Aalto-universitetets riktlinjer för öppen vetenskap och forskning

Med ansvarsfull forskning och samhälleligt inflytande som mål

Öppen vetenskap innebär öppenhet i publikationer, forskningsdata, metoder, koder och infrastruktur. Öppenhet är ett av de viktigaste instrumenten för att öka Aalto-universitetets forskningsinflytande.

Aalto-universitetet främjar hållbar utveckling genom att göra sin forskning sökbar, tillgänglig, interoperabel och återanvändbar (FAIR) och därmed underlätta nya upptäckter och göra det möjligt för forskare att få snabb och effektiv tillgång till kunskap.

Genomsynlig tillgång till publikationer, forskningsdata, metoder, koder och verktyg ökar kvaliteteten på forskningsproduktionen, som kan verifieras, replikeras och utökas. Att göra data, publikationer och mjukvara tillgängliga motverkar onödigt dubbelarbete, underlättar interdisciplinär forskning och tryggar världsomspännande lika tillgång till forskningskunskap. Öppen tillgång till forskningspublikationer gynnar forskare genom att öka citeringarna till deras publikationer och forskningsdata.

Allmänna riktlinjer för öppen vetenskap

1) Aalto-universitetet följer principen ”Så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt”.

2) Forskningspublikationer och forskningsdata från forskare vid Aalto-universitet bör vara öppet tillgängliga. Etiska regler, skydd av personuppgifter, konfidentialitet, säkerhet, industriella och immateriella rättigheter, kommersiella intressen eller krav från utgivare kan begränsa tillgängligheten för vissa forskningspublikationer och forskingsdata.

3) Aalto-universitetets gemenskap följer de allmänna principerna för forskningsetik, god vetenskaplig praxis, finländsk lagstiftning, nationella och internationella rekommendationer för öppen vetenskap och Aalto-universitets riktlinjer under forskningens livscykel. Relevanta anvisningar och rekommendationer listas i slutet av detta dokument.

4) Öppen vetenskaps- och forskningsverksamhet är en del av det akademiska arbetet och är meriterande i beslut gällande rekrytering och befordring.

5) Öppenheten följs upp och bedöms

• Antalet och typen av open access-publikationer och publicerade dataset följs upp. Aktiviteter för Öppen Vetenskap inkluderas i Forskningsetiska delegationens (TENK) CV-mall och i Aalto-universitets bedömningskriterier som meriter med vetenskapligt och samhälleligt genomslag.

Läs mer:

Nationella deklaration för öppen vetenskap och forskning 2020-2025 Nationella policy för öppen forskningskultur

Referensarkitektur för öppen vetenskap och forskning 2024–2030

Riktlinjer för öppen publicering

1) Aalto-universitetet siktar på att publicera alla typer av publikationer så öppet tillgängliga som möjligt, genom att rekommendera publicering i Open Access-tidskrifter eller genom parallellpublicering (grön open access).

• Hybrid-open access är godtagbart endast som en del av transformativa avtal. När det är möjligt bör forskare tillämpa Creative Commons CC BY 4.0-licensen för open access-publikationer.

2) Aalto-universitetet kräver att alla peer reviewed -granskade vetenskapliga artiklar och konferensbidrag parallellpubliceras (grön open access) i Aalto-universitetets publikationsarkiv om det inte strider mot utgivarnas eller andra författares rättigheter. Aalto-universitetet säkerställer att publikationerna bevaras i universitetets publikationsarkiv.

• Forskare vid Aalto-universitetet uppmanas att skicka en länk eller ett slutgiltigt referensgranskat manuskript till [email protected] när publikationen godkänts och medförfattarnas godkännande till parallellpublicering säkerställts. Detta är inte nödvändigt om man har betalat om öppenhet.

3) Majoriteten av alla doktorsavhandlingar och lärdomsprov för högre högskoleexamen publiceras i elektroniskt format i Aalto-universitetets publikationsarkiv.

• Tillståndsformulär för elektronisk publicering av lärdomsprov

4) Som en del av FinELib-konsortiet siktar Aalto-universitetet på att nå open access-avtal eller avtala om sänkta artikelbehandlingsavgifter (article processing charge, APC) med utgivare.

