Konst, design och arkitektur
Undervisningsplan 2020–2022
Struktur
- Huvudämne
- Studier i konstkandidatexamen 111 sp
- OBS! Studier i huvudämnen Bildkonstpedagogik 86 sp
- Studier i teknologie kandidatexamen 117 sp
- Studier i konstkandidatexamen 111 sp
- Gemensamma studier
- Studier i konstkandidatexamen 26 sp
- Studier i teknologie kandidatexamen 23 sp
- Biämne minst 15 sp
- Fritt valbara studier
- Studier i konstkandidatexamen högst 28 sp
- Studier i teknologie kandidatexamen högst 25 sp
I Sisu ser du information om din examens uppbyggnad samt om studiehelheterna och studieavsnitten när du har gjort din studieplan.
De obligatoriska helheter och studieavsnitt som du ska genomföra för att kunna utexamineras syns färdigt i din studieplan. För de fritt valbara studierna kan du i Sisu söka efter studieavsnitt antingen via sidomenyns sökfunktion eller via söksidan i övre kanten.
Strukturen för både konstkandidatexamen och teknologie kandidatexamen består av gemensamma studier, huvudämne, biämne och fritt valbara studier. Examensomfattningen är 180 studiepoäng.
De gemensamma studiernas omfattning är 26 studiepoäng i konstkandidatexamen och 23 studiepoäng i teknologie kandidatexamen. Huvudämnet innebär 111 studiepoäng i konstkandidatexamen och 117 studiepoäng i teknologie kandidatexamen. Till båda examina hör ett biämne med omfattningen minst 15 studiepoäng samt en helhet av fritt valbara studier med omfattningen högst 28 studiepoängi i konstkandidatexamen och 25 studiepoäng i teknologie kandidatexamen.
1. Huvud- och biämne
Målet med en kandidatexamen är att ge den som studerar konst, design eller teknik (arkitektur och landskapsarkitektur) färdigheter för yrkesuppgifter inom den egna branschen. Detta innebär teoretisk, kunskapsmässig, konstnärlig och praktisk yrkeskunnighet, kunskap om forskningen kring det egna området och färdigheter att kunna följa med branschens utveckling. Utbildningen baserar sig på forskning och konstnärlig verksamhet samt yrkesmässiga praxisar för branschen. Till studierna hör biämne och valfria studier.
2. Ett konstnärligt och tekniskvetenskapligt tänkande och arbetssätt
Målet med en kandidatexamen är att ge den studerande de färdigheter som krävs för ett arbete inom det konstnärliga och/eller det tekniskvetenskapliga området samt färdigheter för analytiskt tänkande.
Den studerande kan identifiera sitt huvudämnes centrala begrepp, fenomen, lagbundenheter, modeller och metoder och kan använda sig av dessa i praktiken. Den studerande kan identifiera sitt områdes etiska frågor och förstå deras betydelse i sitt arbete.
Den studerande kan identifiera, definiera och lösa problem med de metoder branschen använder sig av som hen lärt sig.
Den studerande känner till de centrala kunskapskällorna och forskningsmetoderna inom sitt huvudämne och kan tillämpa dem.
Då den studerande slutfört sin examen kan hen kritiskt analysera det egna områdets produkter, tjänster, processer och metoder.
3. Studiekunskap och grunder för magistersstudier
Kandidatprogrammet förbereder den studerande för magistersexamensstudier inom det egna området, samt ger förutsättningar för fortsatt lärande och för yrkesmässig utveckling.
4. Beredskap inför arbetslivet
Studierna i kandidatprogrammet utvecklar den studerandes förmåga att använda sin kunskap i arbetslivet. I studierna utvecklas en tillräcklig språk- och kommunikationskunskap samt andra beredskaper inför arbetslivet, bl.a.
- grupparbete, gruppledning samt att fungera som representant för det egna området i ett tvärvetenskapligt sammanhang
- projekthantering
- grunderna i affärsverksamhet och företagande inom branschen
- muntlig och skriftlig kommunikation
- ett främmande språk
- kunnighet i den andra inhemska språket, enligt lag
Huvudämnen
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020 och den 16 juni 2021. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3001
Omfattning: 117
Ansvarig för huvudämnet: Professor Jenni Reuter
Lärandemål
Syftet med huvudämnet är att säkerställa att den studerande känner till grunderna i arkitektonisk planering. Kandidatexamen innebär inte i sig en egentlig professionell kvalifikation men ger den studerande goda färdigheter att inneha assisterande arbetsuppgifter på till exempel arkitektbyråer eller offentliga planeringsmyndigheter. Med kandidatexamen som grund kan den studerande både producera och lösa mindre planeringsuppgifter självständigt. Förutsättningen är att hen kan bedöma effekten av och kvaliteten på olika slags arkitektoniska lösningar. Hen kan även söka fram och kritiskt tillämpa planeringsinformation samt utforma olika slags planeringskoncept utgående från olika lösningsmodeller och möjligheter.
Den byggda miljön utgör grunden för vårt lands nationalförmögenhet. Därför är det viktigt att den studerande redan i kandidatskedet bildar sig en helhetsuppfattning om uppgiftsområdet för byggandet och den mänskliga verksamhetsmiljön samt förstår arkitektyrket och arkitektens uppgifter som en del av samarbetet mellan olika områden och som en del av samhället. På ett personligt plan innebär det också att den studerande målmedvetet kan se sina kandidatstudier som en del av studierna som helhet och som en del av karriärplaneringen och ett livslångt lärande.
Kunskaper
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen har:
- grundläggande insikter i arkitektonisk utformning som en del av traditionen och utvecklingen inom konsten
- kännedom om arkitekturens historiska och teoretiska grunder i en bredare vetenskaplig och konstnärlig kontext
- grundläggande kännedom om funktionella och rumsliga faktorer samt konstruktionsmässiga och tekniska system i byggnader
- grundkunskaper i byggnadsmaterial och byggnadsfysik
- grundkunskaper i planering av hela den byggda miljön, städer och samhällen
- grundkunskaper i kostnadseffekterna av planeringslösningar samt insikter i den styrande verkan hos lagar och bestämmelser som är relevanta för branschen
- insikter i grunderna för en ekologiskt hållbar utveckling
Färdigheter
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- behärskar centrala planeringsredskap och arbetsmetoder (t.ex. IT-kompetens)
- har förmåga till samarbete och grupparbete
- har kreativ problemlösningsförmåga
- kan uttrycka sig både visuellt och genom verbal argumentation
- kan ta emot respons och reflektera över sitt eget lärande
- har tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper
Akademiska färdigheter
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- behärskar grunderna i vetenskapligt skrivande
- kan använda informationskällor
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna består av ett huvudämne, biämne, gemensamma studier och fritt valbara studier.
I början av studierna ligger fokus på grundläggande professionella kunskaper i anknytning till arkitektyrket, såsom planeringsmetoder, presentationstekniker och presentationsverktyg (IT), byggnadsmaterial och -tekniker samt arkitekturens grunder inklusive funktionella och konstnärliga perspektiv. I huvudämnet arkitektur behandlas därefter arkitekturens historia och byggnadsplaneringens och stadsplaneringens grunder, och slutligen ingår ett kandidatarbete och kandidatseminarium. Studierna är i hög grad konkreta och består till stor del av övningsarbeten som utförs egenhändigt i teckningssalar eller verkstäder.
Kandidatprogrammets uppbyggnad
Examensstrukturen beskrivs under 2020-2022 Undervisningsplan. Examen består av fyra delar:
- De gemensamma studierna består av konst- och teoristudier samt studier i språk och kommunikation vid Högskolan för konst, design och arkitektur. De gemensamma studierna är obligatoriska för alla kandidatstuderande vid Högskolan för konst, design och arkitektur.
- Huvudämnet utgör den mest centrala och omfattande delen av examen. I huvudämnet ingår ett kandidatarbete och -seminarium som omfattar 10 sp. Huvudämnesstudierna beskrivs närmare nedan.
- Vad gäller biämnet kan den studerande välja mellan flera olika alternativ: Biämnesutbudet vid ARTS och Aalto, studiehelheter som erbjuds vid andra universitet (JOO-studier), tillgodoräknande av biämne från tidigare studier samt biämneshelheter som erbjuds vid institutionen för arkitektur.
- Till de fritt valbara studierna hör övriga studier genom vilka den studerande kan bredda eller fördjupa sitt kunnande inom huvud- eller biämnet. De fritt valbara studierna kan inkludera valfria kurser inom det egna huvudämnet, kurser som hör till det övriga kursutbudet vid Aalto-universitetet eller kurser som erbjuds vid ett annat inhemskt universitet (JOO-studier). Inom huvudämnet arkitektur är det inte möjligt att inkludera utbytesstudier i de fritt valbara studierna, utan dessa ingår i arkitektexamen.
Huvudämnesstudier
Obligatoriska kurser, 117 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Första årskurs | 34 | |
ARK-C0009 | Grunder: Rum 1 | 6 |
ARK-C0002 | Grunder: Plats 1 | 6 |
ARK-A1000 | Inledning till arkitekturhistoria | 2 |
ARK-C0011 | Basics: Digital Storytelling | 3 |
ARK-C0005 | Grunder: Kraft | 4 |
ARK-C0006 | Grunder: Material 1 | 5 |
ARK-A3001 | Design of Structures Basics | 4 |
ARK-C3000 | Introduktion till hållbar planering | 2 |
MAR-C1014 | Introduktion i landskapsarkitektur | 2 |
Andra årskurs | 41 | |
ARK-C0003 | Grunder: Rum 2 | 4 |
ARK-C0008 | Grunder: Syntes | 11 |
ARK-C1501 | Arkkitekturens grunder, föreläsningskurs | 3 |
ARK-A1002 | Arkitekturshistoriens övningar | 3 |
ARK-A1001 | Arkitekturhistoriens grunder | 4 |
ARK-C0010 | Grunder: Material 2 | 7 |
ARK-C5006 | Stadsplanering och planläggning | 5 |
ARK-C5503 | Stadsplanering, grundnivå | 4 |
Tredje årskurs | 42 | |
ARK-C1000 | Finlands och Nordens byggnadskonst 1 | 3 |
ARK-C1001 | Finlands och Nordens byggnadskonst 2 | 3 |
ARK-C2000 | Byggnadsplanering, föreläsningar | 5 |
ARK-C2004 | Byggnadsplanering 1 | 5 |
ARK-C4501 | Boendemiljö | 5 |
ARK-C4502 | Analyskurs | 2 |
ARK-C5502 | Stadsplanering, avancerad nivå | 6 |
ARK-C5002 | Stadsbyggnad, föreläsningar | 3 |
ARTS3001.kand |
Kandidatarbete och seminarium (Används till våren 2021.) |
10 |
ARTS.ark.kand |
Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (Används från hösten 2021. Ersätter ARTS3001.kand -kod.) |
10 |
ARTSt.kyps | Mognadsprov | 0 |
Valfria studier i huvudämnet
I teknologie kandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 25 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet.
Även följande arkitekturkurser kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
ARTS-A0117 | Samtida praktiker in konsten: Studio C | 3 |
ENG-A1002 | ARTS-ENG-Projektarbete | 5 |
ARK-C0013 | Arkitekturexkursion | 1-5 |
ARK-C0012 | Utveckling till designer | 3 |
Biämneskurser vid institutionen för arkitektur | ||
ARK-C1002 |
Finlands och Nordens byggnadskonst 3 (Sommarkurs: mätningsläger) |
6 |
ARK-C1010 | Stadsplaneringens historia | 3 |
ARK-C1007 |
Den moderna arkitekturens historia 1 (Undervisning våren 2021) |
3 |
ARK-C1008 |
Den moderna arkitekturens historia 2 (Undervisning våren 2022) |
3 |
ARK-C1009 |
Den moderna arkitekturens historia 3 (En självständigt utförd del där förkunskapskraven är Den moderna arkitekturens historia 1 eller 2) |
3 tai 6 |
ARK-C1500 | Arkitekturgrafik | 2-4 |
ARK-C1503 | Arkitekturens teori 1, föreläsningskurs | 3-5 |
ARK-C2002 | Gränssnitt i byggnadsplanering | 4 |
ARK-E2012 | Basics of User Oriented Space Design | 3 |
ARK-C2503 |
Digital Storytelling (Går att genomföra ofta) |
3 |
ARK-C4504 | Bostadspolitik för bostadsplanerare | 3 |
ARK-E4510 | Den ljusa vardagsrummet - Kurs av naturligt ljus | 3 |
ARK-E4511 | Bostadsplanering från 1860-talet till i dag | 3 |
ARK-C5004 | Kommunikation och beslutsfattande | 5 |
ARK-C5005 | Framtidsplanering | 5 |
ARK-C5501 |
Stadsbyggnad, föreläsningar – essä (Genomförs i samband med kursen Stadsbyggnad, föreläsningar) |
2 |
ARK.harj | Praktik | 3-12 |
ARK-E3500 | Byggnadsplatsens uppföljning | 3-6 |
ARK-E0101 | Arkitekttävling | 1-6 |
ARK-E0001 |
Special Project of Architecture (Går att genomföra ofta) |
1-12 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3003
Omfattning: 111 sp
Ansvarslärare: Lektor Salla Sorri
Lärandemål
Kandidatstudierna i dokumentärfilm syftar till att utbilda visionära dokumentärfilmsregissörer.
De studerande lär sig att i rollen som regissör behärska dokumentärfilmens olika arbetsskeden. De studerande blir insatta i filmens och särskilt den dokumentära genrens historia samt fördjupar sig i samtida typer av dokumentärfilmer.
Genom praktiska övningar i filmproduktion (BA-film) lär de sig behärska regi- och filmproduktionsprocessen och samarbeta med experter inom andra yrkesområden inom film.
Vid sidan av att utvecklas som regissör är det viktigt att behärska de olika skedena samt de tekniska och produktionsmässiga aspekterna av att skapa film. I examen ingår ett slutarbete i form av en kort dokumentärfilm, där den studerande svarar för manuskript och regi. Filmen görs i samarbete med andra huvudämnen.
Efter slutförda huvudämnesstudier i dokumentärfilm kan den studerande:
- arbeta självständigt som dokumentärfilmsregissör och i tillämpade regissörsuppgifter, till exempel som regissör för dokumentära beställningsarbeten
- identifiera sina styrkor som dokumentärskapare
- identifiera och tillämpa arbetssätt, begrepp, forskningsinformation och konstnärliga uttrycksmedel inom det egna området
- skaffa nödvändig information och komplettera sitt kunnande
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier.
