När Iikka Huttu, som kommer från Kajanaland, flyttade till Otnäs för att studera kände han nästan ingen i huvudstadsregionen. Men genom studierna och studielivet har han ändå fått vänner för livet.
Varför valde du elektronik och elektroteknik? Och magisterprogrammet i elektronik och nanoteknik?
I gymnasiet märkte jag att matematiska ämnen är intressanta och att jag är bra i dem. Under abihösten hittade jag diplomingenjörsutbildningen när jag bläddrade bland utbildningsalternativ. Den verkade som en bra blandning av teori och praktik. När jag kollade närmare insåg jag att ansökningsalternativet elektronik och elektroteknik är den perfekta kombinationen. Jag undersökte vilka karriärmöjligheter som öppnar sig efter studierna och blev såld: huvudämnet erbjuder omfattande utbildning i allt från kretskortsplanering till elmarknaden och från nanoteknik till audioteknik.
I magisterprogrammet i elektronik och nanoneteknik hamnade jag slutligen under mitt tredje studieår. Under kandidatstudierna gillade jag elektronik och fältteori. När jag sommarjobbade fick jag bekanta mig med produktutveckling och insåg att det är vad jag vill syssla med. I programmet blev mitt huvudämne Microwave Engineering (mikrovågsteknik). Jag har varit nöjd med huvudämnet, eftersom jag har nytta av det jag lärt mig om elektromagnetiska fält i elektroniken och fysiken. Programmet har gett lämpliga utmaningar. Vid sidan av de teoretiska studierna har vi också fått göra praktiska saker, och det kommer säkert att vara till nytta i arbetslivet. Karriärmöjligheterna och sysselsättningen är också goda.
Hurdant har studentlivet varit i praktiken?
Studentlivet vid Aalto-universitetet är mycket aktivt. För nästan varje hobby finns det en förening. Och om en sådan inte redan finns, grundas den säkert snart.
Gillena, alltså ämnesföreningarna, tar emot de nya studenterna och ordnar många olika slags evenemang. Själv flyttade jag från Kajanaland, som är långt borta, och jag var lite nervös eftersom jag inte riktigt kände någon i huvudstadsregionen Till all lycka visade sig mina farhågor vara obefogade, för jag fick många nya vänner både genom den verksamhet som gillet ordnade och i samband med undervisningen. Elektroteknikgillets gillesrum har varit en viktig mötesplats där jag har studerat, tagit en kaffe och löst korsord tillsammans med kamrater.
Studentlivet vid Aalto-universitetet utgår i väldigt hög grad från studenterna, och de som vill får komma med och arrangera oförglömliga evenemang. När jag inledde mina studier hade jag svårt att tro hur många olika evenemang studenterna ordnar. När jag blir färdig kommer jag att minnas studentlivet och hålligånget som jag har deltagit i med värme. Jag vågar påstå att jag under de här åren har knutit vänskapsband som håller livet ut.
Hurdana är studierna i praktiken?
Studierna är ganska fria. Det är ganska lite närvarotvång, och studerandena ansvarar själva för sina scheman. Själv har jag märkt att jag lär mig bäst om jag deltar i all undervisning. Kurserna består ofta av föreläsningar och uppgifter som ska lämnas in varje vecka. I kurserna ingår nästan alltid räkneövningar, där man kan få hjälp med uppgifterna av kursassistenterna. Som komplement till undervisningen har jag också läst kurslitteratur. Jag har märkt att man kommer långt redan med goda vardagsrutiner.
I många kurser ingår laboratoriearbeten där man får mixtra med olika mätinstrument. I huvudämnet elektronik och elektroteknik innebär det nästan alltid vi mäter elektriska kretsar eller olika slags elektriska fenomen. Jag har upplevt att laboratoriearbetena stöder inlärningen på ett utmärkt sätt. Under dem inser man att det som man har lärt sig i teorin faktiskt kan användas för att påverka den fysiska världen.
Vilken kurs har varit intressantast?
Min personliga favorit är Elektronikverkstad. Kursen kommer under slutet av kandidatstudierna, då den studerande redan behärskar elektronikens grunder väl. I kursen byggde vi en elektrisk anordning som grupparbete. Vi gjorde också laboratoriearbeten där vi fick tillämpa nästan allt som vi dittills hade lärt oss. Det fanns många stunder av insikt när fenomen som vi räknat ut presenterades på oscilloskopets skärm. I min projektgrupp ingick väldigt duktiga studiekamrater, och gruppen fungerade mycket professionellt. Känslan när vi hade slutfört projektarbetet var fantastisk. Efter kursen kändes det som att jag på något underligt sätt verkligen hade lärt mig någonting under kandidatstudierna.
Vilka färdigheter har du fått för arbetslivet?
Jag har fått en massa kunnande för arbetslivet. Många dataprogram som jag har använt i kursarbetena har till exempel varit till avgörande nytta när jag sökt sommarpraktik. Elektrotekniken är ett brett område, och i kandidatstudierna har jag fått breda baskunskaper om många saker. Under hela studietiden jag har blivit bättre på att lösa problem. När man har skaffat sig den här värdefulla förmågan, märker man att nästan alla problem kan lösas på ett eller annat sätt
Hur ser du på branschens framtid?
Elektrotekniken kommer inte att försvinna någonstans. Om man till exempel tänker på betydande saker som har förbättrat människors välmående döljer sig elektroteknik bakom dem. Också nycklarna till hållbar utveckling hittas sannolikt bland elektrotekniska lösningar.
Med hjälp av grön el och elektrifierade transporter kan världen i allt högre grad komma ifrån växthusgasutsläppen. Det moderna samhället är byggt med hjälp av elektricitet och kommer att utvecklas med den. Det är svårt att förutse framtiden exakt, eftersom utvecklingen har varit så ofattbart snabb. Ett bra exempel är hur mycket mobiltelefonerna har utvecklats under detta årtusende.
Jag ser mig i framtiden som produktutvecklare i något företag som jobbar med mikrovågsteknik.
För vem skulle du rekommendera programmet?
Jag rekommenderar programmet för alla som tycker om matematiska ämnen och vill se resultat av sitt arbete också i praktiken. Nyfikenhet har aldrig skadat i denna bransch, för nya, fantastiska innovationer regnar hela tiden in genom alla dörrar och fönster. Hållbar utveckling inte att förglömma.