• Bekanta dig med avgiftsfria eller nedsatta artikelbehandlingsavgifter här

5) Författarna har ett ansvar att utvärdera integriteten, praxis och ryktet hos de publiceringskanaler som de lämnar in manuskript till.

• Rovtidskrifter eller pseudopublikationer utger sig ofta vara vetenskapliga open access-journaler. Forskare bör vara medvetna om detta och inte lämna in manus till dem. Att vara referent för rovtidskrifter eller en del av deras styrelse anses vara oetiskt agerande (vilseledande av det vetenskapliga samfundet). Författare rekommenderas att bekanta sig med Publikationsforumet  för information om dylika publikationer.

Läs mer:

Öppen tillgång till forskingpublikationer. Forskarsamfundets nationella policy och åtgärdsprogram 2020-2025.

Öppen utbildning och öppna lärresurser samt öppen tillgång till forskningspubliktioner. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov 

Riktlinjer för hantering av öppna och FAIR forskningsdata

1) Forskare (inklusive doktorander) och forskningsgrupper uppmanas att göra upp en datahanteringsplan i början av forskningsprocessen och uppdatera den regelbundet.

2) Aalto-universitetet förutsätter att extern finansierade forskningsdata ska vara öppet tillgängliga om det inte finns etiska eller juridiska hinder.

• Skydd av affärshemligheter och andra avtal om immateriella rättigheter, krav från finansiärer och utgivares principer för informationstillgänglighet ska tas i beaktande när lämpliga åtkomsträttigheter definieras för forskningsdata.
• Den ansvariga ledaren (PI) av forskingsprojektet svarar för att alla projektdeltagare förstår om någon aspekt begränsar publiceringen av forskningsdata.

3) Forskningsdata som är kopplade till forskningspublikationer eller som är lämpade att användas på nytt ska göras FAIR. Detta innebär att forskningsdata ska vara sökbar, tillgänglig, interoperabel och återanvändbar (Findable, Accessible, Interoperable, Re-usable) i den utsträckning som är gynnsamt för samhället efter att datainsamlarna har dragit nytta av ifrågavarande data (rätten till primär användning av data).

• Forskningsdata ska lagras i nationella eller internationella databaser eller repositorier som tillhandahåller beständiga identifierare (PID, t.ex. DOI) och som därmed tillåter att publicera data i citerbart format. Vid val av repositorium ska finansiärernas krav följs om de inte strider mot Aalto-universitetets rekommendationer.
• Om forskningsdata som ínnehåller personuppgifter publiceras i ett repositorium, måste åtkomsten till data begränsas och forsnkingsdata pseudonymiseras. Den långsiktiga tillgängligheten till begränsade data säkerställs genom att ge åtkomsträttigheter till universitetets datastöd. Data som innehåller anonymiserade personuppgifter kan publiceras som öppet tillgängliga forskningsdata.
• Följ riktlinjerna för ansvarsfull forskning när du behandlar forskningsdata som innehåller personuppgifter

4) Aalto-universitetet förutsätter att rättigheter i anslutning till forskningsdata fastställs i avtalen. Äganderätten till sui generis databasrättigheter och förteckningar skapas som investerarens egendom, vilket i fallet om Aalto anställda eller finansiering av Aalto-universitetet är Aalto-universitetet Upphovsrätten och andra rätter för forskningsdata framställd genom extern finansiering överförs till Aalto-universitetet genom bilaga 1 i arbetsavtalet. Äganderätter och licenser för data som framställs i samarbetsprojekt ska avtalas om i ett så tidigt skede som möjligt.

• När det är möjligt bör forskare fastställa användarrättigheterna för forskningsdata genom Creative Commons CC BY 4.0-licensen för forskningsdata. Användning av licensen säkerställer att upphovsmannaskapet för ifrågavarande forskningsdata identifieras.
• Övriga licenser kan väljas så att de uppfyller forskningsarbetets målsättningar, finansiärernas krav, avtal för publiceringen och utgivarens praxis för datatillgänglighet.
• Dubbel licensiering kan användas då målet är både att sälja licenser som möjliggör kommersialisering av forskningsdata och att dela forskningsdata genom en licens som endast tillåter akademiskt och icke-kommersiellt bruk.