Undervisningen sker i form av verkstäder och föreläsningar. De studerande blir insatta i filmens och särskilt den dokumentära genrens historia samt fördjupar sig i samtida typer av dokumentärfilmer. Att analysera filmer, dryfta villkoren för det egna mediet, skriva och reflektera är centrala inslag i undervisningen och stöder det praktiska arbetet. Det är viktigt att känna till andra konstarter och experimentell och fiktiv film samt att sätta sig in i dokumentär framställning inom fältet för bildkonst och andra medier. Genom kurser, verkstäder, övningsuppgifter och övningar i filmproduktion utvecklas förmågan att iaktta och tolka verkligheten, beredskapen att möta människor, förmågan till kritiskt tänkande, experimentlustan och förmågan att arbeta i grupp.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Grunderna i filmkonst | 38 | |
Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Ämnesstudierna i dokumentärfilm | 73 | |
De obligatoriska ämnesstudierna för studerande med huvudämnet dokumentärfilm omfattar 73 studiepoäng. | ||
ELO-C1530 | Dokumentärfilmens historia 1 | 2 |
ELO-C1529 | Regissörsateljé 1 | 2-4 |
ELO-C1515 | Dokumentärfilmens teori 1, tentamen | 1-2 |
ELO-C1516 | Dokumentärfilm: planering och manusförfattande 1 | 4 |
ELO-C3055 | Klippanalys av dokumentärfilm | 1-3 |
ELO-C1513 | Dokumentär filmfotografi | 2-4 |
ELO-C1528 | Porträttkurs | 4 |
ELO-C1527 | Regikurs | 2-6 |
ELO-C1508 | Iakttagande och interaktiva dokumentärer | 4 |
ELO-C1519 | Självbiografisk dokumentärfilm | 2-4 |
ELO-C1016 | Internationella studier (BA) | 2-4 |
ELO-C1026 | Förproduktion av kort dokumentärfilm | 2-6 |
ELO-C1030 | Regi och filmning av kort dokumentärfilm | 4-16 |
ELO-C1029 | Postproduktion av kort dokumentärfilm | 2-12 |
ARTS3003.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier |
||
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom de olika huvudämnena inom filmkonst kan genomföras som fritt valbara studier: | ||
ELO-C1509 | Essäfilm | 2 |
ELO-C1519 | Självbiografisk dokumentärfilm | 2-4 |
ELO-C4526 | Workshop i filmmusik | 3-4 |
ELO-C3010 | Historia och minne 1 | 3-6 |
ELO-E1000 | Internationella studier | 1–15 |
ELO-C1524 | Teori ur filmmakarens perspektiv 1 | 2-4 |
ELO-C1507 | Ljudsinspelning och ljudplanering | 3 |
ELO.harj | Praktik | 2-10 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen för en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3009
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Professor Pietari Koskinen
Lärandemål
Huvudämnet filmljudinspelning och -ljudplanering utbildar konstnärer och experter som arbetar som ljuddesigner och ljudtekniker inom olika områden av kortfilm och tv-produktioner. Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena inom huvudämnet filmljudinspelning och -ljudplanering lär sig den studerande att behärska den konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helheten inom sitt yrkesområde. Undervisningen syftar till att stödja den studerandes möjlighet att utvecklas i enlighet med sina personliga styrkor och sin konstnärliga vision.
Efter slutförda kandidatstudier inom filmljudinspelning och -ljudplanering har den studerande kännedom om arbetssätt, konstnärliga uttrycksmedel, tekniska redskap och teoretiska begrepp inom sitt område. Utbildningens centrala mål är att utveckla den studerandes begåvning och personliga uttryck, ge tekniska och konstnärliga färdigheter och grundläggande kunskaper om branschen och dess historia samt utveckla förmågan till grupparbete och färdigheterna för forskningsarbete.
Centrala färdigheter som lärs ut är dramaturgiskt och innehållsligt tänkande vad gäller det audiovisuella i filmisk framställning, förmåga att gestalta ljud och rum, kommunikations- och samarbetsförmåga, behärskning av ljudplaneringen, den dramaturgiska helheten och den tekniska processen inom kortfilm, kännedom om traditionerna och de samtida inriktningarna inom det egna området samt förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande.
Efter slutförda kandidatstudier i filmljudinspelning och -ljudplanering behärskar den studerande den helhetsprocess som ljudplanering för kortfilm innebär, från förhandsplanering till färdig film. Under utbildningen fördjupar sig den studerande i alla skeden av ljudarbete och ljudplanering för kortfilm samt i konstnärligt och produktionsmässigt samarbete i småskaliga film- och tv-produktioner.
Efter slutförda kandidatstudier inom huvudämnet filmljudinspelning och -ljudplanering har den studerande:
- grundläggande färdigheter i ljudinspelning och ljudplanering inom olika områden av film- och tv-produktion
- förmåga att gestalta och hantera samverkan mellan bild och ljud
- behärskning av ljudhelheter
- behärskning av de grundläggande tekniska redskapen inom området
- förmåga att relatera det egna specialkunnandet till andra yrkesbilder inom branschen
- insikter i tänkandet inom andra konstområden och i samhället, även i förhållande till det egna specialområdet
- förmåga att verka aktivt inom filmkulturen
Utbildningen ger färdigheter för utbildning som leder till högre högskoleexamen (konstmagister) och för livslångt lärande.
Utbildningens innehåll
Undervisningen inom huvudämnet filmljudinspelning och -ljudplanering i studierna för konstkandidatexamen består av två delar: ljudinspelning och ljudplanering. Dessa tangerar, stödjer och delvis överlappar varandra under hela studietiden.
Undervisningen i ljudplanering innefattar ljudtänkande och förmåga att använda redskap både i uttrycksmässigt och i tekniskt avseende. Varje filmproduktion är för ljuddesignern en upptäcktsresa i projektets unika problematik under hela produktionsprocessens gång. I undervisningen betonas att en professionell ljuddesigner är en filmskapare som bidrar med sin egen konstnärliga insats till filmen och som har en djup insikt i filmens särdrag.
Den studerande fördjupar sig i ljudteknikerns och ljuddesignerns arbete genom studier i praktisk ljudplanering, småskaliga övningar och övningsfilmer. Utbildningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, arbete i smågrupper, individuell handledning och dialogisk interaktion. Utbildningen omfattar gemensamma studier i filmkonst och scenografi samt studier tillsammans med andra konststuderande. I övningsproduktionerna får den studerande lära sig ljudplanering och ljudinspelning i praktiken samt utveckla sina färdigheter i grupparbete.
Huvudämnet verkar i samarbete med avdelningen för musikteknologi vid Sibelius-Akademin och institutionen för ljus- och ljudplanering vid Teaterhögskolan.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Grunderna i filmkonst | 38 | |
Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Ämnestudierna i filmljudspelning och -ljuddesign | 73 | |
För studerande med filmljudinspelning och -ljuddesign som huvudämne omfattar de obligatoriska ämnesstudierna 73 studiepoäng beroende på omfattningen av biämnet. Av dessa kurser ska åtminstone minimiantalet studiepoäng avklaras som obligatoriska studier för att minimikravet på 73 studiepoäng ska uppfyllas. | ||
ELO-C4518 | Ljudets berättarfunktioner i film 1 | 4 |
ELO-C4519 | Ljudinspelning i studio | 4 |
ELO-C4520 | Ljudinspelning för film 1 | 4 |
ELO-C4521 | Ljudredigering Pro Tools 1 | 4 |
ELO-C4506 | Personregi vid mixning | 2 |
ELO-C4507 | Foley-inspelning | 2 |
ELO-C4508 | Musik och effekter som regissörens verktyg | 2 |
ELO-C4527 | Dialogeditering | 3 |
ELO-C4523 | Ljudläggning och mixning | 4 |
ELO-C3532 | Produktion | 10 |
ELO-C1015 | BA-film | 24 |
ARTS3003.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom filmljudinspelning och- ljuddesign kan genomföras som fritt valbara studier.
De fritt valbara kurser som erbjuds inom huvudämnet ordnas för huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet. Dessa kurser kan också inkluderas i de fritt valbara studierna i magisterexamen.
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3004
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Lektor Marja-Riitta Koivumäki
Lärandemål
Målet med huvudämnet film- och tv-manuskript är att ge den studerande skrivtekniska och produktionsmässiga färdigheter för arbete som manusförfattare i olika film- och tv-produktioner. Under kandidatstudierna fördjupar sig den studerande i de olika skedena av film- och tv-produktion och i konstnärligt och produktionsmässigt samarbete tillsammans med andra filmkonststuderande. Den studerande får kännedom om arbetssätt, konstnärliga uttrycksmedel, tekniska redskap och teoretiska begrepp inom sitt område. Den studerande lär sig att skapa idéer och koncept och omvandla dem till färdiga manuskript.
Centrala färdigheter som lärs ut är narrativt, innehållsligt och visuellt tänkande, dramaturgiska färdigheter, kommunikations- och samarbetsfärdigheter, insikter i produktionsrelaterade krav i planeringen av innehåll, kännedom om film- och tv-historia och om traditioner och samtida inriktningar inom den egna branschen, insikter i forskning ur ett aktörsperspektiv samt förmåga till kritisk och analytisk reflektion.
Utbildningens innehåll
I studierna i film- och tv-manuskript lär sig den studerande genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena att behärska den konstnärliga och dramaturgiska helheten på sitt yrkesområde samt att förstå manuskriptets betydelse som filmens eller tv-dramats kärna. Hen sätter sig in i manusförfattarens arbete genom småskaliga övningar samt högskolans film- och tv-produktioner som hen deltar i tillsammans med andra studerande i filmkonst. I samband med övningsproduktionerna får den studerande en inblick i arbetssätt och färdigheter som krävs för manusutveckling samtidigt som hen utvecklar sina färdigheter i grupparbete.
Utbildningen bygger på både teori och praktiska skrivövningar, arbete i smågrupper, individuell handledning och kollaborativt lärande. Undervisningen syftar till att stödja den studerandes personliga styrkor och hens möjlighet att utvecklas i enlighet med sin konstnärliga vision.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Grunderna i filmkonst | 38 | |
Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Ämnesstudierna i film och tv-manuskript | 73 | |
ELO-C2000 | Manusövningar | 4 |
ELO-C2023 | Produktion: idé och manus | 10 |
ELO-C2030 | Manusförfattande, långfilm 1 | 8 |
ELO-C2031 | Manusförfattande, långfilm 2 | 2 |
ELO-C2022 | Manusförfattande, långfilm 3 | 6 |
ELO-C2032 | Manusförfattande, långfilm 4 | 6 |
ELO-C2033 | Genrer i TV-drama | 2 |
ELO-C2036 | TV-drama koncept | 6 |
ELO-C2034 | Dramatheori och dramaturgi | 4 |
BA-film | 15 | |
ELO-C1015 | BA-film (fiktion) | 15 * |
Lärdomsprov och seminarium för konstkandidatexamen | 10 | |
ARTS3004.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen för en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom film- och tv-manuskript kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
ELO-C2008 | Historia | 2 |
ELO-C2009 | Konkretisk bild | 4 |
ELO-C2037 | Dramaturgisk analys av manus | 2–5 |
ELO-C2038 | Dramaturgisk analys av film | 2-5 |
ELO-C2035 | Manusförfattande, kortfilm | 2 |
ELO-C2027 | Praxis i branschen | 1-2 |
ELO-E1009 | Arbete inom externa produktioner | 1-15 |
ELO-C1032 | Festivaler | 1-4 |
ELO-E1023 | Filmövning | 1-10 |
ELO.harj | Praktik | 2-10 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3010
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Professor Kaisa Mäkinen
Lärandemål
Målet med kandidatstudierna inom huvudämnet film- och tv-scenografi är att ge den studerande färdigheter för att arbeta som scenograf inom film- och tv-branschen.
Den studerande lär sig arbeta med visuell, funktionell och produktionsmässig planering i samband med förhandsplaneringen och genomförandet av en produktion tillsammans med regissören och den övriga konstnärliga och tekniska arbetsgruppen. Utbildningen grundar sig på konstnärlig, experimentell och forskningsinriktad verksamhet samt på professionell praxis inom branschen.
Under kandidatstudierna bildar sig den studerande en uppfattning om scenografens roll i olika typer av film- och tv-produktioner och lär sig att bedöma hur genomförbara de egna planerna är ur ett konstnärligt och praktiskt perspektiv. Hen får kännedom om olika scenografiska metoder och visualiseringsmetoder och kan med hjälp av dem utveckla sitt personliga uttryck.
Efter slutförda huvudämnesstudier i film- och tv-scenografi kan den studerande:
- arbeta som scenograf i småskaliga film- och tv-produktioner samt andra audiovisuella produktioner
- identifiera och aktivt utveckla sina styrkor och sin konstnärliga vision
- agera konstruktivt som medlem av en konstnärlig arbetsgrupp och förstå sitt ansvarsområde i relation till de andra gruppmedlemmarnas ansvarsområden
- identifiera och tillämpa arbetssätt, begrepp, forskningsinformation och konstnärliga uttrycksmedel inom det egna området
- skaffa nödvändig information och komplettera sitt kunnande
- leda och motivera arbetsgruppen som bygger upp scenografin
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier. En betydande del av studierna sker tillsammans med studerande inom design för scenkonst och kostymdesign samt andra huvudämnen inom filmkonst.
Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena inom huvudämnet film- och tv-scenografi lär sig den studerande att behärska den konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helheten inom sitt yrkesområde. Genom övningsproduktioner får den studerande en inblick i scenografens arbetssätt samtidigt som hen utvecklar sina färdigheter i grupparbete.
Film- och tv-scenografen ska behärska den visuella helhetsplaneringen från förhandsplanering och visualisering till genomförande och samtidigt övervaka och leda arbetet. Under utbildningen blir den studerande insatt i scenografiplaneringens olika arbetsskeden samt i konstnärligt och produktionsmässigt samarbete i småskaliga film- och tv-produktioner.
I utbildningsprogrammet främjas den studerandes intresse för utveckling av nya arbetsformer och för experimentell och undersökande scenografi även i andra audiovisuella produktioner.
Centrala färdigheter som lärs ut är ett övergripande visuellt, dramaturgiskt och innehållsligt tänkande med hänsyn till film och tv. Vidare utvecklas den rumsliga, visuella och konceptuella gestaltningsförmågan. I undervisningen betonas visualiseringsförmåga, kommunikations- och samarbetsförmåga, behärskning av den tekniska processen samt förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande.
Fortsatta studier i magisterskedet
Efter att ha slutfört studierna för konstkandidatexamen kan studerande med film- och tv-scenografi som huvudämne fortsätta sina studier inom magisterprogrammet i scenografi med film- och tv-scenografi som huvudämne.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Planering och genomförande | 15 | |
ELO-C5004 | Verkstäder och arbetarskydd | 1 |
ELO-C5021 | Yrkesritning | 3 |
ELO-C5006 | Konstruktionsplanering och teknik | 3 |
ELO-C5020 | Materiallära för scenografer | 5 |
ELO-C5008 | Grunderna i 3D-modellering | 3 |
Film- och tv-scenografi | 19 | |
ELO-C5520 | Grunderna i film- och tv-scenografi | 3 |
ELO-C5521 | Film- och tv-scenografi | 6 |
ELO-C5518 | Digital scenografi och VFX | 4 |
ELO-C5522 | Worldbuilding | 6 |
Filmkonst | 51 | |
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C3532 | Produktion | 10 |
ELO-C4019 | Studioarbete | 6 |
ELO-C5027 | AVFX | 2 |
samt en av de följande: | 1 | |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
BA-film | 16 | |
ELO-C1015 | BA-film | 16 |
Lärdomsprov och seminarium för konstkandidatexamen | 10 | |
ARTS3010.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser i scenografi och filmkonst kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
ELO-C5029 | Presentationsteknik | 3 |
ELO-E1023 | Filmövning | 1–10 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
ELO-C1020 | Festivaler | 1–4 |
ELO-C4030 | Location scouting | 4 |
ELO-E1007 | Assistering | 1–8 |
ELO-E5029 | Självständigt projekt | 2–10 |
ELO-E5011 | Litteratur | 1–8 |
ELO.harj | Praktik | 2–10 |
ELO-E5016 | Scenografi och kostymdesign föreläsningar | 1–4 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3005
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Lektor Anna Heiskanen
Lärandemål
Målet med undervisningen i film- och tv-produktion är att ge den studerande goda färdigheter för att arbeta som film- och tv-producent. Målet är att den studerande ska bli en kreativ producent som skapar idéer och utvecklar projekt i samarbete med andra, som erbjuder goda arbetsförhållanden för aktörer inom filmens olika delområden samt skapar en atmosfär av kreativt samarbete. Utbildningen syftar till att utveckla den studerandes professionella identitet. Utbildningen ger färdigheter för finansiering av audiovisuella projekt och affärsverksamhet samt för kommersiell användning av verk vad gäller spridning och distribution. Efter slutförda studier i huvudämnet film- och tv-produktion kan den studerande läsa film- och tv-manuskript samt diskutera dem och använda dem som verktyg inom sitt arbete som producent. Hen kan omvandla filmens manuskript till en tidsplan och göra upp en budget för den. Den studerande känner till finansieringskällorna och distributionskanalerna för inhemsk film- och tv-produktion, förstår postproduktionens förlopp och kan leda den samt behärskar grundbegreppen i marknadsföring inom det egna området. Den studerande känner till de centrala juridiska frågorna inom branschen och är insatt i den avtalspraxis som gäller inom branschen i Finland. Efter slutförda huvudämnesstudier på kandidatnivå kan den studerande utveckla, finansiera och producera inhemska och utländska film- och tv-produktioner och har insikter i distributionsstrategins betydelse i olika skeden av produktionen. Hen kan granska den föränderliga branschen på ett nyfiket, kritiskt och analytiskt sätt. Utbildningen strävar efter att ge den studerande en så övergripande uppfattning av det audiovisuella området och dess aktörer som möjligt samt ge färdigheter för att planera, leda och genomföra projekt i gott samarbete med andra.
