Services

Autismspektrumstörning

Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.

Vad är autismspektrum?

Enligt olika undersökningar befinner sig ungefär 1 % av befolkningen på autismspektrat. Autismspektrum tar sig mycket olika uttryck och orsakar olika funktionshinder från person till person. Många personer på autismspektrat uppvisar särdrag i sinnesregleringen, t.ex. över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring, dofter, smaker och färger. Därtill har personer på autismspektrat ofta svårigheter med stresshantering jämfört med personer som inte befinner sig på autismspektrat. Autismspektrum är också kopplat till många eventuella styrkor, som exempelvis en god förmåga att uppfatta detaljer eller en förmåga att koncentrera sig länge på något intressant.

Diagnostiseringssystemet för autismspektrum håller på att förnyas. Aspergers syndrom är inte längre en särskild diagnos. Nedan behandlas autismspektrum som en helhet. 

Hur kan autismspektrum påverka studierna?

De särdrag som är förknippade med autismspektrum kan variera stort beroende på person, miljö och situation. Autismspektrum märks inte nödvändigtvis i den studerandes beteende, om hen inte tar upp saken själv.

Hos en person på autismspektrat är den information som förmedlas via sinnena och tolkningen av denna information avvikande. Många personer på autismspektrat lider av sensorisk överkänslighet, vilket gör att bullriga och ekande rum, såsom matsalar och föreläsningssalar, kan kännas obehagliga och störa koncentrationen. En person vars sinnen blir överbelastade kan också drabbas av panikattacker eller stänga in sig i sina egna tankar. Det kan också vara svårt att reglera sitt beteende och koncentrera sig, varvid till exempel tröskeln att påbörja och avsluta en uppgift kan vara hög. Den studerande kan också haka upp sig på en del av en uppgift om anvisningarna är otydliga eller motstridiga.

En person på autismspektrat kan ha olika problem med stresshantering. Till exempel kan ändringar i tidtabellen eller oklara arrangemang, oförutsägbarhet och nya situationer vara särskilt svåra för den studerande. En person på autismspektrat har ofta ett behov av rutiner och regelbundenhet. Det kan vara svårt att anpassa sig till förändringar på grund av bristen på flexibilitet i tänkandet och agerandet. I en del situationer kan tänkandet te sig inrutat.

Ofta förekommer också utmaningar med social interaktion. Det kan vara svårt att få kontakt till följd av svårigheter att tolka språk och kommunikation. Det kan exempelvis handla om att tolka saker bokstavligt och ha svårt att uppfatta ironi och sarkasm samt olika nyanser i en diskussion. Därtill kan den studerande ha svårt att förstå och tolka en annan persons gester, miner och kroppsspråk. Det kan också vara svårt att skapa och upprätthålla ögonkontakt. I en gruppsituation kan det vara svårt att uppfatta de sociala koder som gäller i situationen samt att inleda och upprätthålla en diskussion. Det kan också finnas små avvikelser i den studerandes beteende, till exempel i röstanvändningen, talet och kroppsspråket.

Tips för handledning

  • Individuell studiehandledning är av yttersta vikt för att studierna ska förlöpa smidigt.
  • Kommunicera rakt och tydligt, men också lugnt och vänligt, med den studerande. Kontrollera att den studerande förstår det du säger.
  • Ge den studerande utrymme i diskussionen. Var uppmärksam på det fysiska avståndet. Ge också utrymme för tystnad, eftersom det kan betyda att den studerande processar det du sagt.
  • I handledningssituationer kan det vara bra att fästa särskild uppmärksamhet vid följande: 
    • att göra uppgifter enligt en tidtabell samt i en rimlig ordningsföljd och omfattning
    • att göra realistiska val när det kommer till studiernas innehåll och ordningsföljd
    • att förstå strukturen i studiehelheterna och studierna
  • Extra stöd behövs ofta särskilt i början av studierna eller i samband med förändring. Följande kan hjälpa den studerande att komma i gång med studierna: 
    • en möjlighet att i förväg bekanta sig med högskolan, dess tjänster och lokaler
    • individuell information om hur den studerande tar del av de tjänster och det stöd som erbjuds vid högskolan
    • Tillräcklig information om tider, platser och program för kommande träffar, så att den studerande kan förbereda sig i förväg. Att visualisera tid och plats, till exempel med hjälp av campuskartor, kan vara till hjälp.
  • Trygga vardagsrutiner hjälper den studerande att orientera sig i studierna. En studerande på autismspektrat kan uppleva oklara situationer och förändringar som särskilt belastande.
  • Att kunna förutse en situation hjälper den studerande att hantera situationen och besparar hen från många problem. Det är bra att ge tydlig information i förväg om till exempel kommande uppgifter eller nya situationer.
  • Fokusera inte bara på utmaningar när du diskuterar med den studerande, utan sträva också efter uppmärksamma den studerandes styrkor och hur de kan komma till sin rätt i studierna. För en studerande på autismspektrat är det viktigt att lyfta fram de starka sidorna, hitta sätt att kompensera de svagare sidorna och få upplevelser av att lyckas med studierna.