5) Metadata för forskningsdata kopplade till forskningspublikationer ska läggas till i metadata-arkivet i Aalto-universitetets system för forskningsinformation, ACRIS. Det här gäller även forskningsdata som inte kan göras öppet tillgänglig.

• Om du har öppnat forskningsdata i ett repositorium, skicka en länk till dina data eller PID-koden (t.ex. DOI) till adressen [email protected]. Informationen läggs till ACRIS-systemet.

6) Öppet tillgängliga data skall refereras till enligt god vetenskaplig praxis när de används.

• Se: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201804106446

Aalto universitetet har förbundit sig till god hantering av forskningsdata och öppen tillgång till forskningsdata, metoder och infrastruktur.

Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021-2025: Delpolicy 1 (Öppen tillgång till forskningsdata) och 2 (Öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastruktur)

Riktlinjer för öppna forskningsprotokoll, metoder och mjukvara

1) Protokoll, metoder och mjukvarukoder bör delas öppet, även om de implementeras med proprietära mjukvaruverktyg, för att säkerställa insyn och reproducerbarhet datainsamlings- och anlysprocessen.

• Den lämpligaste licensen för protokoll är Creative Commons CC BY 4.0 och MIT för öppen kod. Övriga licenser kan väljas så att de uppfyller forskningsarbetets strategiska målsättningar, finansiärernas krav, avtal för publiceringen och utgivarens praxis för datatillgänglighet.

2) Nya mjukvarupaket bör delas öppet och följa principerna för fri och öppen källkod (FOSS; https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html) för att maximera verktygens återanvändbarhet och bruk inom forskningsgemenskapen.

• Koder och modeller bör göras genomsynliga exempelvis genom att erbjuda tillräcklig dokumentation om koderna och modellerna alltid när det är möjligt.
• Öppet samarbete ska göras möjligt genom sådana kanaler som tillåter att samfundet deltar i utvecklingsprocessen (till exempel GitHubs diskussionskanaler för ändringsförslag och frågor).
• Delningen av mjukvaran ska vara öppen så att den kan användas och delas fritt

3) Det finns många lämpliga licenser för mjukvara med öppen källkod, såsom MIT eller GNU.  Val av licens påverkas av utvecklarnas tänkta användningsändamål för mjukvaran samt samstämmighet med licenser för eventuell mjukvara från tredje parter.

4) Data som behandlas (till exempel figurer och grafer som berättar om resultaten eller tabeller med statistiska analyser) bör också lagras i repositorier för att möjliggöra reproducerbarhet och metaanalyser i framtiden.

5) Vid behov rekommenderas det att förhandsregistrera protokoll och analysval innan information samlas in och analyseras.

Aalto universitetet har förbundit sig till god hantering av forskningsdata och öppen tillgång till forskningsprotokoll, metoder, mjukvara och infrastruktur.

Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021-2025: Delpolicy 2 (Öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastruktur)

Riktlinjer för öppna forskningsinfrastrukturer

Aalto-universitetets erbjuder öppen tillgång till sina värdefulla forsknings- och undervisningsinfrastrukturer för forskare, industri och andra aktörer.

Aalto universitetets policy för öppna forskningsinfrastrukturer (in English)

Roller och ansvar

Samtliga forskare och doktorander

• Se till att forskningsdata, koder och metoder är dokumenterade tillräckligt väl och lagras i arkiv. Om du inte kan göra din data öppet tillgänglig ska du publicera dina forskningsdatas metadata och förklara varför åtkomsten är begränsad.
• Bekanta dig med de utbildningar och stödtjänster för hantering av forskningsdata som Aalto-universitetet erbjuder sina forskare (https://www.aalto.fi/rdm). Kontakta stödadressen [email protected] vid behov
• Information om open access och sänkta artikelbehandlingsavgifter. Stödadressen är [email protected]
• Bekanta dig med Aalto-universitetets system för forskningsinformation ACRIS (acris.aalto.fi). Stödadressen är [email protected]. Anvisningar och tilläggsinformation
• Bekanta dig med universitetets forskningsetiska anvisningar
• Använd ditt ORCID i samband med publikationer, ansökningar om forskningsfinansiering o.s.v. för att öka din synlighet och dina uppgifters samstämmighet i olika system.
• När du skickar en ny publikation till en tidskrift ska du tydligt ange din affiliering; universitet och institution (inte enbart forskningsgrupp) och inkludera finansiärens beslutsnummer (om ditt arbete sker i ett projekt med extern finansiering).
• Kom ihåg att tacka för infrastrukturen du använder. Lägg till namnet på infrastrukturen som en affiliering i din artikel eller nämn den i artikelns del för författarnas tack. Aaltos infrastrukturer.