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna i film- och tv-produktion består av gemensamma kurser i filmkonst samt av obligatoriska och frivilliga kurser i film- och tv-produktion, där fokus ligger på de olika delområdena av film- och tv-produktion. Studiestigen planeras i ISP-samtalen, men under de två första studieåren följer alla den gemensamma planen. Den studerande kan också välja fritt valbara studier och biämnen bland det övriga kursutbudet vid Aalto-universitetet och vid Konstuniversitetet, om kursernas tidtabeller går att kombinera.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Grunderna i filmkonst | 38 | |
Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Ämnesstudier i film och tv-produktion | 73 | |
Följande kurser är obligatoriska för den studerande: | ||
ELO-C5027 | AVFX | 2 |
ELO-C251901 | Juridik | 2 |
ELO-C251501 | Finansiering | 2 |
ELO-C252001 | Budjetering | 2-4 |
ELO-C251201 | Schemaläggning och regiassistents (FAD) arbete | 1-4 |
ELO-C250601 | Marknadsföring | 2 |
ELO-C3532 | Produktion | 10 |
ARTS3003.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Därtill ska den studerande välja 2–8 sp bland följande kurser i film- och tv-manuskript: | 2-8 | |
ELO-C2033 | Genrer i TV-drama | 2 |
ELO-C2036 | TV-drama koncept | 6 |
ELO-C2034 | Dramatheori och dramaturgi | 4 |
ELO-C2008 | Historia | 2 |
ELO-C2009 | Konkretisk bild | 4 |
ELO-C2037 | Dramaturgisk analys av manus | 2-5 |
ELO-C2038 | Dramaturgisk analys av film | 2-5 |
ELO-C2035 | Manusförfattande, kortfilm | 2 |
Därtill ska den studerande välja 2–8 sp bland följande kurser i filmklippning: | 2-8 | |
ELO-C3013 | AVID 1 | 1 |
ELO-C3014 | AVID 2 | 1 |
ELO-C3049 | Adobe Premiere/ Photoshop/ After Effects | 1-3 |
ELO-C3017 | Montageanalys av fiktionsfilm | 1-3 |
ELO-C3010 | Historia och minne 1 | 3-4 |
Därtill ska den studerande välja 2–8 sp bland följande kurser i filmning eller filmljudinspelning och- ljudplanering: | 2-8 | |
ELO-C4034 | Kamerateknik och workflow | 4 |
ELO-C4000 | Övningar, linjevis | 2 |
ELO-C4031 | Färgbestämning | 1 |
ELO-C1531 | Filmfotografi | 4 |
ELO-C4518 | Ljudets berättarfunktioner i film 1 | 4 |
ELO-C4508 | Musik och effekter som regissörens verktyg | 2 |
ELO-C4506 | Personregi vid mixning | 2 |
Därtill ska den studerande utföra produktioner | 24-48 sp | |
ELO-C1015 | BA-film (fiktion) | 16-24* |
ELO-C1026 | Förproduktion av kort dokumentärfilm | 4 |
ELO-C1030 | Regi och filmning av kort dokumentärfilm | 4-16 |
ELO-C1029 | Postproduktion av kort dokumentärfilm | 6 |
Den studerande kan också inkludera valfria kurser i sina ämnesstudier. Valfria kurser kan också inkluderas i de fritt valbara studierna i examen. | ||
ELO-C1032 | Festivaler | 1-2 |
ELO-C2516 | Tv-produktion | 2-4 |
ELO-C251301 | Ledning och gruppdynamik (BA) | 2-4 |
ELO-C252101 | Aktuellt inom produktionsverksamheten (BA) | 2-4 |
ELO-C252201 | Affärsverksamhet och projekthantering | 2 |
ELO-C5522 | Worldbuilding | 6 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen för en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom film- och tv-produktion kan genomföras som fritt valbara studier.
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3006
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Professor Anne Lakanen
Mål for utbildningen
Huvudämnet filmklippning utbildar tänkare och experter kunniga inom planering samt förverkligande av postproduktion. Studerande i filmklippning specialiserar sig på hanterandet av filmiska narrativ och visuella helheter. De fördjupar sig i både det egna områdets estetiska tradition och i de möjligheter som den nyaste teknologin har fört med sig. Undervisningen syftar till att stödja kritiskt tänkande och en utveckling som överensstämmer med den studerandes egna starka sidor och konstnärliga vision. Den studerande fördjupar sig i sitt eget områdes tradition och samtida inriktningar.
Under kandidatstudierna i filmklippning bildar sig den studerande en bra bild av filmhistorien och olika genrers uttryckssätt. Det övergripande målet för undervisningen är att omsätta teori i praktiska övningar och att generera ett tänkande baserat på egna erfarenheter. Det forskningsinriktade tänkandet studeras i synnerhet genom grundliga filmanalyser. En god bildläskunnighet, ett gott rytmsinne och förmåga att gestalta strukturer ger mod att skapa nya lösningar under klipprocessen. Kommunikationsfärdigheter och samarbetsförmåga är grundförutsättningar för avancemang inom yrket.
Utbildningens innehåll
I huvudämnet ingår undervisning i filmens strukturer, elementära teorier i filmklippning, hantering av filmklippningsredskap samt filmanalys. I studierna i filmklippning lär sig den studerande genom undervisningen på kurserna och övningsarbetena, som gradvis ökar i svårighetsgrad, att behärska den konstnärliga, produktionsrelaterade och tekniska helheten inom sitt eget yrkesområde. I övningsproduktionerna studeras klipparens yrkesmetoder inom fiktions-, dokumentär- och animationsfilm.
Utbildningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, på eget arbete och personlig handledning samt på diskuterande växelverkan.
Det är filmklipparens uppgift att bedöma om ett manuskript fungerar och att från det inspelade materialet hitta den slutliga formen för filmen samt framkalla den önskade emotionella reaktionen hos tittaren. En filmklippare ska ha inlevelseförmåga och insikt i interaktionen mellan människor samt i berättandets vidare och djupare betydelser.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Grunderna i filmkonst | 38 | |
Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Ämnesstudierna i filmklippning | 73 | |
Ämnesstudierna inom filmklippning består av fem helheter. Studerande med filmklippning som huvudämne ska från helheterna samla ihop 73 studiepoäng. Lärdomsprov och seminarium för konstkandidatexamen 10 sp är obligatoriska för alla. | ||
Filmklippning, fiktion | 17–24 | |
Den studerande ska genomföra följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
ELO-C3001 | Filmklippning, fiktion 1 | 2 |
ELO-C3002 | Filmklippning, fiktion 2 | 2 |
ELO-C3003 | Filmklippning, fiktion 3 | 2 |
ELO-C3004 | Filmklippning, fiktion 4 | 2 |
ELO-C3054 | Filmklippning, fiktion 5 | 2-3 |
ELO-C3006 | Yrke: klippare I (fiktion) | 1 |
ELO-C3007 | Workshop i filmklippning, fiktion (inhemsk) | 2–6 |
ELO-C3008 | Animeringens grunder | 1–2 |
ELO-C3063 | Kursens Produktion efterarbete | 3-4 |
Ytterligare kan den studerande välja till helheten de följande kurser: | ||
ELO-C3064 | Filmklippning och skådespelaruttryck | 2 |
Klippning av dokumentärfilm | 5–7 | |
Den studerande ska genomföra följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
ELO-C3010 | Historia och minne 1 | 3–4 |
ELO-C3011 | Yrke: klippare II (dokumentär) | 1 |
ELO-C3012 | Den iakttagande stilen i dokumentärfilm | 1–2 |
Teknik | 3–5 | |
Den studerande ska genomföra följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
ELO-C3013 | AVID 1 | 1 |
ELO-C3014 | AVID 2 | 1 |
ELO-C3049 | Adobe Premiere/ Photoshop/ After Effects | 1–3 |
Forskningsinriktat tänkande | 21–26 | |
Den studerande ska genomföra följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
ELO-C3052 | Bild och ljud 1 | 3-4 |
ELO-C3017 | Montageanalys av fiktionsfilm | 3 |
ELO-C3055 | Klippanalys av dokumentärfilm | 1–3 |
ELO-C3019 | Litteraturtentamen 1 (klippning) | 3 |
ELO-C3020 | Litteraturtentamen 2 (klippning) | 4 |
ELO-C3021 | Litteraturtentamen 3 (klippning) | 4 |
ELO-C3022 | Klipparseminarier 1 (egna arbeten) | 1 |
ELO-C3053 | Förtexter | 2 |
Ytterligare kan den studerande välja till helheten de följande kurser: | ||
ELO-C3023 | Klipparseminarier 2 (analys) | 2 |
Övningsfilmer | 9–18 | |
Den studerande gör en eller två övningsfilmer. Om den studerande gör två övningsfilmer kan hen antingen göra två dokumentärfilmer eller två fiktionsfilmer eller en av var sitt slag. Antalet studiepoäng beror på vilka filmer den studerande gör. Om den studerande gör två filmer ges studiepoängen som separata prestationer. Omfattningen av prestationerna är följande: dokumentärfilm: 9 sp och fiktionsfilm 7 sp. Därtill ingår obligatorisk assistering (2–4 sp) i helheten. | ||
ELO-C1015 | BA-film (fiktion) | 7–14 |
ELO-C1029 | Postproduktion av kort dokumentärfilm | 9-18 |
ELO-E1007 | Assistering | 2–4 |
Lärdomsprov och seminarium för konstkandidatexamen | 10 | |
ARTS3003.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomföra fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomförda i samband med internationella utbytesstudier. Också följande kurser i filmklippning kan genomföras som fritt valbara studier.
Kurserna ordnas för huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet.
Kod | Kussens namn | Sp |
---|---|---|
ELO-C3024 | Klippning av reklam | 2 |
ELO-C3025 | Klippning av trailers | 2 |
ELO-E1007 | Assistering | 1–8 |
ELO-C4518 | Ljudets berättarfunktioner i film 1 | 3-4 |
ELO-C3051 | Grundstudier i Pro Tools och dialogeditering för klippare | 1–3 |
ELO-C3056 | Filmklippning, kurser med varierande innehåll | 1–8 |
ELO-E1000 | Internationella studier | 1–15 |
ELO.harj | Praktik | 2–10 |
ELO-C5522 | Worldbuilding | 6 |
ELO-C1032 | Festivaler | 1-4 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3007
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Lektor Hanna Maylett
Lärandemål
Huvudämnet filmregi syftar till att ge den studerande konstnärliga och produktionsrelaterade färdigheter att arbeta som regissör för kortfilmer och tv-produktioner. Undervisningens centrala syfte är att stödja en utveckling som överensstämmer med den studerandes personliga starka sidor och konstnärliga vision genom att på ett mångsidigt sätt sätta in den studerande i filmen som ett uttrycksmedel och i hanteringen av dess formspråk. Den studerande lär sig gestalta film- och tv-produktionen som helhet samt grunderna i de olika delområdena av film, att planera och leda den konstnärliga planeringen som görs utgående från manuskriptet och förverkliga den med personlig filmisk vision tillsammans med de andra som är konstnärligt ansvariga för filmen. Filmregistuderande förutsätts ha initiativförmåga, interaktionsfärdigheter, långsiktighet, samt innovationsförmåga och ledaregenskaper. Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena lär sig den studerande att behärska sitt eget yrkesområdes konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helhet.
Centrala färdigheter som lärs ut under kandidatstudierna i filmregi är audiovisuellt och innehållsmässigt formtänkande, dramaturgisk berättarförmåga, ett analytiskt och heltäckande konstnärligt tankesätt, kommunikations- och samarbetsförmåga, hantering av den tekniska processen, kännedom om det egna områdets konventioner och regimetodik samt förmåga att tänka kritiskt och analytiskt. Utbildningens mål är att utveckla den studerandes begåvning och färdigheter och hjälpa hen att finna sin egen röst, sitt språk och sin form i filmisk framställning som stämmer överens med hens filmiska synsätt. Filmregissörsutbildningen på kandidatnivå utvecklar konstnärligt skapande, färdigheter i grupparbete och ledarskap, ger grundläggande kunskaper om området och dess historia och bereder den studerande för forskningsarbete och fortsatta studier. Utbildningen ger förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen (konstmagister).
Utbildningens innehåll
Utbildningen omfattar gemensamma helhetsprocesser för att skapa film samt studier som introducerar till specialkunnande inom yrkesområdet för regi. De studerande fördjupar sig i filmregissörens yrkesroll genom att såväl öva på de olika delområdena av regissörens arbete som genom att forska i och experimentera med nya saker. Övningarna utvidgas under studiernas gång från enskilda scener till hela kortfilmer. Den studerande övar sig i manusanalys, metodik för skådespelarregi, narrativa uttryckssätt för film och produktionsrelaterad praxis, bekantar sig med filmers tekniska uttrycksverktyg och studerar områdesspecifik facklitteratur. Utbildningen baserar sig på ett praktiknära och vetenskapligt lärande genom att göra, grupparbete, individuell handledning och dialogbaserad interaktion. I övningsproduktionerna studerar man filmregisserandets helhetsprocess och tillvägagångssätt samt fördjupar färdigheterna i grupparbete i filmproduktionens olika skeden. I filmregistudierna ingår gemensamma studiehelheter med Teaterhögskolans utbildningsprogram för skådespelarkonst samt arbete med professionella skådespelare på kurser och i verkstäder.
En filmregissör ska kunna hantera filmens konstnärliga helhetstänk, kunna forma en konstnärlig vision och förmedla den under produktionsprocessen. Efter att ha genomfört kandidatstudierna behärskar filmregistuderande den konstnärliga helhetsplaneringen av en kortfilm, från förhandsplaneringen av regiprocessen och det konstnärliga ledandet till genomförandet av produktionen och postproduktionen. Under utbildningen lär sig den studerande alla konstnärliga arbetsskeden i filmregiprocessen samt övar det konstnärliga och produktionsrelaterade samarbetet i film- och tv-produktioner.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp | |
---|---|---|---|
1 | Grunderna i filmkonst | 38 | |
2 | Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
3 | ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
4 | ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
5 | ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
6 | ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
7 | ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
8 | ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
9 | ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
10 | ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
11 | ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
12 | ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
13 | Ämnesstudierna i filmregi | 73 | |
14 | För den som studerar huvudämnet filmregi omfattar de obligatoriska ämnesstudierna 73 studiepoäng. | ||
15 | ELO-C3516 | Regimetoderna 1: Grunderna i regi | 4 |
16 | ELO-C3517 | Regimetoder 2 | 3 |
17 | ELO-C3518 | Regimetoder 3: Scen repetition | 2 |
18 | ELO-C3532 | Produktion | 10 |
19 | ELO-C3519 | Regiplanering 1 | 1 |
20 | ELO-C3520 | Regiplanering 2: Regiplan | 2 |
21 | ELO-C3521 | Regiplanering 3: Casting | 2 |
22 | ELO-C3522 | Regiplanering 4: Blocking och bildplanering | 2 |
23 | ELO-C3523 | Regiplanering 5 | 2 |
24 | ELO-C3524 | Regiplanering 6: Mise-en-scène | 2 |
25 | ELO-C4524 | Workshop i filmmusik | 3 |
26 | ELO-C3527 | Regimetoder 4 | 2-4 |
27 | ELO-C3525 | Regi, workshop med varierande innehåll | 2-6 |
28 | ELO-C1015 | BA-film | 24 * |
29 | ARTS3007.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
30 | ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
31 |
Utbud av fritt valbara studier |
||
32 |
Studerande med huvudämnet filmregi kan till sitt huvudämne välja fritt valbara kurser inom filmregi så att de uppfyller kravet på 73 studiepoäng ämnesstudier. Dessutom kan den studerande, om hen önskar, i sin examen inkludera studier som erbjuds inom huvudämnet även inom helheten fritt valbara studier. I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomföra fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomförda i samband med internationella utbytesstudier. De fritt valbara kurserna som erbjuds av huvudämnet filmregi ordnas för huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet. |
||
33 | ELO-C3525 |
Regi, workshop med varierande innehåll Under läsåret 2021-22 kan kursens implementeringar hittas i Sisu med följande koder: ELO-C352501 ja ELO-C352502 |
2–6 |
34 | ELO-C3526 | Skådespelare och kamera | 8 |
35 | ELO-E1000 | Internationella studier | 1–15 |
36 | ELO-C352801 | Regilabb | 2–4 |
37 | ELO-C3529 | Narrativstrategier i filmisk gestaltning: Aristotelisk narrativ i film | 3 |
38 | ELO-C3530 | Narrativstrategier i filmisk gestaltning: Litteratur, drama och filmadaption | 3 |
39 | ELO-C3531 | Narrativstrategier i filmisk gestaltning: Case-study | 1-2 |
40 | ELO-C5522 | Worldbuilding | 6 |
41 | ELO.harj | Praktik | 2-10 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen för en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3008
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Professor Rauno Ronkainen
Lärandemål
Målet i huvudämnet filmning är att ge den studerande grundläggande konstnärliga och produktionsrelaterade färdigheter för yrket som filmfotograf i olika film- och tv-produktioner.