Den studerande är inte nödvändigtvis medveten om sitt behov av stöd eller de möjligheter som finns. Erbjud stöd när du märker att den studerande behöver det eller hänvisa den studerande till någon som kan hjälpa.

Kurspraxis

  • Det är bra att ge tydlig information om studiernas uppbyggnad, läsordningen och prestationskraven. Se till att den information som den studerande behöver är lättillgänglig, korrekt och uppdaterad.
  • Det kan vara lättare för den studerande att delta i undervisningen om: 
    • hen får ta del av förläsningsmaterial och skriftligt material i förväg
    • material och anvisningar är tydliga och entydiga
    • hen får information om förändringar så tidigt som möjligt
    • du föreläser i lugnt tempo, med tydlig röst och håller dig till saken
    • hen kan göra anteckningar genom ljud- eller bildupptagning på en bärbar dator
  • Den studerande kan ställa många frågor i samband med undervisningen. Om frågorna börjar störa kan du ta upp saken med den studerande till exempel efter en föreläsning. Berätta på vilket sätt hen kan vara i kontakt med dig när hen har frågor (diskussion under pausen eller efter föreläsningen, per e-post, under mottagningstider o.s.v.)

Undervisningssituationer

  • I samband med föreläsningar och grupparbete kan den studerande få svårigheter om belastningen på sinnena blir för stark.
  • Kontrollera att det inte finns sinnesstimuli i undervisningslokalen som kan störa den studerandes koncentration. Det kan till exempel handla om vissa typer av ljud, buller eller reflekterande ljus. Tveka inte att fråga den studerande vilka behov hen har. Du kan reservera olika typer av rum på adressen booking.aalto.fi, där du också ser information om rummens egenskaper.
  • Var positivt inställd till olika arrangemang eller hjälpmedel som kan hjälpa den studerande att hantera sinnesbelastningen, exempelvis en egen sittplats i undervisningslokalen, mössa, huva, solglasögon, hörselskydd eller en stressleksak som kan hjälpa den studerande att koncentrera sig på undervisningen.
  • Förmedla tydligt att vem som helst ska kunna avlägsna sig från undervisningslokalen om hen upplever ångest eller överbelastning utan att behöva oroa sig för kritik eller bestraffning.
  • Den studerande kan ha en egen sittplats, som visat sig vara bra, i undervisningslokalen. Platsen kan reserveras med en skylt. Ofta kan en plats längts fram i salen eller längst ut i raden fungera bäst, eftersom mängden stimuli kan vara mindre och det är lätt av avlägsna sig vid behov.
  • Grupparbete eller diskussioner under föreläsningar kan vid behov ersättas med exempelvis skriftliga uppgifter. Den studerande kan få lov att avlägsna sig från salen om hen upplever sorlet från pardiskussioner som belastande.
  • Uppmuntra den studerande att också dra nytta av sina studiekamrater som stöd för lärandet. En i förväg planerad pardiskussion med en studiekamrat efter en föreläsning kan hjälpa den studerande att få klarhet i innehållet.

Svårigheter med grupparbete?

  • En studerande på autismspektrat har inte nödvändigtvis några svårigheter med att studera i grupp. Det kan dock finnas särskilda utmaningar i anslutning till grupparbete som kan vara bra att fästa uppmärksamhet vid.
  • En person på autismspektrat kan arbeta bättre i en liten grupp eller i par än i en större grupp. Det kan också vara bra att få samarbeta med en studiekamrat som den studerande känner sedan tidigare.
  • Den studerande kan ha svårt att skaffa vänner och bekanta bland de studerande. Den studerade kan behöva stöd till exempel med att hitta en grupp. Det bästa är om läraren bildar grupperna (till exempel genom lottning).
  • Den grupp som den studerande ingår i kan behöva extra stöd för att arbetet ska fungera smidigt. Erbjud extra stöd också till de andra gruppmedlemmarna.
  • Tydliga uppgifter och ansvarsområden inom gruppen underlättar samarbetet. Uppmuntra gruppen till tydlig och öppen kommunikation.
  • Diskutera med den studerande huruvida hen vill berätta för de andra studerande att hen är på autismspektrat. Öppenhet kan hjälpa den studerande att vara sig själv och hjälpa andra studerande att förstå hens situation bättre. Hen har dock rätt att låta bli att berätta.

