand Riikka Latva-Somppi vid Institutionen för design har från första början jobbat tillsammans med Mäkelä och färdigställer för närvarande sin doktorsavhandling som är relaterad till projektet.
Keramiker använder sig traditionellt av lokal jord. Projektet i fråga ingick som ett led i ett forskningslaboratorium i anslutning till ett av världens kändaste evenemang för modern konst, Venedigbiennalen, 2019. Forskningsgruppen fick då ta emot 2 000 kg tegel av en lokal tegelfabrik för att designa krukorna. Forskningsgruppen samlade även in jord från markytan och havsbottnen i området kring Venediglagunen.
Materialen analyserades i laboratoriet men användningen av dem och de färger som de gav upphov till var man tvungen att kartlägga genom testningar därför att man på förhand inte kände till hur de råämnen som hade samlats in bar sig åt vid tillverkningen av krukorna. Gruppen tillverkade ett flertal stora krukor av teglet och efter det så använde man sig av den förorenade jorden till att måla krukorna med. Tillverkningen av de keramiska formerna är en process som kan upprepas men den binds till tid och rum genom det lokala materialet och de porträtt som har valts ut som teman och som har målats av konstnärer från Venedig.
Av de krukor som har ställts ut i Högskolan för kemiteknik har två i sin helhet tillverkats i Venedig. Den tredje krukan har tillverkats i Otnäs i en öppen keramisk studio som ingick som ett led i Beta-gallerians utställning 2019. Projektet relaterat till krukorna har dessutom varit framlagt på Designmuseet 2020 och EMMA-museet 2021.
Kristiina Kruus som är dekanus vid Högskolan för kemiteknik säger att det är fint att högskolan fick de fantastiska krukorna. Konstverken har en intressant anknytning till kemi därför att man vid analysen av materialen har använt sig av högt utvecklad kemisk analys. Krukorna passar även tematiskt bra in i aulan där det även finns porträtt. Hon är övertygad om att de vackra konstverken sprider glädje bland och piggar upp både studerande och personal.
Man valde att ställa ut konstverken på ett ställe i huvudaulan i byggnaden för Högskolan för kemiteknik där de röda tegelstensväggarna speglar sig mot krukorna som är tillverkade av rött tegel. Lokalen är en viktig mötesplats för enheten och där ordnas kalkyleringsworkshoppar för studerande och även karonkatillställningar för nya doktorer.
I lokalen finns sedan tidigare en större konstsamling som bland annat omfattar porträtt av dekanus vid Högskolan för kemiteknik. Krukorna är nutidskonst och medför en intressant kontrast till porträtten som är traditionella målningar. Konstkonceptet i lokalen har kurerats av Outi Turpeinen som är specialsakkunnig vid Aalto-universitetet. Manuel Fonseca Martinez, som är verkstadsmästare vid Högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet, har kurerat porträtten av gamla dekanus i anslutning till sina magisterstudier i konst 2017.
Kristen Barretto, studerande vid Högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet, har designat och tillverkat underlagen för krukorna.
Gruppen Working with Soil är en del av EMMA's Keramiken i förnyelse utställning till 7.8.2022.
Information
Outi Turpeinen, specialsakkunning, konst och utställning
Aalto-universitetet
[email protected]
tel. 050 431 4194
År 2017 beslutade Aalto-universitetet att börja följa principen om en procent till konsten i sina byggnadsprojekt. Procentprincipen är en finansieringsmodell för konstanskaffning, där cirka en procent av medlen för ett byggnadsprojekt används för anskaffning av konst. Principen tillämpades för första gången i konceptet Radical Nature i Aalto-universitetets huvudbyggnad Dipoli.
Aalto-universitetets vision för offentlig konst är att föra fram och ställa frågor om vad universitetet är, vad vi gör som en del av samhället och vad begreppet offentlig innebär. Den offentliga konsten är platsspecifik och anknyter till universitetets och dess vetenskapsområdens mångfald. De offentliga konstverken återspeglar denna mångfald med hjälp av olika former av konst, olika material, olika tekniker och olika traditioner.
Syftet med offentlig konst över hela Aalto-universitetet är att skapa en livlig miljö där man kan uppleva världen ur olika perspektiv och anamma fantasi, intuition och utforskning.
Artistic research does not provide ready-made answers, but instead raises important questions. Artist researchers are currently interested in global topics such as climate change and migration.