I studierna i filmning lär sig den studerande genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena att behärska den konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helheten på sitt yrkesområde. Den studerande lär sig att gestalta sin egen roll i en film- eller tv-produktion som helhet och att bedöma de konstnärliga och praktiska möjligheterna att förverkliga sina planer. Den studerande behärskar de konstnärliga och tekniska grunderna samt den konstnärliga och tekniska planeringen inom filmens olika delområden. Med hjälp av dessa färdigheter kan den studerande uttrycka sig filmiskt på ett personligt sätt tillsammans med dem som är konstnärligt ansvariga för filmen.
I studierna på kandidatnivå får studerande som har filmning som huvudämne kännedom om tillvägagångssätt, konstnärliga uttrycksmedel, tekniska redskap och teoretiska begreppsapparater inom sitt område. Utbildningens centrala mål är att utveckla den studerandes begåvning och personliga uttrycksförmåga, ge de grundläggande tekniska och konstnärliga färdigheterna och kunskaperna om området och dess historia, utveckla färdigheterna i grupparbete och ledarskap samt kunskaperna i forskningsarbetets grunder.
Utbildningens innehåll
Utbildningen omfattar gemensamma studier i filmning samt studier tillsammans med filmkonst- och andra mediestuderande. I övningsproduktionerna studerar man filmfotografens yrkespraxis och fördjupar färdigheter i grupparbete.
Den studerande fördjupar sig i filmarens arbete genom att tentera facklitteratur, i småskaliga övningar, i övningar i att hantera professionell teknik samt i verkliga produktioner. Utbildningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, arbete i smågrupper och på personlig handledning och diskuterande växelverkan.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Grunderna i filmkonst | 38 | |
Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska för alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomföras under det första studieåret. | ||
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
ELO-C1031 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Ämnesstudierna i filmning | 73 | |
För den som studerar huvudämnet filmning omfattar de obligatoriska ämnesstudierna 73 studiepoäng. | ||
ELO-C1015 | BA-film (fiktion) | 16 |
ELO-C3532 | Produktion | 10 |
ELO-C4000 | Övningar, linjevis | 2 |
ELO-C4034 | Kamerateknik och workflow | 4 |
ELO-C4029 | Personljussättning | 4 |
ELO-C4019 | Studioarbete | 5 |
ELO-C4031 | Färgbestämning | 1 |
ELO-C1531 | Filmfotografi | 4 |
ELO-C5027 | AVFX | 2 |
ELO-E1007 | Assistering | 2 |
ELO-C4030 | Location scouting | 4 |
ELO-C3522 | Regiplanering 4: Blocking och bildplanering | 2 |
ELO-C4032 | Filmfotograferingens metoder | 2 |
ELO-C4017 | Övning i filmfotografering | 3 |
ELO-C4023 | Litteraturtentamen: Cinematography Theory and Practice | 2 |
Lärdomsprov och seminarium för konstkandidatexamen | 10 | |
ARTS3008.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier |
Högst 28 |
|
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomföra fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomförda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande valfria huvudämneskurser kan genomföras som fritt valbara studier. Kurserna ordnas för huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet. |
||
ELO-C1526 | Dokumentär filmfotografi | 2-4 |
ELO-C5518 | Digital scenografi och VFX | 4 |
ELO-C1032 | Festivaler | 1-4 |
ELO-C5522 | Worldbuilding | 6 |
ELO-C3525 | Regi, workshop med varierande innehåll | 2-6 |
ELO-C403301 | Filmning, teknik- och metodkurser med varierande innehåll (BA) | 2-6 |
ELO-C4013 | Litteraturtentamen: Practical Cinematography | 1 |
ELO-C1508 | Iakttagande och interaktiva dokumentärer | 4 |
ELO.harj | Praktik | 2-10 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3084
Omfattning: 111 sp
Ansvarslärare: Professor Liisa Ikonen
Lärandemål
Målet med huvudämnet design för scenkonst inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur är att ge den studerande färdigheter för att planera och förverkliga de visuella, rumsliga och funktionella aspekterna av teaterföreställningar eller andra föreställningar tillsammans med regissören och den övriga konstnärliga och tekniska arbetsgruppen. I huvudämnet främjas den studerandes intresse för experimentell och undersökande scenografi och för utveckling av nya arbetsformer.
Utbildningens mål är att utveckla den studerandes personliga konstnärliga uttryck, ge tekniska och konstnärliga färdigheter och grundläggande kunskaper om området och dess historia samt utveckla förmågan till grupparbete och färdigheterna för forskningsarbete.
Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena lär sig den studerande att arbeta konstnärligt, tekniskt och produktionsmässigt med scenografi inom olika områden av scenkonsten.
Centrala färdigheter som lärs ut är: dramaturgiskt tänkande, rumslig gestaltningsförmåga, visuell uttrycksförmåga, förståelse för sceniska situationer och scenisk verksamhet, kommunikations- och samarbetsförmåga, behärskning av den tekniska processen, kännedom om allmän konst- och teaterhistoria och om traditioner och samtida inriktningar inom den egna branschen samt förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande.
Efter slutförda huvudämnesstudier i design för scenkonst kan den studerande:
- arbeta som scenograf i småskaliga produktioner inom scenkonsten
- identifiera och medvetet utveckla sina styrkor och sin konstnärliga vision
- agera konstruktivt som medlem av en konstnärlig arbetsgrupp och förstå sitt ansvarsområde i relation till de andra gruppmedlemmarnas ansvarsområden
- förmedla genomförbara planer och samarbeta med den arbetsgrupp som bygger upp scenografin
- identifiera och tillämpa arbetssätt, begrepp, forskningsinformation och konstnärliga uttrycksmedel inom det egna området
- skaffa nödvändig information och komplettera sitt kunnande
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier. En betydande del av studierna sker tillsammans med studerande inom film- och tv-scenografi och kostymdesign samt utbildningsprogrammen vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet.
Den studerande blir insatt i scenkonst och scenografens arbete genom teoretiska studier, verkstäder och praktiskt produktionsarbete. Undervisningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, arbete i smågrupper, individuell handledning och dialogisk interaktion.
Fortsatta studier i magisterskedet
Efter att ha slutfört studierna för konstkandidatexamen kan studerande med design för scenkonst som huvudämne fortsätta sina studier inom magisterprogrammet i scenografi med design för scenkonst som huvudämne.
Huvudämnestudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Scenkonst | 23 | |
ELO-C6009 | Perspektiv på designers verk | 3 |
ELO-C6010 | Utrymme 1 | 3 |
ELO-C6011 | Utrymme 2 | 3 |
ELO-C6014 | Utrymme 3 | 3 |
ELO-C6022 | Från text till koncep | 5 |
ELO-C5201 | Yta och ljus | 3 |
ELO-C6004 | Ljusplanering, rum och form | 3 |
Design- och implementeringstekniker | 23 | |
ELO-C6015 | Färg observation och färgsystemet | 2 |
ELO-C6000 | Miniatyrmodeller | 3 |
ELO-C5008 | Grunderna i 3D-modellering | 3 |
ELO-C5017 | Fortsättningskurs i 3D-modellering | 3 |
ELO-C5021 | Yrkesritning | 3 |
ELO-C5004 | Verkstäder och arbetarskydd | 1 |
ELO-C5020 | Materiallära för scenografer | 5 |
ELO-C5006 | Konstruktionsplanering och teknik | 3 |
Historia och teori | 14 | |
ELO-C5215 | De föreställande konstarternas historia 1 | 5 |
ELO-C5015 | Skenografins histori | 3 |
ELO-C6016 | Introduktion till framställningsdramaturgi | 2 |
ELO-C5218 | Dramaturgi 1 | 2 |
ELO-C5216 | Introduktion i dramaturgi | 2 |
Esittävät taiteet | 41 | |
ELO-C5231 | Introduktion till teaterarbete | 2 |
ELO-C5230 | Kropp, utrymme och rörelse | 2 |
ELO-C5222 | Konstnärlig förhandsplanering | 5 |
ELO-C6017 | Grunderna i konstnärligt grupparbete | 1 |
ELO-C6018 | Konstnärligt grupparbete och föreställning | 5 |
ELO-C6020 | Från material till förestellning | 10 |
ELO-C6021 | Kandidat projekt startupper | 1 |
ELO-C6019 | Kandidat projekt | 15 |
Konstkandidatexamen | 10 | |
ARTS3084.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomföra fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomförda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
ELO-C5029 | Presentationsteknik | 3 |
ELO-E5026 | Specialområden inom skenografin | 5 |
ELO-C6013 | Föreställningsanalys | 2–5 |
ELO-C5030 | BA-produktion | 5–10 |
ELO-E5029 | Självständigt projekt | 2–10 |
ELO-E5011 | Litteratur | 1–8 |
ELO.harj | Praktik | 2–10 |
ELO-E5027 | Digi-intro | 1 |
ELO-E5219 | Inrikning till konstnärligt samarbete och ACO-projekt | 2 |
Kod: ARTS3017
Ansvarig för huvudämnet: Marja Rastas
Lärandemål
Kandidatexamen avläggs i huvudämnet bildkonstpedagogik inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur. Examen ger de studerande grundläggande konstnärliga och pedagogiska kunskaper och grundläggande akademiska färdigheter och ger grundfärdigheter för forskning inom konstpedagogik. Den studerande blir insatt i bildkonsten och andra uttrycksformer inom den visuella kulturen och i de former som konstpedagogisk verksamhet tar idag. Hen lär sig att gestalta konstpedagogikens pedagogiska och samhälleliga betydelse och begrepp som rör konst och lärande med bakgrund i de konstpedagogiska traditionerna. Den studerande får grundläggande färdigheter att planera, förverkliga och bedöma konstpedagogisk verksamhet som sker både i skolmiljöer och i samband med projekt.
Målet med helheten som kandidat- och magisterexamina i bildkonstpedagogik bildar är att utbilda ämneslärare i bildkonst som behärskar kritiskt tänkande, har en stark kännedom om det visuella området och är praktiskt kunniga. De kan aktivt agera som experter och utvecklare inom sitt eget kunskapsområde, i framtidens föränderliga och branschöverskridande verksamhetsmiljöer.
En studerande som har avlagt kandidatexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne kan fortsätta direkt till magisterprogrammet. En magisterexamen i bildkonstpedagogik ger bred lärarbehörighet, behörighet för ämneslärare i bildkonst i grundskola och gymnasium samt färdigheter för att arbeta i undervisnings-, handlednings- och sakkunniguppgifter inom det visuella området i skolsystemet, konstfältet och inom samhällets andra sektorer. En kandidatexamen i bildkonstpedagogik ger inte behörighet att verka som lärare.
Utbildningens innehåll
Inom huvudämnet bildkonstpedagogik fördjupar man sig i konstnärliga, visuella, audiovisuella och multisensoriska uttryckssätt och i handledningen av dem. Konstnärlig verksamhet och visuell kultur granskas i relation till ekologiska, etiska, samhälleliga, teknologiska samt konst- och vetenskapsöverskridande frågor, med betoning på konstpedagogikens möjligheter att bygga en hållbar framtid. Undervisningen kombinerar aktuella tvärvetenskapliga perspektiv med den erfarenhetskunskap som utvecklas genom konstnärlig och pedagogisk verksamhet. Lärdomsprovet som ingår i kandidatexamen kan ha antingen pedagogisk eller konstnärlig betoning och innehåller en skriftlig avhandling.
Kandidatexamens omfattning är sammanlagt 180 sp. Studierna består av gemensamma studier (26 sp), huvudämnesstudier i bildkonstpedagogik (69–86 sp, inkluderat lärdomsprovet för kandidater, 10 sp), pedagogiska studier för lärare (25 sp) och av biämnesstudier och fritt valbara studier (sammanlagt 43 sp).
Kandidatexamens pedagogiska studier för lärare (25 sp) innehåller allmänpedagogiska och ämnesdidaktiska studier i undervisningsämnet samt auskulteringsperioder (lärarpraktik) på olika skolnivåer. Praktiken ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Konstuniversitetet. Tidigare avlagda pedagogiska studier för lärare (60 sp) kan till fullo räknas till godo i examen.
Studerande som genomför ett kort biämne väljer från respektive temahelhet den mängd studier som motsvarar biämnet. Den studerande har möjlighet att söka sig till ett annat universitet för biämnesstudier på 60 sp som ger ett andra undervisningsämne eller klasslärarbehörighet. I den personliga studieplanen (ISP) ersätter biämnet då den studerandes övriga biämnesstudier, fritt valbara studier och en del av ämnesstudierna.
Examensstruktur för konstkandidat i huvudämnet bildkonstpedagogik
Konstkandidatexamen | 180 sp |
---|---|
Gemensamma studier | 26 sp |
Huvudämnesstudier i bildkonstpedagogik | 86 / 69 sp |
Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen 10 sp
|
|
Pedagogiska studier för lärare | 25 sp |
Biämne och fritt valbara studier | 43 sp / 60 sp |
- Minst ett 15 sp biämne - Fritt valbara studier, högst 28 sp ELLER - Lång biämne 60 sp * |
* Huvudämnet omfattar 69 sp ifall den studerande genomför ett långt biämne som omfattar 60 sp och ger dubbel behörighet.
