Studeranden Niina Tapanainen: jag studerar teknik eftersom jag vill förbättra människors liv

Hur fungerar internet? Hur kommunicerar apparaterna sinsemellan? Gymnasieeleven Niina Tapanainen ville ha svar på dessa frågor och bestämde sig för att söka till utbildningen informationsteknologi. Niina är intresserad av tal- och språkteknologi, och i framtiden vill hon vara med och utveckla finskspråkig taligenkänning.

Varför valde du informationsteknologi?

I gymnasiet funderade jag på om jag skulle studera fysik vid Helsingfors universitet eller till diplomingenjör vid Aalto-universitetet. En civiltjänstgörare som jobbat i vår skola berättade mycket positivt om Aalto och jag började luta åt teknik. Också den ansedda examen och teknologlivet talade för ett tekniskt område. På Aaltos webbplats tittade jag på olika alternativ, och utbildningen informationsteknologi fångade mitt intresse fast jag inte var riktigt säker på vad informationsteknologi var. Det lät verkligt cool, och på sidan talades exempelvis om 5G och IoT. Jag tänkte att det skulle vara väldigt intressant att veta hur olika apparater kommunicerar sinsemellan och hur internet fungerar.

Nu har jag avancerat från kandidatstadiet till magisterstudierna och studerar för närvarande i programmet CCIS - Speech and Language Technology.

Hur har studentlivet varit i praktiken?

Under fuxåret var jag inte så där hemskt aktivt med i studentlivet men under andra studieåret började jag ta små uppdrag i automations- och systemteknikgillet (AS) dvs i våra studerandes ämnesförening. Jag var till exempel gillesrumsvakt och deltog i ombrytningen av historiken. Ett väldigt positivt drag var hur fördomsfri och inklusiv teknologkulturen är. Alla tas emot som de är – det var någonting som var nytt för mig.

Under mitt första styrelseår fungerade jag som AS-gillets kommunikationsmästare och under det andra året som ordförande. Ordförandeskapet har varit en av mina bästa erfarenheter, jag har lärt mig mycket om mig själv och om ledarskap. Minnesvärda erfarenheter från teknologverksamheten har varit till exempel Tempaus2016 (Jippo2016) där vi besökte grundskolor, och evenemanget Opiskelijat Lintsillä (Studerande på Borgbacken), då gillet hyrde hela Borgbacken åt studerande.

Hur är studierna i praktiken?

Av kandidatkurserna har särskilt tre stått ut. Den första är fuxårets Elverkstadskurs (Sähköpajakurssi), där vi byggde vår egen elektroniska apparat. Vår grupp byggde en robot som styrdes av en Nintendo Wii fjärrkontroll. En annan favoritkurs var Datornät där vi lärde oss internetprotokoll, routingalgoritmer och analysverktyg för nätet. På kursen fick man själv fixa och experimentera. Den tredje kursen var Tillämpad digital signalbehandling som var jätteintressant. På kursen byggde vår grupp en enkel taligenkännare, vilket var min första erfarenhet av att skapa taligenkänningssystem.

Vid Aalto finns ingen färdigt utstakad väg man måste följa. Om ett ämne verkar intressant är det bara att djärvt pröva på. Vid Aalto är det ganska lätt att byta huvudämne och kombinera också andra områden med teknik. Jag själv är kanske inte prototypen för en teknolog, eftersom jag tog ett biämne vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet. Jag läste allmän språkvetenskap och språkteknologi. Jag studerar teknik för att jag vill förbättra människors liv.

Vilka färdigheter har du fått för arbetslivet?

På hands-on-kurser lär man sig grupparbete och hur teorin tillämpas i praktiken. Under kandidatstadiet fokuseras mera på baskunskaper och den egentliga orienteringen mot arbetslivet börjar först under magisterstudierna.

De bästa färdigheterna för arbetslivet får man genom att jobba inom sin egen bransch. Vi har utmärkta möjligheter också att få sommarjobb. Under kandidatstadiet var jag sommaren 2019 anställd på Telias produktstyrning. Jag jobbade med nättrafik, testade terminaler och gjorde dataanalyser.

Hur ser framtiden ut på området?

Språk- och talteknologi ligger mig varmt om hjärtat eftersom människa och teknik där förenas på ett intressant sätt. I dag är problemet att finskan är ett litet språk till exempel jämfört med engelskan. Jag vill vara med och utveckla den finska språkteknologin och taligenkänningen. Det är viktigt att finskspråkiga får service på sitt eget språk.

Behovet av teknik ökar hela tiden, för att människorna ska kunna ägna sig åt viktigare saker och kanske jobba litet kortare arbetsdagar, när tekniken och maskinerna tar hand om rutinuppgifterna.

Jag rekommenderar området åt vem som helst som tycker om problemlösning och matematik eller är intresserad av att kombinera till exempel humanistiska vetenskaper och teknik. Teknik kan kombineras också med oväntade områden för att nya lösningar ska möjliggöras.