Forskningens ansvariga ledare (principal investigator, PI)

• Den ansvariga ledaren ansvarar för att göra upp en datahanteringsplan i början av forskningsprojektet och för att uppdatera planen under projektets gång. Hen bär helhetsansvaret för effektivhantering av forskningsdata i projektet.
• Den ansvariga ledaren kan självständigt besluta om att göra data öppet tillgängliga med öppen licens om universitet och/eller forskaren äger ifrågavarande data. Om det inte finns begränsningar för att göra data öppet tillgängliga (se de allmänna principerna) behöver det inte avtalas om separat med Aaltos servicepersonal.
• Om forskningen kan tänkas leda till en kommersialiserbar uppfinning och forskarna är intresserade av denna möjlighet ger innovationstjänsterna gärna råd ([email protected]). Kontakta din högskolas juridiska tjänster om det finns oklarheter om immateriella rättigheter eller andra juridiska frågor.

Aalto-universitetets serviceorganisation och ledning erbjuder följande tjänster

• Skräddarsydda tjänster såsom rådgivningstjänster, utbildning och verkstäder. Frågor som gäller data kan skickas till adressen [email protected]. Frågor som rör publikationer riktas till [email protected]. Mer information om hantering av forskningsdata på Aaltos sidor: aalto.fi/rdm.
• Specialtjänster: manustjänst, dataset-tjänst, DMP-kommenteringstjänst.
• Nödvändig infrastruktur (till exempel ACRIS och Aaltodoc) och Aaltos lösningar för att lagra och arkivera material i samarbete med nationella eller internationella tjänsteleverantörer.
• Finansiering för öppet tillgängliga publikationer genom betalningsavtal och nedsatta priser.
• Incitament för öppenhet. Nationellt samarbete bedrivs för att fastställa incitamenten.
• Kriterier för att bedöma öppenhet. Nationellt samarbete bedrivs för att fastställa kriterierna.

Definitioner

• Aalto-universitetets repositorium (dataarkiv) ACRIS och Aaltodoc bildar tillsammans Aalto-universitetets publikationsarkiv. Forskare lagrar sina manus i ACRIS, som är integrerat i Aaltodoc. Öppna publikationer är sökbara både i ACRIS och Aaltodoc.
• APC (Article Processing Charges), publiceringssavgift: Den avgift som uppbärs för att täcka de kostnader som uppstår i samband med gyllene open access, såsom referentgranskning.
• Datarepositorium: Arkiv för att publicera data och för att söka efter återanvändbara data. Att publicera data i ett repositorium möjliggör att den lagras säkert. Repositorier underlättar även referering till data när man använder bestående identifierare (PID). Vissa dataarkiv har begränsad åtkomst och delar endast med sig av data på begäran, men metadata kan vara öppet tillgängliga.
• DMP (Data Management Plan), datahanteringsplan: Ett formellt dokument som fastslår hur forskningsdata behandlas under forskningsprojektets gång och därefter. I datahanteringsplanen identifieras de centrala funktionerna som säkerställer att forskningsdata håller en hög nivå och följer principerna för FAIR forskning. Se https://www.aalto.fi/en/services/data-management-plan-dmp
• Embargo: En tidsperiod bestämd av utgivaren under vilken författaren inte får göra en parallellsparad version av publikationen öppet tillgänglig. Tidsperioden räknas från publiceringstiden för den ursprungliga publikationen.
• FAIR: Principerna för FAIR data är en samling riktgivande principer som gör data sökbara (findable), tillgängliga (accessible), interoperabla (interoperable) och återanvändbara (reusable). De här principerna erbjuder anvisningar för behandling och stöd av forskningsdata.
• Forskningsdata: Digitala informationsmaterial/dataset som är skapade, behandlade och använda i samband med vetenskaplig forskning som forskningsresultaten baserar sig på. Forskningsdata innehåller även kontext, innehåll och information (metadata) som beskriver strukturen och information som rör förvaltningen och behandlingen av livscykeln.
• Forskningsproduktion (research output): Den produktion som är resultatet av forskningsarbetet, som till sin utformning kan vara helt och hållet skriftlig (tidskrifts- eller konferensartikel, bok, bokkapitel, arbetspapper o.s.v.) eller en komposition, ett framförande, en utställning eller ett kreativt verk (konstnärlig produktion) eller annat godkänt verk, t.ex. ett dataset.
• Fri mjukvara: Programvara som enligt användarvillkoren får nyttjas för vilket ändamål som helst och dessutom får den och anpassade versioner undersökas, modifieras och delas. Se https://www.force11.org/group/fairgroup/fairprinciples
• Förhandsregistrering: I förhandsregistreringen av forskningen definieras forskningsplanen på förhand och sparas i ett register. I förhandsregisteringen särskiljs forskning som strävar efter att formulera en hyptes (kartläggande forskning) och forskning som testar hypotesen. Båda är viktiga. Samma data kan dock inte användas för att formulera en hypotes och för att testa, fastän det kan ske oavsiktligt, vilket gör resultaten mindre pålitliga. Att beakta detta problem genom planering ökar forskningens kvalitet och genomsynlighet. Förhandsregistrering underlättar tydlig rapportering av forskningen och gör det lättare att fortsätta arbetet baserat på forskningen.
• Gold open access, gyllene open access: Utgivaren öppnar den publicerade artikeln omedelbart. Avgifter relaterade till publiceringen är överförda från läsaren till universitetet där forskaren är affilierad. Publiceringsavgiften för gyllene open access kallas oftast för Article Processing Charge (APC). Gyllene OA kan även vara avgiftsfritt.
• Green open access (parallellpublicering): Den publicerade artikeln eller det slutgiltiga peer reviewed -granskade manuskriptet arkiveras i ett publikationsarkiv innan publiceringen, samtidigt eller i efterhand. Artikeln är ofta under embargo.
• Hybrid-open access (hybridpublicering): Artikeln publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift där en del av artiklarna har gjorts öppet tillgängliga genom att betala artikelbehandlingsavgiften på förhand medan det övriga innehållet är avgiftsbelagt.
• Härledda data (derivative data): Härledda data är data som utgör resultaten som ingår i forskningsartikeln. De ingår i artikeln som figurer och tabeller. Eftersom majoriteten av alla forskningsartiklar publiceras som PDF-dokument kan dessa data vara svåra att särskilja från artikeln. Att dela härledda data i ett format som kan läsas av maskin erbjuder forskare möjligheten att återanvända publicerade resultat i nya analyser och metaanalyser. Härledda data kan publiceras i allmänna repositorier (Zenodo, OSF) eller i disciplinspecifika repositorier (t.ex. NeuroVault för statistiska hjärnkartor).
• Metadata: Tekniska data som beskriver datasetet och är nödvändigt för att datasetet ska kunna återanvändas. Det finns två huvudtyper av metadata: 1) Beskrivning av forskningsdata: hur har ifrågavarande forskningsdata skapats, hur ska de tolkas, mjukvara som behövs för användningen, o.s.v. (formatexempel: Crystallographic Information File-format, ISO 19115). 2 ) Bibliografiska grunduppgifter (metadata som hör till arkiveringen) som behövs för att söka i och referera till datasetet. Dessa uppgifter består av skapare, licens, centrala datum, rubrik, publiceringsår, arkiv och kod (formatexempel: Dublin Core).
• Metod: Metoden omfattar ett eller flera steg från protokollistan.Metod innebär ofta även det analyssätt som data behandlas med (statistisk metod, maskininlärningsmetod o.s.v.). Detaljerade beskrivningar av de använda metoderna säkerställer att forskningen smidigt kan återanvändas.
• Mjukvara med öppen källkod: Mjukvara vars källkod är publicerad med en licens som ger användaren rätt att använda, undersöka, modifiera och dela mjukvaran åt vem som helst och för vilka ändamål som helst.
• ORCID (https://orcid.org/): En beständig digital identifierare för forskare som gör att forskare kan särskiljas och som stöder automatisk sammanlänkning av forskaren och hens professionella verksamhet.
• PID (Persistent Identifier), beständig identifierare: Långvarig referens till digitala resurser (t.ex. DOI, ORCID). En identifierare är en markör som ger ett unikt namn till entiteter såsom personer, platser eller ärenden.
• Protokoll: En serie av efter varandra följande steg som gör att forskningsresultaten kan upprepas om de följs. Protokollet innefattar insamling av data, de efterföljande analysstegen, inklusive en lista av använda metoder och relaterade koder och till slut en beskrivning av hur forskningsproduktionen produceras och delas.
• Repositorium: Repositorium är en databas eller ett virtuellt arkiv för att samla, dela och lagra vetenskaplig forskningsoutput (https://www.openaire.eu/where-can-i-read-more-about-fp7). Dylika repositorier är pre-print-repositorier (icke-referentgranskade manus, t.ex. arXiv.org, bioRxiv.org), post-print-repositorier (manuskript godkända för publicering, t.ex. ACRIS), datarepositorier (data använd i forskningen, t.ex. Zenodo), protokoll- och metodrepositorier (procedurer i anknytning till insamlingen och behandlingen av data, t.ex. OSF), mjukvarurepositorier (mjukvara och nya mjukvarupaket som används för behandlingen av data, så att andra kan återanvända dem, t.ex GitHub, Zenodo), repositorier för härledda data (resultat i maskinläsbart format, t.ex. tabeller, processerade data, statistiska resultat, figurer publicerade i artikeln, t.ex. Zenodo, figshare).
• Rovpublicering: Exploaterande modell för vetenskaplig publicering där författarna åläggs betala en publiceringsavgift men där artikelns kvalitet och legitimitet inte granskas. Redaktionella eller publiceringsrelaterade tjänster som erbjuds av legitima vetenskapliga tidskrifter erbjuds inte oberoende av om det är frågan om en öppen publiceringskanal eller ej.
• Sui generis-databas: En databas där insamling, genomföring och presentation av innehållet på ett betydande sätt betonar kvalitet och/eller kvantitet. Aalto-universitetets sui generis-rättigheter för databaser säkerställer att universitetet kan erbjuda användarrättigheter för databasen och publicera den.
• Transformativt avtal: Ett avtal som ändrar avtalet mellan beställaren (t.ex. universitetets bibliotek) och utgivaren. Förändringen sker från prenumerationsbaserad modell till open access-modell.

Dokument och bakgrundmaterial

Aalto-universitetets verksamhetsprinciperAalto-universitetets dataskyddspolicy på finskaAalto-universitetet och forskningsverksamhet i projektformatDeclaration on Research Assessment (DORA)European Commission: Final Report of the Open Science Policy Platform (7.9.2020)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 om öppna data  och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (7.9.2020)European Science Foundation. Plan S: Making full and immediate Open Access a reality.Forskningsetiska delegationen (TENK). Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland, 2019Forskningsetiska delegationen (TENK) (2023) God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i FinlandFinnish Committee for Research Data (2018-04-10) Tracing data: Data citation roadmap for FinlandLeague of European Research Universities (LERU) Open Science and its Role in Universities: A Roadmap for Cultural ChangeNationella deklaration för öppen vetenskap och forskning 2020-2025 Samordningen av öppen vetenskap, Vetenskapliga samfundens delegation: Det finländska forskarsamfundets nationella policyn för öppen vetenskap

Ändringslogg

Aalto-universitetets riktlinjer för öppen vetenskap och forskning är ett levande dokument som anpassar sig till förändringar i behov, miljö och lagstiftning. Tabellen nedan visar de ändringar som gjorts i dokumentet och deras datum. Vicerektor med ansvar för forskning godkänner ändringarna.