Huvudämnesstudier i bildkonstpedagogik
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Huvudämnesstudier i bildkonstpedagogik | 86 / 69 sp | |
Obligatoriska ämnesstudier för samtliga med bildkonstpedagogik som huvudämne är Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen (10 sp) och Grunderna i bildkonstpedagogik-helheten (15 sp) samt ämnesstudiernas fyra temahelheter, vars omfattning sammanlagt är 44 eller 61 studiepoäng, beroende på omfattningen av den studerandes biämne. En studerande som genomför ett långt biämne (60 sp) väljer för varje temahelhet studier som omfattar minst 10 sp. | ||
ARTS3017.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Grunderna i bildkonstpedagogik | 15 | |
TAI-C1101 | Konstpedagogik, nutidskonst | 5 |
TAI-C1102 | Multimodala färdigheter i visuell kultur / mediekompetens | 5 |
TAI-C1154 | Historia och utopier av finländsk konst och konstpedagogik | 5 |
Temahelheter i ämnesstudierna | 61 / 44 | |
Konstnärlig praktik och forsking | 21 | |
TAI-C1155 | Fotografiverkstad | 5 |
TAI-C1156 | Rörlig bild verkstad | 5 |
TAI-C1157 | Nutidskonstverkstad | 5 |
TAI-C1175 | Fritt valbar projektkurs (Konstnärlig praktik och forsking) | 1-6 |
Konst, vardag och samhälle | 20 | |
TAI-C1158 | Kroppslig världsuppfattning | 5 |
TAI-C1159 | Individ och gemenskap | 5 |
TAI-C1176 | Avantgarde och samhällelig inbillning | 5 |
TAI-C1174 | Institutioner och publikarbete | 5 |
TAI-C1171 | Fritt valbar projektkurs (Konst, vardag och samhälle) | 1-5 |
Konst, miljö och hållbar framtid | 10 | |
TAI-C1162 | Konstpedagogik och hållbar framtid | 3 |
TAI-C1163 | Hållbar designpedagogik och materialitet | 3 |
TAI-C1164 | Konst, ekologi och etik | 4 |
TAI-C1172 | Fritt valbar projektkurs (Konst, miljö och hållbar framtid) | 1-5 |
Konst, miljö och teknolog | 10 | |
TAI-C1165 | Digitaliseringen och lärande I | 5 |
TAI-C1166 | Projekt i fenomenbaserat lärande - mångvetenskapliga perspektiv på ett växlande tema | 5 |
TAI-C1173 | Fritt valbar projektkurs (Konst, miljö och teknologi) | 1-5 |
Pedagogiska studier för lärare | 25 | |
TAI-C1009 | Pedagogikens samhälleliga, kulturella och filosofiska | 5 |
TAI-C1008 | Uppfattningar om människan och lärandet inom konstpedagogik | 4 |
TAI-C1010 | Bildkonstundervisningens didaktik I | 2 |
TAI-C1013 | Orienterande praktik | 2 |
TAI-C1015 | Ämnesdidaktik I: Läroplan och undervisning | 5 |
TAI-C1005 | Grundläggande praktik | 5 |
TAI-C1012 | Forskningsmetoder inom konstpedagogiken | 2 |
Biämnesstudier | Minst 15 | |
Den studerande genomför ett eller flera biämnen som omfattar minst 15 sp. Ifall den studerande genomför ett långt biämne som omfattar 60 sp och ger dubbel behörighet avlägger hen inte övriga biämnesstudier. Biämnesstudiernas omfattning är högst 43 sp. Biämnesstudierna kan inte vara studier i den studerandes eget huvudämne. | ||
Fritt valbara studier | Högst 28 | |
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även temahelheternas fritt valbara projektkurser, som hör till ämnesstudierna i bildkonstpedagogik, och följande kurser i bildkonstpedagogik kan genomföras som fritt valbara studier. Ifall den studerande genomför ett biämne som omfattar 60 sp och ger dubbel behörighet avlägger hen inte övriga fritt valbara studier. |
||
TAI-C1167 | Keramikverkstad | 5 |
TAI-C1168 | Mjuka material i nutidskonsten | 5 |
TAI-C1117 | Experimentell tygtrycksverkstad | 5 |
TAI-C1116 | Måleriverkstad: material och tekniker | 5 |
TAI-C1014 | Photography workshop | 5 |
TAI-C1169 | Digitala bilder verkstad | 5 |
TAI-C1177 | Trauma och konst | 5 |
TAI-C1140 | Kurser i bildkonstpedagogik med föränderligt innehåll | 2-10 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 16 juni 2021. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3002
Omfattning: 117
Ansvarig för huvudämnet: Professor Ranja Hautamäki
Lärandemål
Undervisningen i landskapsarkitektur syftar till att ge den studerande kompetens och färdigheter att utöva yrket. Syftet med huvudämnet är att säkerställa att den studerande känner till grunderna i landskapsarkitektonisk planering. En kandidatexamen innebär i sig ingen egentlig professionell kvalifikation men ger den studerande goda färdigheter att inneha assisterande arbetsuppgifter på till exempel landskapsarkitektbyråer eller offentliga planeringsmyndigheter. Med kandidatexamen som grund kan den studerande lösa mindre planeringsuppgifter självständigt. Förutsättningen är att hen kan bedöma effekten av och kvaliteten på olika slags arkitektoniska lösningar. Hen kan även söka fram och kritiskt tillämpa planeringsinformation samt utforma olika slags planeringskoncept utgående från olika lösningsmodeller och möjligheter.
Landskapsarkitektens arbete kräver kännedom om ekologiska, kulturella och ekonomiska faktorer samt markanvändningsaspekter som inverkar på planeringsarbetet. Det är viktigt att den studerande redan i kandidatskedet bildar sig en helhetsuppfattning om landskapsplanering, anläggning och underhåll samt en människonära verksamhetsmiljö. Hen lär sig förstå landskapsarkitektens yrke och uppgifter som en del av ett branschöverskridande samarbete och som en del av samhället. På ett personligt plan innebär det också att den studerande målmedvetet kan se sina kandidatstudier som en del av studierna som helhet och som en del av karriärplaneringen och ett livslångt lärande.
Kunskaper
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen har:
- grundläggande kunskaper om landskapsarkitektur och planering inom ramen för konst, vetenskap och teknik
- kännedom om de historiska och teoretiska grunderna för landskapsarkitektur
- kännedom om naturfenomen och processer i landskapet samt förmåga att analysera dem
- grundläggande kunskaper om landskapets sociokulturella faktorer och historia samt förmåga att analysera dem
- grundläggande kunskaper om landskapets funktionella och rumsliga faktorer samt strukturella och tekniska system
- grundläggande kunskaper om material och metoder inom landskapsbyggande och -planering samt metoder för landskapsvård
- grundläggande kunskaper om planering och vård av den byggda miljön och naturmiljön samt faktorer som styr dem
- insikter i grunderna för hållbar utveckling och effekterna av olika planeringslösningar
- insikter i landskapsarkitekturens samhälleliga betydelse och landskapsarkitektens yrkesbild
Färdigheter
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- behärskar centrala planeringsredskap och arbetsmetoder
- har förmåga till samarbete och grupparbete
- har kreativ problemlösningsförmåga
- kan uttrycka sig både visuellt och genom verbal argumentation
- kan ta emot respons och reflektera över sitt eget lärande
- har tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper
Akademiska färdigheter
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- har färdigheter för forskning, vetenskapligt skrivande och användning av informationskällor
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna består av ett huvudämne, biämne, gemensamma studier och fritt valbara studier.
Landskapsarkitektur är ett mångvetenskapligt område som består av planering, anläggning och vård av utemiljöer av varierande skala. Inom landskapsarkitekturen sammanförs konstnärligt, naturvetenskapligt och tekniskt kunnande. Estetik, ekologi och funktionalitet hör till de grundläggande värdena inom landskapsarkitekturen. Målet är att producera bra och hållbara miljöer och samhällen. I praktiken innebär det till exempel planering av boendemiljöer, offentliga parker, grönområden, utomhusmiljöer för rekreations- och arbetsplatsområden, planering av markanvändningen vid planläggning, planering av skydd och vård av landskap och historiska miljöer samt planering av underhåll av miljöer eller forsknings- och sakkunniguppgifter i anknytning till landskap och miljö.
Till det centrala innehållet inom huvudämnet landskapsarkitektur hör landskapsplanering, anläggning, vård och skydd av landskap samt samhälls- och stadsplanering. Studierna inom kandidatprogrammet innefattar grunderna i alla dessa ämnesområden.
Kandidatprogrammets uppbyggnad
Examensstrukturen beskrivs under 2020-2022 Undervisningsplan. Examen består av fyra delar:
De gemensamma studierna består av konst- och teoristudier samt studier i språk och kommunikation vid Högskolan för konst, design och arkitektur. De gemensamma studierna är obligatoriska för alla kandidatstuderande vid Högskolan för konst, design och arkitektur.
Studierna i huvudämnet består av grund- och ämnesstudier i landskapsarkitektur. Huvudämnet utgör den mest centrala och omfattande delen av examen. I huvudämnet ingår ett kandidatarbete och -seminarium som omfattar 10 sp.
Vad gällerbiämnet kan den studerande välja mellan flera olika alternativ: Biämnesutbudet vid ARTS och Aalto, studiehelheter som erbjuds vid andra universitet (JOO-studier), tillgodoräknande av biämne från tidigare studier samt biämneshelheter som erbjuds vid institutionen för arkitektur.
Till de fritt valbara studierna hör övriga studier genom vilka den studerande kan bredda eller fördjupa sitt kunnande inom huvud- eller biämnet. De fritt valbara studierna kan inkludera valfria kurser inom det egna huvudämnet, kurser som hör till det övriga kursutbudet vid Aalto-universitetet eller kurser som erbjuds vid ett annat inhemskt universitet (JOO-studier). Inom huvudämnet landskapsarkitektur är det inte möjligt att inkludera utbytesstudier eller praktik i de fritt valbara studierna, utan dessa ingår i landskapsarkitektexamen.
Huvudämnesstudier
Obligatoriska kurser, 117 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Första årskurs | 38 | |
Anm. Examensstuderande tar i allmänhet kurser i varierande grad med högsta poäng. Se SISU för omfattningen av obligatorisk utförande. | ||
ARK-C0009 | Grunder: Rum 1 | 6 |
ARK-C0002 | Grunder: Plats 1 | 6 |
ARK-A1000 | Inledning till arkitekturhistoria | 2 |
ARK-C0005 | Grunder: Kraft | 2 |
ARK-C0006 | Grunder: Material 1 | 3 |
ARK-C0011 | Basics: Digital storytelling | 3 |
MAR-A1000 | Landskapsarkitekturens grunder 1A | 5 |
MAR-C1011 | Landskapsarkitekturens grunder 1B | 5 |
MAR-A1002 | Landskapsarkitekturens grunder 1A | 2 |
ARK-C3000 | Introduktion till hållbar planering | 2 |
MAR-C1014 | Introduktion i landskapsarkitektur | 2 |
Andra årskurs | 48 | |
ARK-C5006 | Stadsplanering och planläggning | 5 |
ARK-C5503 | Stadsplanering, grundnivå | 4 |
MAR-C1015 | Landskapsarkitekturens grunder 2A, landskapsanalys | 5 |
MAR-C1002 | Landskapsarkitekturens grunder 2A, naturfaktorer | 6 |
MAR-C1016 | Landskapsarkitekturens grunder 2B | 6 |
MAR-C1012 | Landskapsarkitekturens historia | 4 |
MAR-C1013 | Nutida landskapsarkitektur | 3 |
MAR-C1003 | Anläggningsteknik och materialer i landskapsarkitektur | 10 |
MAR-C1000 | Fältkurs i landskapsarkitektur 2 | 2 |
ARTS-A0117 | Samtida praktiker in konsten: Studio C | 3 |
Tredje årskurs | 31 | |
ARK-C5502 | Stadsplanering, avancerad nivå | 6 |
ARK-C5002 | Stadsbyggnad, föreläsningar | 3 |
MAR-C1017 | Landskap och markanvändning | 6 |
MAR-C1006 | Landskap och staden | 6 |
ARTS3002.kand |
Kandidatarbete och seminarium (Används till våren 2021.) |
10 |
ARTS.ark.kand |
Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (Används från hösten 2021. Ersätter ARTS3002.kand -kod.) |
10 |
ARTSt.kyps | Mognadsprov | 0 |
Valfria studier i huvudämnet
I teknologie kandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 25 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet.
Även följande arkitekturkurser kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
MAR-E1042 | Kulturlandskapets historia | 3 |
MAR-E1043 | Grundkurs i skogsvård | 3 |
MAR-E1017 | Specialarbete i landskapsarkitektur | 1–10 |
MAR-E1027 | Maisema-arkkitehtuurikilpailu | 1–10 |
ENG-A1002 | ARTS-ENG-Projektarbete | 5 |
ARK-C0012 | Utveckling till designer | 3 |
ARK-C0013 | Arkitekturexkursion | 1-5 |
Biämneskurser vid institutionen för arkitektur | ||
ARK-C1002 |
Finlands och Nordens byggnadskonst 3 (Sommarkurs: mätningsläger) |
6 |
ARK-C1010 | Stadsplaneringens historia | 3 |
ARK-C1007 |
Den moderna arkitekturens historia 1 (Undervisning våren 2021) |
3 |
ARK-C1008 |
Den moderna arkitekturens historia 2 (Undervisning våren 2022) |
3 |
ARK-C1009 |
Den moderna arkitekturens historia 3 (En självständigt utförd del där förkunskapskraven är Den moderna arkitekturens historia 1 eller 2) |
3 tai 6 |
ARK-C1500 | Arkitekturgrafik | 2-4 |
ARK-C1503 | Arkitekturens teori 1, föreläsningskurs | 3-5 |
ARK-C2002 | Gränssnitt i byggnadsplanering | 4 |
ARK-E2012 | Basics of User Oriented Space Design | 3 |
ARK-C2503 |
Digital Storytelling (Går att genomföra ofta) |
3 |
ARK-C4504 | Bostadspolitik för bostadsplanerare | 3 |
ARK-E4510 | Den ljusa vardagsrummet - Kurs av naturligt ljus | 3 |
ARK-E4511 | Bostadsplanering från 1860-talet till i dag | 3 |
ARK-C5004 | Kommunikation och beslutsfattande | 5 |
ARK-C5005 | Framtidsplanering | 5 |
ARK-C5501 |
Stadsbyggnad, föreläsningar – essä (Genomförs i samband med kursen Stadsbyggnad, föreläsningar) |
2 |
ARK-E0101 | Arkitekttävling | 1-6 |
ARK-E0001 |
Special Project of Architecture (Går att genomföra ofta) |
1-12 |
Tutkintovaatimukset on päivitetty taiteiden ja suunnittelun akateemisen komitean 25.3.2020 päätöksen mukaan.
The degree requirements have been updated by Academic Committee for Arts, Design and Architecture on 25.3.2020.
Kod: ARTS3014
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Äldre lektor Tuomas Laitinen
Lärandemål
Inom huvudämnet mode fördjupar sig den studerande i mode, design av kläder, beklädnadsmaterial och kollektioner genom treåriga studier som leder till kandidatexamen. I slutskedet av studierna har den studerande tagit till sig modetänket, modets och klädindustrins mekanismer och modebetingade utgångspunkter, känner till metoderna, processerna och materialen inom branschen samt behärskar grunderna i beklädnadsdesign och textildesign med utgångspunkt i modet.
Utexaminerade konstkandidater med huvudämnet mode har kompetens för konstnärligt högtstående och kreativt arbete. Den studerande har även den förmåga att arbeta i grupp som krävs för det egna området. Den studerande lär sig de metoder för kunskapssökning, problemlösning och analys som krävs i branschen, grunderna för olika kollektioner och konceptutveckling och behärskar den personliga planeringsprocessen. Den studerande känner till textilmaterial och olika metoder för klädmönsterkonstruktion samt metoder och processer för tillverkningen och slutbearbetningen av kläder och textiler. Den studerande lär sig att motivera sina val och att kommunicera visuellt och verbalt och att fungera som del av en grupp. Studierna ger en förståelse för den världsomspännande betydelse en hållbar utveckling inom beklädnads- och textilindustrin har och den studerande har tagit till sig grunderna i miljövänlig beklädnadsdesign. Hen har kunskaperna och färdigheterna som behövs för att fortsätta studierna på magisternivå som leder till en högre högskoleexamen.
Huvudämnet mode uppmuntrar den studerande att kombinera konstnärligt och teoretiskt tänkande. Den studerande förstår mode som ett socialt, kulturellt och historiskt fenomen. Hen kan dokumentera sina arbetsprocesser och reflektera över deras resultat. Hen kan använda informationskällor, uttrycka sina tankar skriftligt samt tillämpa kunskap kreativt och fördomsfritt.
Utbildningens innehåll
Studierna i mode består av kurser som är gemensamma för alla huvudämnesstuderande på kandidatnivå vid institutionen för design, obligatoriska och alternativa studier inom huvudämnet mode, gemensamma studier inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur (konststudier, studier i språk och kommunikation), biämnesstudier samt fritt valbara studier. Den studerande ska under sitt första studieår planera sina alternativa kurser och utarbeta sin individuella studieplan (ISP) tillsammans med de handledande lärarna. Även samarbetsprojekt är en central del av studierna.
Utbildningens fokus ligger på design och tillverkning av olika kollektioner, kläder, material och tygmönster. De studerande får insikter i aktuella kulturella fenomen, modets mekanismer och verksamheten på den internationella modearenan. All undervisning ges med tanke på en hållbar utveckling och en design som har människan som utgångspunkt. Under det tredje studieåret ska den studerande göra ett lärdomsprov inom det område som hen har fördjupat sig i.
Karriärmöjligheter
Konstkandidater med huvudämnet mode har de grundläggande färdigheterna för arbete inom beklädnads-, textil- och modedesign samt konceptuell design. Hen har möjligheter för fortsatta studier i magisterprogrammet på institutionen för design.
Internationalisering
Huvudämnesstuderande uppmuntras att söka sig till internationella utbytesstudier och arbetspraktik utomlands samt delta i internationella utställningar och uppvisningar som arrangeras av institutionen för design. Studierna ger goda förutsättningar att fortsätta studera även inom andra internationella magisterprogram.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
De obligatoriska studierna i huvudämnet mode består av gemensamma studier på institutionen för design 9 sp, obligatoriska studier för alla 98 sp samt studier med tyngdpunkt som väljs enligt ISP 4 sp.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Gemensamma studier i institutionen för design | 9 | |
MUO-C0006 | History of Innovations and Design | 3 |
ARTX-C1001 | Design and Media Cultures | 3 |
MUO-C1050 | Fashion in Society | 3 |
Studier i huvudämnen i mode | 98 | |
MUO-C1051 | Introduktion till beklädnads- och textildesign | 9 |
MUO-C1052 | Beklädnads- och textildesign I | 9 |
MUO-C1053 | Beklädnads- och textildesign II | 9 |
MUO-C1054 | Kollektion I | 8 |
MUO-C1047 | Kollektion II | 7 |
MUO-C1035 | Modets historia | 4 |
MUO-C1032 | Introduktion till beklädnads- och textilmaterialet | 2 |
MUO-C1008 | Textilteknologi och färgning | 4 |
MUO-C1009 | Mönster- och draperingsteknik I | 6 |
MUO-C1037 | Vävda tyger - material och struktur | 4 |
MUO-C1013 | Stickade material och dräkt | 4 |
MUO-C1036 | Mönsterdesign och tryckta tyger | 6 |
MUO-C1033 | Mönster och draperingsteknik II | 4 |
MUO-C1034 | Industriell mönster och draperingsteknik | 4 |
MUO-C1020 | Mönsterplanering för herrkläder I | 4 |
MUO-C1021 | Mönsterplanering för herrkläder II | 4 |
ARTS3014.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Enligt students IPS bestäms alternativa obligatoriska studier. | 4 | |
Student väljer en av följande kurser: | ||
MUO-C1039 | Funktionell beklädnasdesign | 4 |
MUO-C1022 | Design av vävda tyger | 4 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomföra fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomförda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
MUO-C1022 | Design av vävda tyger | 4 |
MUO-C1023 | Design av stickade plagg | 4 |
MUO-C1038 | Textilkollektion, processer och efterbehandlingar | 8 |
MUO-C0101 | Workshops med föränderligt innehåll | 2–10 |
MUO-C0103 | Litteraturexamen | 2–10 |
MUO-C0102 | Tävlingar | 2–10 |
MUO-C1039 | Funktionell beklädnasdesign | 4 |
MUO.harj | Praktik | 2–10 |
MUO-C0100 | Projekt med föränderligt innehåll | 2–10 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3015
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Universitetslektor Heidi Paavilainen
Lärandemål
En designer är ett kreativt proffs som sörjer för användarnas och jordens välbefinnande genom att bearbeta den byggda miljön på ett hållbart sätt i samarbete med till exempel aktörer från industrin och den offentliga sektorn. I en designers arbetsfält ingår exempelvis serieframställda produkter för hem, offentliga lokaler och arbetsmiljöer, otaliga olika analoga och digitala användargränssnitt, serviceprocesser inom den privata och offentliga sektorn, varumärken och strategier, användarupplevelser, produktergonomi, liksom även produkter inom den småskaliga konstindustrin.
Huvudämnesstudierna i design tar avstamp i designens växande betydelse i samhället och den allt bredare arbetsbeskrivningen. Studierna i huvudämnet design behandlar designprocesser och tekniker, visuell framställning, metoder för användarcentrerad design, ger insikter i material samt förståelse för design som en del av kulturen och hållbar utveckling. Målet är att utbilda kreativa planeringsproffs med samarbetsfärdigheter och förmåga att fördomsfritt, kritiskt och ansvarsfullt greppa omfattande uppgiftshelheter inom designbranschen.
En färdig konstkandidat från huvudämnet design behärskar de grundläggande kunskaperna och färdigheterna som krävs inom området och behärskar metoder för kunskapssökning, analys och problemlösning. Hen har idéskaparförmåga, behärskar planeringsprocessen och kan presentera dess resultat. Hen kan arbeta som medlem i en grupp och känner till principerna för en hållbar utveckling i anknytning till design. Vidare har hen grundläggande färdigheter att arbeta med olika formgivningsuppdrag inom experimentell design, serieproduktion eller tjänstedesign beroende på hur hen väljer att inrikta sina studier.
Huvudämnet design uppmuntrar den studerande att kombinera konstnärligt och forskningsinriktat tänkande. Den studerande förstår design som ett socialt, kommersiellt och kulturellt fenomen och kan hantera relaterade informationskällor. Vidare känner hen till terminologin i branschen och kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och visuellt.
Utbildningens innehåll
Huvudämnesstudierna behandlar estetiskt högklassig och hållbar produkt- och servicedesign som främjar mänsklig kultur samt designens praxis, teori, historia och kritiska tänkande. De studerandes och undervisningspersonalens gemenskap uppmuntrar till kreativa försök, ömsesidigt lärande och positionering av den egna erfarenheten och expertisen inom designfältet. Huvudämnets internationella nätverk erbjuder bland annat möjligheter till utbytesstudier och olika samarbetsprojekt. Studierna uppmuntrar de studerande till att tillägna sig nya kunskaper, vara nyfikna och identifiera sin egen kreativitet. Vid huvudämnet genomsyras lärandekulturen av vägledande undervisning och kombination av teori och praktik. Majoriteten av kurserna förutsätter aktivt och närvarande arbete i grupp och vid individuella träffar under handledning av läraren. En liten del av studierna kan bedrivas självständigt exempelvis genom tentamen eller på distans.
Under det första året fokuserar studierna på grundläggande kunskaper och färdigheter. Utöver de gemensamma studierna i konst, språk och kommunikation får de studerande vid Högskolan för konst, design och arkitektur förkovra sig i designprocesser, planeringsmetoder och olika material. Merparten av studierna sker i verkstadsmiljö (med verkstäder för bland annat trä, glas, keramik, metall, 3D-skrivning, mekatronik, textiltryck, stickning och vävning). Föreläsningsundervisningen och handledningen under det första året stöder verkstads- och studioarbetet.
Under det andra året fördjupas de grundläggande kunskaperna och färdigheterna och studierna stärker de studerandes färdigheter i självständig problemlösning och i experimentellt arbete på egen hand. Kurserna orienterar de studerande bland annat i användarorienterad design, systemtänkande, hållbar produktdesign, servicedesign, experimentell och självständig framställning samt materialforskning. De gemensamma kurserna för andra årets kandidatstuderande vid institutionen stöder arbetet inom huvudämnesstudierna genom att öppna upp historiska perspektiv på aktuella fenomen.Arbetet under det andra året är i huvudsak utforskande och kritiskt, och lägger således en god grund för tredje årets studier.
Under det tredje året består studierna av ett biämne och valfria studier som stöder den studerandes studieväg samt av lärdomsprovet. Det handledda arbetet med lärdomsprovet sker genom självständiga och utforskande studier samt akademiskt skrivande där arbetet rapporteras.
Karriärmöjligheter
Tack vare det aktiva företagssamarbetet finns det utmärkta sysselsättningsmöjligheter. En första arbetsplats avtalas ofta medan studierna ännu pågår tack vare kontakter som knutits. Kandidatexamen ger i första hand färdigheter för magisterstudier och möjliggör även arbete med assisterande uppgifter inom designbranschen. Efter avlagd magisterexamen verkar huvudämnesstuderande i såväl den privata som den offentliga sektorn med uppgifter inom produkt- och serviceutveckling samt i ledande designpositioner och med arbetsfält inom hållbar design, industriell design, interaktionsdesign, produktdesign och produktutveckling, servicedesign, strategisk design, ytmodellering och textildesign samt formgivning av glas och keramik och experimentell formgivning i gränssnittet mellan konst och design. En avsevärd andel designer frilansar eller jobbar som företagare åtminstone i något skede av sin karriär. Under studierna tillägnar sig de studerande principen för kontinuerligt lärande och ett utforskande arbetssätt, något som ger viktigt ytterligare stöd för ett blivande proffs.
De som utexaminerats från Aalto-universiteten har ett aktivt alumnnätverk genom vilket våra studerande behåller kontakten till universitetet också efter examen.
Internationalisering
Den gemenskap som utgörs av personal och studerande vid Aalto-universitetet är i sig internationell. 40 procent av undervisningspersonalen och omkring 15 procent av de studerande är internationella. Huvudämnesstuderandena uppmuntras att tillbringa en del av de treåriga studierna med utbytesstudier vid något utländskt universitet. Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur tillhör världstoppen. Högskolan är därför en eftertraktad partner i olika utbytesprogram. Huvudämnesstuderande åker också på utbyte till ledande designskolor i Europa, Asien och Nordamerika. Våra studerande deltar också självständigt och inom ramen för kursarbeten i internationella tävlingar och utställningar samt utför vid sidan om eller i stället för utbytesstudier praktikperioder i företag.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Gemensamma studier i institutionen för design | 9 | |
MUO-C0006 | History of Innovations and Design | 3 |
ARTX-C1001 | Design and Media Cultures | 3 |
MUO-C1050 | Fashion in Society | 3 |
Studier i huvudämnen i design | 102 | |
MUO-C3000 | Introduktion till design | 7 |
MUO-C3003 | Designprocesser | 10 |
MUO-C3006 | Grunderna för servicedesign | 2 |
MUO-C3023 | Digitala design verktyg | 7 |
MUO-C3024 | Design teorier | 3 |
MUO-C3025 | Skapande av prototyper | 3 |
ARTX-C1008 | Sustainable Design | |
MUO-C3026 | Estetik och serieproduktion | 5 |
MUO-C3027 | Användare och interaktion | 10 |
ARTX-C1012 | Strategic Identity and Design | 6 |
MUO-C3028 | Portfolio och professionalitet | 3 |
MUO-C3009 | Formgivning | 5 |
ARTS3015.kand |
Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Alternativa kurser i huvudämnen i design | 25 | |
Den studerande ska välja en av de följande kurser: | ||
MUO-C3016 | Industriell tillverkningstekniker och materialer | 10 |
MUO-C3019 | Material och metoder för textilproduktion | 10 |
Den studerande ska välja en av de följande kurser: | ||
ARTX-C1009 | Digital Service Design Project | 7-9 |
MUO-C3020 | Empirisk undersökning | 7 |
Den studerande ska välja en av de följande kurser: | ||
MUO-C3013 | Designprojekt | 8 |
MUO-C3014 | Experimentellt designprojekt | 8 |
MUO-C1038 | Textilkollektion, processer och efterbehandlingar | 8 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomföra fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomförda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
MUO-C0100 | Projekt med föränderligt innehåll | 2–10 |
MUO-C0101 | Workshops med föränderligt innehål | 2–10 |
MUO-C0102 | Tävlingar | 2–10 |
MUO.harj | Praktik | 2–10 |
MUO-C0103 | Litteraturexamen | 2–10 |
MUO-C3021 | Gjuttekniker och material inoma keramik | 3 |
MUO-C3022 | Processer och tekniker inom glassstudioproduktion | 10 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3012
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: lektor Merja Väisänen
Lärandemål
Målet med huvudämnet kostymdesign inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur är att ge den studerande de konstnärliga, teoretiska och tekniska färdigheter samt de uttrycksmedel som krävs för arbete som kostymdesigner för film, tv och scenkonst. Studierna bygger på konstnärlig och professionell praxis samt på ny forskning inom området.
Efter slutförda huvudämnesstudier i kostymdesign kan den studerande:
- skapa karaktärer för olika slags föreställningar
- identifiera sina egna intressen och styrkor och utveckla sin konstnärliga vision som kostymdesigner
- självständigt skaffa information och komplettera sitt kunnande
- identifiera kostymdesignerns roll som en del av scenografins och filmkonstens historia och traditioner
- identifiera arbetssätt, begrepp, konstnärliga uttrycksformer och processer inom olika arbetsmetoder och verksamhetsmiljöer inom kostymdesignen
- ingå i en konstnärlig arbetsgrupp och producera idéer i kreativt samarbete
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier. En betydande del av studierna sker tillsammans med studerande inom andra huvudämnen inom filmkonst och scenografi samt utbildningsprogrammen vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet. Den gemensamma undervisningen och samproduktionerna förbereder de studerande för kreativt samarbete och ger dem möjlighet att stifta bekantskap med både konstnärer i närliggande branscher och olika konstnärliga traditioner, kulturer och arbetsprocesser.
Inom kostymdesignen ligger fokus på att utveckla berättandet inom olika föreställningsformer genom karaktärer och kostymer, förmedla betydelser genom kostymen och skådespelarens kropp samt skapa karaktärer.
De viktigaste färdigheterna inom kostymdesign är dramaturgiskt och konceptuellt tänkande, design av kostymer, produktion, utveckling och framförande av idéer samt det visuella uttrycket. I undervisningen främjas förmågan till analytiskt och kritiskt tänkande samt en experimentell och undersökande inställning. Färdigheterna innefattar även kännedom om filmens, mediernas och scenkonstens historiska traditioner och moderna inriktningar. Under studierna deltar den studerande aktivt i olika typer av kreativa processer och utvecklar sin tidshantering, nya arbetssätt samt färdigheter i kommunikation och grupparbete.
Undervisningen bygger på föreläsningar och praktiska projekt som genomförs både självständigt och i grupp genom individuell handledning och dialogisk interaktion. Den studerande sätter sig in i kostymdesign genom övningar, konceptuella designprojekt och verkliga produktioner. Dessutom får hen bekanta sig med kostymdesignerns arbetsbild genom besök och arbetspraktik.
Fortsatta studier i magisterskedet
Efter att ha slutfört studierna för konstkandidatexamen kan studerande med kostymdesign som huvudämne fortsätta sina studier inom magisterprogrammet i scenografi med kostymdesign som huvudämne.
Huvudämnestudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Att skapa karaktärer | 20 | |
ELO-C6523 | Introduktion till kostymdesign | 2 |
ELO-C6524 | Grunderna för kostymdesign | 5 |
ELO-C6509 | Kostymdesign inom scenkonsten | 5 |
ELO-C6510 | Kostymdesign för film | 5 |
ELO-C6525 | Från idé till realisation 1 | 1 |
ELO-C6526 | Från idé till realisation 2 | 1 |
ELO-C6527 | Från idé till realisation 3 | 1 |
Material och designtekniker | 17 | |
ELO-C5004 | Verkstäder och arbetarskydd | 1 |
ELO-C6501 | Mjuka material | 2 |
ELO-C6516 | Mönsterritning och design | 3 |
ELO-C5016 | Ytbehandlingstekniker | 3 |
ELO-C6508 | Mask och frisyr | 2 |
ELO-C6505 | Presentationstekniker inom kostymdesign | 3 |
ELO-C5029 | Presentationsteknik | 3 |
Grunderna i scenkonst och filmkonst | 23 | |
ELO-C6018 | Konstnärligt grupparbete och föreställning | 5 |
ELO-C5230 | Kropp, utrymme och rörelse | 2 |
ELO-C1000 | Filmisk gestaltning 1 | 5 |
ELO-C1002 | Filmisk gestaltning 3 | 3 |
ELO-C1035 | Filmisk gestaltning 4 | 8 |
Produktionsarbete | 25 | |
Den studerande genomför en filmproduktion och en teaterproduktion, i första hand ELO-C1015 BA-film och ELO-C6019 Kandiat projekt. Om dessa kurser ersätts med andra produktioner bestäms detta separat i ISP:n. | ||
ELO-C1015 | BA-film | 10 |
ELO-C6019 | Kandidat projekt | 15 |
Studier i historia och teori | 16 | |
ELO-C1005 | Filmanalys | 2 |
ELO-C5216 | Introduktion i dramaturgi | 2 |
ELO-C5015 | Skenografins histori | 3 |
ELO-C6528 | Klädhistoria | 4 |
ELO-C5215 | De föreställande konstarternas historia | 5 |
Taiteen kandidaatin opinnäyte | 10 | |
ARTS3012.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser i scenografi och filmkonst kan genomföras som fritt valbara studier.
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
ELO-C5231 | Introduktion till teaterarbete | 2 |
ELO-C6017 | Grunderna i konstnärligt grupparbete | 1 |
ELO-C5030 | BA-produktion | 5–10 |
ELO-E5029 | Självständigt projekt | 2–10 |
ELO-E6507 | Specialområden inom kostymdesign | 1–10 |
ELO-E1007 | Assistering | 1–10 |
ELO-E6509 | Kamrattutorering i en studerandeproduktion | 1–8 |
ELO-E5011 | Litteratur | 1–8 |
ELO.harj | Praktik | 2–10 |
ELO-E5016 | Scenografi och kostymdesign föreläsningar | 1–4 |
ELO-C6016 | Introduktion till framställningsdramaturgi | 2 |
ELO-C1033 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
ELO-C1020 | Festivaler | 1–4 |
ELO-C1006 | Filmens historia 1 | 1 |
ELO-C1007 | Filmens historia 2 | 1 |
ELO-C1008 | Filmens historia 3 | 1 |
ELO-C1009 | Filmens historia 4 | 3 |
Den akademiska kommittén för Högskolan för konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 16 juni 2021. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3016
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Professor Pentti Kareoja
Mål för utbildningen
Utgångspunkten i huvudämnet inredningsarkitektur är den närmiljö som formas av människans verksamhet, levnadsvanor och kultur. Inredningsarkitekturen lägger vikt vid utformning av interiörer och möbler som skapar upplevelser och är människonära, estetiskt högklassiga och övergripande hållbara.
Syftet med den treåriga utbildningen som leder till konstkandidatexamen är att göra den studerande förtrogen med inredningsarkitekturens verksamhetsmiljö, arbetsfält, planeringsprocess, metoder och redskap. Målet är att utveckla ett personlig konstnärligt uttryck och en personlig designeridentitet. Studierna stöder förmågan till kreativ problemlösning, teoretiskt och kritiskt tänkande, lärande genom att göra och samarbetsförmåga.
Inredningsarkitekterna är sakkunniga i utformning av den byggda närmiljön. De arbetar med inredning och design av interiörer för boende, arbete, service och fritid samt med industriell möbeldesign och konceptdesign. En kandidatexamen i inredningsarkitektur ger färdigheter för assisterande planeringsuppgifter inom branschen och för magisterstudier.
Kunskaper
I studierna behandlas grunderna i design av interiörer och möbler ur ett konstnärligt, vetenskapligt, produktionsmässigt och användarorienterat perspektiv.
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- insikter i växelverkan mellan människan, rum och möbler
- kännedom om verksamhetsmiljön, arbetsfältet och lagbundenheterna inom inredningsarkitekturen
- insikter i möjligheterna att påverka närmiljön genom inredningsarkitekturen
Utbildningen stöder den studerandes kreativa problemlösningsförmåga, visuella och tredimensionella uttryck, gestaltning av funktioner och strukturer samt förmåga att behärska rummet, ljuset, färgerna och materialen.
Färdigheter
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- förmåga att skapa koncept och lösningar för interiörer och möbler som är ekologiskt och socialt hållbara och uppvisar en hög konstnärlig och funktionell nivå
- kännedom om planeringsprocessen inom inredningsarkitekturen och insikter i de centrala metoderna, arbetsredskapen och presentationssätten
- insikter i principerna för dimensionering och konstruktioner
- förmåga att söka information och tillämpa den i designarbetet samt förmåga att se olika slags lösningar på problem och bedöma lösningarna analytiskt
- förmåga att identifiera sina egna styrkor som designer och förmåga att samarbeta med andra
Akademiska färdigheter
Huvudämnet inredningsarkitektur uppmuntrar till att kombinera konstnärligt och teoretiskt tänkande.
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- en förståelse för inredningsarkitekturen som ett aktuellt fenomen med historiska rötter
- kännedom om begreppen inom design- och byggbranschen och förmåga att använda olika informationskällor
- förmåga att uttrycka sig visuellt, muntligt och skriftligt samt insikter i grunderna i vetenskapligt skrivande
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna i inredningsarkitektur består av gemensamma studier, ett huvudämne, ett biämne och fritt valbara studier. Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning och konstnärlig verksamhet samt professionell praxis inom området. Undervisningen lägger vikt vid konkreta övningsarbeten och praktiskt arbete i teckningssalar och verkstäder.
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur omfattar studier i konst, språk och kommunikation. Huvudämnet ger insikter i inredningsarkitekturens grunder. Det består av studier i design av interiörer och möbler. I studierna ingår också arkitekturens och inredningsarkitekturens historia samt visuell kommunikation och digitala verktyg. Genom biämnet och de valfria studierna kan den studerande profilera sig enligt sina intressen. Under det tredje studieåret gör den studerande ett lärdomsprov inom ett område som hen har fördjupat sig i. Den studerande ska på våren under sitt första studieår planera sina valfria kurser och utarbeta en individuell studieplan (ISP) tillsammans med den handledande läraren.
Kurser
Huvudämnesstudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Obligatoriska studier inom huvudäment inredningsarkitektur | 111 | |
Förståelse för kontexten | 13 | |
SARK-C5020 | Inredningsarkitekturens teori | 2 |
ARK-C3000 | Introduktion till hållbar planering | 2 |
SARK-C5021 | Inredningsarkitekturens kultur och praktik | 3 |
ARTS-A0117 | Samtida praktiker in konsten: Studio C | 3 |
Den studerande väljer 3 sp ur kursutbudet för de valfria konst- och teoristudierna. | 3 | |
Grunderna i arkitektur och inredningsarkitektur | 24 | |
ARK-C0009 | Grunder: Rum 1 | 6 |
ARK-C0002 | Grunder: Plats 1 | 6 |
ARK-C0005 | Grunder: Kraft | 5 |
MAR-C1014 | Introduktion i landskapsarkitektur | 2 |
SARK-C5001 | Möbeldesign I B | 5 |
Kontextens, dimensioneringens och funktionalitetens inverkan på komposition och formgivning inom inredningsarkitekturen | 24 | |
SARK-C5004 | Möbeldesign II A | 5 |
SARK-C5005 | Möbeldesign II B | 5 |
SARK-C5006 | Utrymmesdesign II A | 6 |
SARK-C5007 | Utrymmesdesign II B | 5 |
ARK-C2002 | Gränssnitt i byggnadsplanering | 3 |
Fördjupning av det egna rumsliga uttrycket och designuttrycket samt förmedling av idéer | 20 | |
SARK-C5008 | Möbeldesign III A | 5 |
SARK-C5009 | Möbeldesign III B | 5 |
SARK-C5010 | Utrymmesdesign III A | 5 |
SARK-C5011 | Utrymmesdesign III B | 5 |
Studier i historia | 8 | |
ARK-A1001 | Arkitekturhistoriens grunder | 4 |
SARK-C5013 | Inredningsarkitekturens historia | 4 |
Inredningsarkitektens visuella kommunikation och digitala verktyg | 12 | |
ARK-C0011 | Basics: Digital storytelling | 3 |
SARK-C5015 | CAD B | 3 |
SARK-C5016 | CAD C | 3 |
SARK-C5017 | CAD D | 3 |
Lärdomsprov | 10 | |
ARTS3016.kand |
Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen (Används till våren 2021.) |
10 |
ARTS.ark.kand |
Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (Används från hösten 2021. Ersätter ARTS3016.kand -kod.) |
10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier.
Även följande kurser inom huvudämnet inredningsarkitektur och kurser som erbjuds vid institutionen för arkitektur kan genomföras som fritt valbara studier.
Kursutbudet inom huvudämnet inredningsarkitektur
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
SARK-C0104 | Projekt med föränderligt innehåll | 2-10 |
SARK-C0102 | Tävlingar | 2-10 |
SARK-C0103 | Litteratur | 2-10 |
SARK.harj | Praktik | 2-10 |
Huvudämnes- och biämneskurser inom arkitektur | ||
ARK-C1500 | Arkitekturgrafik | 2-4 |
ARK-E2012 | Basics of User Oriented Space Design | 3 |
ARK-E4510 | Den ljusa vardagsrummet - Kurs av naturligt ljus | 3 |
ARK-E4511 | Bostadsplanering från 1860-talet till i dag | 3 |
ARK-E1016 | Byggnadsvårds grunder | 6 |
ARK-C4504 | Bostadspolitik för bostadsplanerare | 3 |
Kod: ARTS3077
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Lektor Penni Osipow
Utbildningens innehåll
I huvudämnet visuell kommunikation design ligger fokus på grafisk design, praktik och teori inom visuell kommunikation och kritiskt tänkande. Studiegemenskapen uppmuntrar till kreativa försök, ömsesidigt lärande och positionering av den egna erfarenheten och expertisen inom det omfattande fältet för visuell kommunikation och design. Programmets internationella nätverk erbjuder bland annat workshopar, möjligheter till utbytesstudier och olika samarbetsprojekt.
Studiehelheten Verktyg som ingår i det första studieåret ger den studerande en omfattande uppsättning verktyg och facktermer. Studierna innefattar centrala områden inom grafisk design och berör både gamla och nya medier och teknologier. Studierna innehåller bland annat kodning, rörlig grafik, textning och typografi, planering av publikationer och fotografi samt boktryck och serigrafi. Den studerande fördjupar sig i branschens historia genom praktiska övningar och utvecklar sitt eget uttryck och sina visualiseringsfärdigheter genom olika tekniker.
Den omfattande studiehelheten Experiment under det andra studieåret ger den studerande insikter i experimentellt och självständigt arbete inom olika designområden. I dessa tillämpade kurser kopplas designverktyg och praktik till en teoretisk referensram samt varierande och aktuella samhällsteman. Visuell kommunikation behandlas som ett mångsidigt fält för påverkan, visualisering av information, ansvarsfull och kritisk design samt aktivism. Här görs också experiment med hjälp av de senaste teknologierna inom branschen. I slutet av det andra studieåret har de studerande en möjlighet att åka på en gemensam studieresa utomlands.
Under det tredje studieåret ligger fokus på biämnesstudier och fritt valbara studier som stöder den individuella studiestigen. Under detta år gör den studerande också ett lärdomsprov, som innefattar självständigt forskningsinriktat arbete och vetenskapligt skrivande. Lärdomsprovet kan göras i form av en självständig produktion eller ett teoretiskt arbete.
Hela det tredje studieåret präglas av studiehelheten Positionering, som innefattar kurser som ger verktyg för att följa upp och utvärdera det egna lärandet självständigt, inom kamratgruppen och tillsammans med handledande lärare. I denna modul uppmuntras de studerande också till att tänka kritiskt och teoretiskt, positionera det egna arbetet och verka aktivt på fältet inom ramen för rådande och framtida arbetsförhållanden.
Lärandemål
Kunskaper:
Expert inom design
Den studerande är en designer som följer med sin tid, som har samarbetsförmåga och som förstår betydelsen av stilar, genrer, konventioner och kulturer inom kommunikationen. Hen har en inblick i designprocessens gång, hur publiken och användaren kan beaktas, de mångsidiga effekterna av design och hållbar utveckling. Den studerande har förmåga att sköta olika typer av uppgifter inom visuell design både självständigt och som en del av en gemenskap som präglas av olika branscher och kulturer.
Undersökande skapande
Den studerande har satt sig in i den visuella kommunikationens historia och de teoretiska och kritiska diskussionerna inom området. Hen känner till de områden inom lagstiftning, företagande och arbetsliv som är av central betydelse för hens möjligheter att vara verksam och försörja sig som designer. Den studerande är en självständig och fördomsfri tänkare som har förmåga att ställa frågor, rama in problem och föreslå lösningar med hjälp av design.
Bred uppfattning om området
Den studerande har en uppfattning om de olika områdena inom det omfattande fältet för visuell kommunikation och vilka möjligheter dessa områden erbjuder, och hen kan positionera sig inom detta fält. Hen är medveten om sina egenskaper, styrkor och färdigheter som designer. Därtill har den studerande kännedom om den frihet som erbjuds inom det omfattande yrkesfältet och det ansvar som medföljer.
Färdigheter:
En designer som känner sina verktyg
Den studerande har grundläggande färdigheter i grafisk design, såsom typografi, layout och olika typer av visualisering. Därtill har hen mod att prova och ta till sig nya och även oväntade material och teknologier, såväl analoga som digitala, för att förverkliga en idé.
Argumenterande och aktiv aktör
Den studerande kan sätta ord på och utvärdera sitt designarbete samt motivera och utvärdera sina egna val. Hen kan också ge genomtänkt respons till andra. Hen känner till de teoretiska informationskällorna inom området och kan söka fram och utvärdera nya källor. Hen har färdigheter att delta aktivt i aktuella diskussioner inom området.
Akademiska färdigheter:
Den studerande behärskar grunderna i vetenskapligt skrivande och kan använda informationskällor i sin text. Hen klarar av att formulera en forskningsuppgift med relevanta frågeställningar. Hen har färdigheter för kontinuerligt lärande och för fortsatta akademiska studier.
Kurser
Huvudämnestudier 111 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
Verktyg | 44 | |
Kurserna i studiehelheten Verktyg hör till det första studieåret och är obligatoriska för huvudämnesstuderande. | ||
DOM-C1055 | Verktyg: Kod | 5 |
DOM-C1051 | Verktyg: Bild | 9 |
DOM-C1052 | Verktyg: Typografi | 9 |
DOM-C1056 | Verktyg: Publikation | 12 |
DOM-C1057 | Verktyg:Rörelse | 9 |
Experiment | 45 | |
Kurserna i studiehelheten Experiment hör till det andra studieåret och är obligatoriska för huvudämnesstuderande. | ||
DOM-C1063 | Experiment: Språk | 9 |
DOM-C1061 | Experiment: Teknologi | 9 |
DOM-C1062 | Experiment: Process | 9 |
DOM-C1065 | Experiment: Förändring | 9 |
DOM-C1066 | Experiment: Experiment | 9 |
Positionering | 22 | |
Kurserna i studiehelheten Positionering hör till det tredje studieåret och är obligatoriska för huvudämnesstuderande. | ||
DOM-C1070 |
Aktuellt Under läsåret 2021-2022 används kurskod DOM-C107001 |
3 (1+1+1) |
DOM-C1071 | Professionell praktik Under läsåret 2021-2022 används föjände kurskoder: DOM-C1074 Professionel praktik 1 DOM-C1075 Professionel praktik 2 DOM-C1076 Professionel praktik 3 |
3 (1+1+1) |
DOM-C1072 | Arbetet och livet | 3 |
DOM-C1073 | Kritisk läsegrupp | 3 |
ARTS3013.kand | Lärdomsprov och seminarium/konstkandidatexamen | 10 |
ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier | ||
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomföras som fritt valbara studier. | ||
DOM-C1046 | Illustration Studio | 5 |
DOM-C1047 | Type Design Studio | 5 |
DOM-C1048 | Information Design Studio | 5 |
DOM.harj | Praktik | 5–15 * |
DOM-C1029 | Projektstudier | 2–15 * |
DOM-C1080 |
Workshop Undet läsåret 2021-2022 används följande kurskoder: DOM-C108001, DOM-C108002, DOM-C108003, DOM-C108004, DOM-C108005, DOM-C108006, DOM-C108007, DOM-C108008 |
2–15 * |
DOM-C1081 | Litteratur | 2–15 * |
DOM-C1082 | Föreläsningar | 1–3 |
DOM-C1083 | Ekskursion | 2–6 |
DOM-C1084 | Tutorverksamhet/assistering | 2–15 * |
* ) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen för en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Gemensamma studier
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.