Tentamina och bedömning

  • När det gäller tentamina och bedömning är det viktigt att minimera sinnesbelastningen och att formulera tydliga tentamensfrågor.
  • Erbjud vid behov tilläggstid för tentamen. Enligt de nuvarande riktlinjerna vid Aalto har den studerande rätt att få en timmes tilläggstid för tentamen, oavsett längden på tentamen.
  • Den studerande kan bättre koncentrera sig på tentamen om hen har tillgång till ett avskilt och tyst rum samt möjlighet att röra på sig. I ett avskilt rum behöver den studerande heller inte fundera på huruvida någon annan störs av att hen till exempel stiger upp och rör på sig.
  • Erbjud alternativa arbetssätt, till exempel en diskussion på tumanhand eller en skriftlig uppgift i stället för en muntlig presentation, eller ett självständigt arbete i stället för ett projektarbete. Att ersätta grupparbete med alternativa arbetssätt är dock inte alltid den bästa lösningen ur den studerandes synvinkel. Det lönar sig att träna på att arbeta i grupp.
  • Den studerande kan ha nytta av att få individuell handledning i hur hen kan använda tentamenstiden (till exempel hur mycket tid hen har till förfogande för varje uppgift).
  • Se till att uppgifterna eller tentamensfrågorna inte innehåller några oklarheter eller tvetydigheter. Frågor som ger många tolkningsmöjligheter eller uppmuntrar till reflektion är inte alltid dåliga, men det gäller att medvetet överväga när mångtydigheten är pedagogiskt motiverad.
  • Erbjud en möjlighet att fråga eller begära förtydligande av en tentamensfråga om den studerande upplever att hen hakar upp sig på mångtydiga anvisningar.

Lärdomsprov

  • Uppgifter som kräver mer självständig planering, såsom lärdomsprov, kan vara mer utmanande än rutinmässiga och schemalagda studier.
  • Det lönar sig för den studerande att välja ett tema som är intressant och har en koppling till de övriga studierna.
  • Det lönar sig att påbörja arbetet med lärdomsprovet i så god tid som möjligt.
  • Tydliga anvisningar och krav hjälper den studerande att bilda sig en uppfattning om arbetets struktur. Berätta tydligt för den studerande vad du önskar att hen lämnar in och när.
  • Spjälka upp lärdomsprovet i mindre delmål och hjälp den studerande att slå fast mindre uppgifter med tydliga kriterier och tidtabeller.
  • Hjälp den studerande att skapa rutiner. När det gäller lärdomsprov kan det till exempel handla om att skriva 500 ord per dag eller att alltid börja arbeta samma tid.
  • Ge kontinuerlig och direkt respons på hur arbetet framskrider. Kom också ihåg att uppmuntra och motivera den studerande att arbeta vidare.
  • Autismiliitto (på finska)
  • Projektet Autism&Uni undersöker, planerar, utvecklar och bedömer verktyg som hjälper personer på autismspektrat att påbörja och lyckas med högskolestudier: Projektet Autism&Uni (på finska)

Individuella studiearrangemang

Kirjoittava opiskelija luennolla

Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.

Tjänster
Opiskelija kirjoittaa

Perceptionssvårigheter

Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.

Tjänster
Opiskelija Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Autismspektrumstörning

Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Affektiva störningar

Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.

Tjänster
Ryhmä opiskelijoita

Ångest och nervositet

Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.

Tjänster
Kolmen opiskelijan ryhmä Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Panikattack och panikångest

Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.

Tjänster
Aallon uudet opiskelijat luennolla

Individuella studiearrangemang

Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.

Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.

Tjänster

Respons

Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang

Ge respons
MIDE_Aalto_Forum_15102013_photo_by_lasse_lecklin_10
This service is provided by:

Learning Services

Did you find what you were looking for? If not, please contact us.
  • Publicerat:
  • Uppdaterad: