Perceptionssvårigheter beror på en avvikelse i hjärnans sätt att behandla visuell information, d.v.s. information som baserar sig på synintryck. Perceptionssvårigheter som påverkar vardagen, studier och arbete förekommer hos ungefär 3–5 % av befolkningen. Ofta innebär perceptionssvårigheter problem med antingen den visuella uppmärksamheten eller med rumsuppfattningen. Svårigheter med den visuella uppmärksamheten orsakar försämrad varseblivning och igenkänning och gör det svårt att urskilja det som är väsentligt. Svårigheter med rumsuppfattningen medför problem i situationer som kräver bedömning av storlek, avstånd, form, riktning eller rörelse. De olika utbildningsområdena vid Aalto-universitetet kräver synnerligen god perceptionsförmåga, och därför är perceptionssvårigheter sällsynta bland de sökande och antagna studerande.
I vardagen kan perceptionssvårigheter göra det svårt att till exempel orientera sig i en främmande miljö, läsa en kalender, bedöma hur länge ett evenemang pågår och bedöma avstånd. I studierna kan det i synnerhet vara svårt att läsa figurer och tabeller eller förstå symboler. En studerande med perceptionssvårigheter kan också ha svårt att förstå funktionsmekanismerna hos apparater. Svårigheter med den visuella uppmärksamheten kan bland annat leda till slarvfel, då det är något den studerande inte lägger märke till. Därtill blir det svårare att hitta väsentlig information i en helhet.
Perceptionssvårigheter har också ofta ett samband med inlärningssvårigheter i matematik, eftersom matematik också förutsätter rumsuppfattningsförmåga, som behövs bland annat för att uppfatta siffror och matematiska symboler. Den studerande kan också ha svårigheter med bland annat geometri. Därtill kan perceptionssvårigheter medföra svårigheter att tänka bildligt och utföra uppgifter som kräver fantasi.
En del av kommunikationen mellan människor är icke-verbal, vilket betyder att perceptionssvårigheter kan påverka också i sociala situationer. Den studerande kan ha svårt att tolka andra människors miner och gester, och i synnerhet nya sociala situationer kan vara utmanande.
Information om perceptionssvårigheter (Stiftelsen för Rehabilitering): https://oppimisvaikeus.fi/tietoa/perustietoa-kehityksellisista-oppimisvaikeuksista/hahmotusvaikeus/ (på finska)
Hahmotusvaikeuksien tietopalvelu (https://www.hahku.fi/ ) (på finska)
Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.
Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.
Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.
Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.
Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