De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.
Gemensamma studier i konstkandidatexamen 26 sp
Kurssens namn | Sp |
---|---|
Konst- och teoristudier | 9 |
Aalto-studier | 5 |
Studier i språk och kommunikation | 12 |
Gemensamma studier i teknologie kandidatexamen 23 sp
Kurssens namn | Sp |
---|---|
Konst- och teoristudier | 9 |
Aalto-studier | 5 |
Studier i språk och kommunikation | 9 |
De gemensamma konst- och teoristudierna består av tre Taiteen nykykäytännöt -kurser som är obligatoriska i kandidatexamen vid Högskolan för konst, design och arkitektur. I kurserna kan den studerande fördjupa sig i olika konstnärliga uttrycksformer genom att diskutera, analysera och göra.
Konst- och teoristudier 9 sp
Kod | Kurssens namn | Sp |
---|---|---|
ARTS-A0114 | Samtida praktiker in konsten: Kulturer av konst, media, design, och arkitektur | 3 |
ARTS-A0115 | Samtida praktiker in konsten: Studio A | 3 |
ARTS-A0116 | Samtida praktiker in konsten:Studio B | 3 |
Undervisningen i språk vid Högskolan för konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. Språkstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven för det konstnärliga och det tekniska området.
De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, Språkkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.
Studier i språk och kommunikation för konstkandidatexamen 12 sp
Studier i språk och kommunikation för konstkandidatexamen (12 sp) | Sp |
---|---|
Skriftlig kommunikation och talkommunikation | 3 |
Informationskompetens | 1 |
Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
Andra inhemska språket | 3 |
Främmande språk | 3 |
Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida i Into.
Finska eller svenska som skolutbildningsspråk
Skriftlig kommunikation och talkommunikation | 3 | |
Välj kurserna LC-7108 Kirjoita asiantuntevasti och LC-0450 Konsten att tala professionellt om ditt skolutbildningsspråk* är finska och kursen LCA-5000 Kommunicera som expert om ditt skolutbildningsspråk* är svenska. | ||
Andra inhemska språket | 3 | |
Svenska som det andra inhemska språket: väj kursen LCA-5703 eller LCA-5704 eller det skriftliga och muntliga provet i svenska (LCA-5701 och LCA-5702) | ||
Finska som det andra inhemska språket: genomför proven LCA-7003 och LCA-7004 | ||
Främmande språk: engelska | 3 | |
Studier i ett främmande språk (3 sp) genomförs inom ett språk och ska bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). Studier i ett främmande språk ska genomföras på CEFR-nivå B1–B2. Studierna i främmande språk kan även genomföras i något annat språk än engelska. Den studerande har möjlighet att välja mellan följande språk: spanska, kinesiska, franska, tyska, ryska. |
||
Obs! Om du planerar at ta examen enligt tidigare (före 1.8.2020) examenstrukturer är kravet på främmande språk 6 sp. Studier bör bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). | ||
Studier i kommunikation | 3 | |
ARTS-A0105 | Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
ARTS-A0108 | Informationskompetens | 1 |
* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska
Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.
Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.
Krav på språkkunskaper för studerande med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska
Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger konstkandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands
- 3 studiepoäng i finska eller svenska
- 3 studiepoäng i ett främmande språk
- 3 studiepoäng i andra studier i språk eller kommunikation
Förutom studierna i språk består examen av kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomförs som gemensamma studier.
Studier i språk och kommunikation för teknologie kandidatexamen 9 sp
Kurssens namn | Sp |
---|---|
Andra inhemska språket | 3 |
Främmande språk | 3 |
Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
Informationskompetens | 1 |
Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida i Into.
Finska eller svenska som skolutbildningsspråk
Studier i språk och kommunikation | 9 | |
Modersmålet | ||
Studierna i skriftlig och muntlig kommunikation på modersmålet för teknologie kandidatexamen ordnas integrerat med kandidatseminariet. | ||
Det andra inhemska språket | 3 | |
Studierna i det andra inhemska språket kan genomföras i form av kurser för studerande vid ARTS listade nedan eller kurser för de tekniska högskolorna, se mera om kurserna för det tekniska området på språkcentrets Into-sidor. | ||
Svenska som det andra inhemska språket: välj kursen LCA-5703 eller LCA-5704 eller det skriftliga och muntliga provet i svenska (LCA-5701 och LCA-5702) |
||
Finska som det andra inhemska språket: genomför proven LCA-7003 och LCA-7004 | ||
Främmande språk (engelska) | 3 | |
Studier i ett främmande språk (3 sp) genomförs inom ett språk och ska bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). Studier i ett främmande språk ska genomföras på CEFR-nivå B1–B2. Studerande inom arkitektur och landskapsarkitektur kan välja kurser för studerande inom det tekniska området (LC-koder) eller kurser för studerande inom området för konst (LCA-koder). Studerande som väljer LCA-kurser ska beakta de mer omfattande språkkrav som gäller inom området för konst och se till att studierna uppfyller kraven på skriftliga och muntliga färdigheter (o+w). Studierna i främmande språk kan även genomföras i något annat språk än engelska. Den studerande har möjlighet att välja mellan följande språk: spanska, kinesiska, franska, tyska, ryska. |
||
Studier i kommunikation | 3 | |
ARTS-A0105 | Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
ARTS-A0108 | Informationskompetens | 1 |
Krav på språkkunskaper för studerande med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska
Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger teknologie kandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands
- 3 studiepoäng i ettfrämmande språk
- 3 studiepoäng i andra studier i språk ellerkommunikation
Förutom studierna i språk innehåller examen kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomförs som gemensamma studier.
* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska
Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.
Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.
Studier i kommunikation
ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknikens grunder 2 sp
Den studerande får grundläggande färdigheter i att använda data- och kommunikationsteknik i sina studier. Tidtabellerna bestäms enligt huvudämne och program tillsammans med enheten för gemensam undervisning. Innehåll som behandlas i undervisningen:
- Mjukvara som bestäms tillsammans med utbildningsprogrammen (textbehandlingsprogram, bildbehandlingsprogram, layout-program)
- Social gemenskap på nätet och nättjänster som stöd i studierna.
ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp
Studier i informationskompetens är en obligatorisk del av kandidatexamen och de placeras i inledningsskedet av arbetet med lärdomsprovet. Kursen genomförs som en integrerad del av kandidatseminariet eller annan motsvarande undervisning. Aalto-universitetets forsknings- och innovationstjänster svarar för undervisningens genomförande.
På kursen lär sig den studerande att inom ramarna för sitt eget ämnesområde systematiskt och ämnesvist söka efter information i de olika informationskällor som Aalto-universitetet erbjuder. Den studerande lär sig även att effektivt dra nytta av dessa kunskaper i sammanställningen av det egna arbetet. Den studerande behärskar begreppslig gestaltning av det egna informationsbehovet, lär sig att bedöma vidden av informationen som behövs och känner till redskap för referenshantering. Den studerande kan kritiskt bedöma olika informationskällor och kvaliteten på dem och kan använda informationen på ett etiskt och lagligt sätt.
Hur undervisningen betonas bestäms enligt varje grupps behov, men i undervisningen behandlas bl.a. följande saker:
- begreppslig gestaltning av det egna informationsbehovet
- sökmetoder: systematisk informationssökning och sökstrategier
- de viktigaste informationskällorna inom det egna vetenskapsområdet och ämnet och informationens struktur
- omfattande informationssökning inom det egna forskningstemat samt analys av processen och resultaten
- fördjupning i hänvisningsteknik och i redskap för referenshantering
- upphovsrätt, creative commons-licenser, vidare användning av bilder
- olika bildkällor
- bedömning av materialet och grunderna i etisk användning av information
Aalto-studier 5 sp
Aalto-studierna består av kurserna Akademiska studiefärdigheter (2 sp) och en Aalto-kurs (3 sp). Aalto-studierna utvecklar målmedvetenheten och studiefärdigheterna samt ger verktyg för att verka inom universitetssamfundet.
ARTS-A0103 Akademiska studiefärdigheter 2 sp
Efter att ha genomfört kursen kan den studerande observera, utvärdera och utveckla sitt eget lärande, sina studiefärdigheter och -metoder. Under kursens gång får den studerande färdigheter i att sätta upp genomförbara mål för sina studier samt planera och utarbeta en individuell studieplan (ISP).
Aalto-kurs 3 sp
I examen ingår en Aalto-kurs som väljs bland kursutbudet vid de övriga högskolorna vid Aalto-universitet eller bland kursutbudet inom University Wide Art Studies (UWAS).
Från och med läsåret 2020–2021 öppnas även Handelshögskolans kurser och biämnen i regel upp för konst- och teknikstuderande, utan separat ansökan. Kurser från det tekniska området har varit öppna för konst- och ekonomistuderande sedan tidigare. Den studerande ansvarar för att kursens krav på förkunskaper uppfylls.
Annika Sohlman ([email protected]) fungerar som tutorlärare och kan vid behov hjälpa till i valet av kurs.
Aalto-kursen ersätter kurserna Aaltos skatter och I sakkunskapens tecken samt kursen Den gemensamma miljön, som ingår i de tidigare examensfordringarna.
I den gemensamma undervisningens utbud finns valfria kurser i konst, konstteori och historia. Den studerande kan placera dessa i examens fritt valbara studier. Huvudämnet kan även rekommendera att de studerande väljer de kurser ur utbudet som anses vara mest viktiga.
Teckning och målning
Kurserna i teckning och målning består av olika metoder för tvådimensionell gestaltning. Fokus ligger på praktiskt arbete, learning-by-doing, men även teoretiska anknytningar tas upp. Till kurserna hör teckning, måleri och arbete med blandteknik. Den studerande blir medveten om visuell perception och olika sätt att beskriva världen omkring oss samt vår föreställning om den. Under kurserna granskas även hur idéer och begrepp påverkar konsten, hur konsten förhåller sig till formgivning samt dess betydelse och roll i samhället.
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-A0608 | Gemensamma studiernas kurser med varierande innehåll | 2-10 | suomi / englanti |
ARTS-A0201 | Freehand Drawing | 6 | englanti |
ARTS-A0213 | Watercolour Workshop | 4 | englanti |
ARTS-A0209 | Drawing and Painting Workshop | 6 | englanti |
ARTS-A0214 | Life Drawing for Comics Artists | 1 | englanti |
ARTS-A0215 | Drawing in Space | 2 | englanti |
ARTS-A0217 | Landscape - Then and Now | 3 | englanti |
ARTS-A0218 | Basics of Comic Art | 6 | englanti |
ARTS-A0206 | Comic Strip Workshop 1 | 1 | englanti |
ARTS-A0219 | Forms of Comics Expression and Storytelling | 6 | suomi |
ARTS-A0220 | Comic Art Project | 6 | englanti |
ARTS-A0208 | Life Drawing | 6 | englanti |
Färg och perception
I färg- och perceptionsstudierna ligger betoningen på visuell perception och teorierna kring den. Den engelskspråkiga kursen Colour and Perception består av teori och praktiska övningsuppgifter. På kursen lärs den grundläggande färgrelaterade begreppsapparaten ut, liksom också grunderna för färgseendet. På kursen undersöks färgkontraster och färgjämförelser och deras estetiska verkan med experimentella metoder, främst i tvådimensionella uttryck. Kursen Färg - ljus - rum är i första hand riktad till magisterstuderande inom arkitektur, inredningsarkitektur och landskapsarkitektur. På kursen behandlas färg och ljussättning i ett utrymme och som en del av arkitektur och stadsbilden.
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-A0302 | Colour and Perception | 4 | englanti |
ARTS-E0301 | Väri - valo - tila | 6 | suomi |
Skulptur
Studier i skulptur ger den studerande nödvändiga praktiska färdigheter att jobba med nutida skulptering och formgivning. På kursen betonas färdigheter såsom undersökandet av nya material, arbetssätt och metoder som den studerande kan ha nytta av inom sitt eget område. Ways of Making-kurserna erbjuder praktiska erfarenheter i att arbeta i en skulpturateljé och i Metal Casting presenteras gjuteritekniker. Digital skulptur (Digital Sculpture) är en introduktion i att utnyttja ny och framåtskridande teknologi i tredimensionell konst. Studiernas betoning ligger på begrepp och teori och ingår i kursutbudet för samtidskonst.
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-A0404 | Ways of Making 1 – Mold making & casting techniques | 5 | englanti |
ARTS-A0411 | Ways of Making 2 – Constructing sculpture with wood and metal | 5 | englanti |
ARTS-A0412 | Digital Sculpture 1 - 3D Modelling for sculpture | 3 | englanti |
ARTS-A0407 | Digital Sculpture 3 – Programming for sculptors | 2 | englanti |
ARTS-A0413 | Metal Casting 101 | 3 | englanti |
ARTS-A0414 | Synths & Amps | 3 | englanti |
ARTS-E0401 | Advanced Sculpture Project | 4 | englanti |
Konstgrafik
I konstgrafik framställs bilden genom avtryck från olika slag av handgjorda tryckplattor som används för att producera serier av kopparstick, träsnitt, stentryck eller silkscreen. Varje tryck är ett konstgrafiskt originalblad. Grundkurserna lär ut grunderna i olika tryckmetoder och hantering av tryckutrustningen. Konstgrafik är ett specialämne och rekommendationen är att studierna inleds under det andra året av kandidatstudierna.
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-A0502 | Introduction to Silkscreen | 3 | englanti |
ARTS-A0503 | Fortsättningskurs i serigrafi | 3 | englanti |
ARTS-A0506 | Japansk akvarellträsnitt | 3 | englanti |
ARTS-A0507 | Grundkurs i träsnitt | 3 | englanti |
Konsthistoria och konstteori
Målet med undervisningen i konsthistoria är att ge en överblick av konstens och konstbegreppens historia och centrala teoretiska frågor.
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-A0612 | Nykytaiteen historia | 4 | suomi |
ARTS-A0607 | Seriens historia | 2 | suomi |
ARTS-E0604 | Global Perspectives: Re-mapping the History of Art | 4 | englanti |
ARTS-E0503 | Seminar of Environmental Thinking, Aesthetics and Art | 3 | englanti |
Samtidskonst
Kurserna i samtidskonst är på magisternivå, men även kandidat- och forskarstuderande kan delta eller ansöka till dem. Kurserna arrangeras i regel på engelska.
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-E0700 | The Realm of the Senses | 4–8 | suomi |
ARTS-E0701 | Contemporary Drawing | 6 | englanti |
ARTS-E0708 | Sculpture Now! | 5 | englanti |
Digital Arts
Kod | Kurssens namn | Sp | Språk |
---|---|---|---|
ARTS-A0701 | Digital art 1 - programming for visual artists | 2 | englanti |
Biämne
Till examensstrukturen för kandidatprogrammet för konst, design och arkitektur hör ett biämne som omfattar 15-25 studiepoäng. Biämnet ska omfatta minst 15 studiepoäng, men den studerande har möjligheten att välja en biämneshelhet på 25 studiepoäng till sin examen.
Biämneshelheten kan vara ett biämne från ARTS eller någon annan högskola vid Aalto-universitetet, eller genomföras som JOO-studier vid ett annat finskt universitet.
Biämnesutbudet vid ARTS för läsåret 2018-2020 hittar du från Aalto-universitetets guide för studeranderörlighet (kurser och biämnen).
Examensarbeten
Se websidor (på finska) för mer information om 10 sp examensarbeten.
Fritt valbara studier
Till kandidatprogrammet för konst, design och arkitektur hör fritt valbara studier som bildar en helhet på 15 studiepoäng.
Den studerande kan bilda sin helhet med exempelvis följande studier:
- Valfria konst- och teoristudier som erbjuds av Enheten för gemensamma studier
- Valfria språkstudier
- Kurser vid Aalto-universitetes alla högskolor via intern rörlighet
- JOO-studier vid ett annat finskt universitet
- Utbytesstudier
- Praktik
- Publicerat:
- Uppdaterad: