Kandidatprogrammet i teknikvetenskap
Planera dina studier
Att planera sina studier är en viktig och nödvändig del av lärandet. Genom att planera dina studier kan du dra upp riktlinjer för hela din studietid och bygga upp dina kunskaper och din kompetens i den riktning som intresserar dig. Studierna består av grundstudier, huvud- och biämnen samt valfria ämnen. Du kan läsa mer om dessa i läroplanen. Universitetslagen och examensstadgan definierar en del av innehållet i din examen. En del kan du välja själv beroende på vad du är intresserad av och vad du strävar efter.
Vägledning för att planera dina studier
Det viktigaste planeringsverktyget är den personliga studieplanen (HOPS). I din HOPS gör du upp en plan för innehållet i din examen och en tidtabell för hur du ska genomföra dina studier. Planeringen baserar sig på läroplanen och modelläsordningar.
Det är viktigt att du har en överblick över dina studier, för om du till exempel planerar att söka till ett utbytesprogram måste du ha utrymme för utbytesstudier i din examen. I många fall ingår utbytesstudierna i de fritt valbara studierna, så det är ingen bra idé att läsa dem i sin helhet om du planerar att åka på utbyte.
Läsåret är indelat i två terminer:
- Höstterminen 1.8.-31.12.
- Vårterminen 1.1.-31.7.
- Sommarundervisning hålls mellan vår- och höstterminen och erbjuds på för- och sensommaren. Kurser som avslutas före 31.7. räknas in i vårterminens meritvärde och kurser som avslutas efter 31.7. räknas in i höstterminens meritvärde. För mer information om undervisningsperioderna, se Lärsårskalender.
1. Ta reda på mer om lärandemålen och strukturen för Kandidatprogrammet i teknikvetenskap. Du kan hitta undervisningsplanen för varje huvudämne på sidan Undervisningsplan. I undervisningsplanen förklaras de moduler och enheter (dvs. kurser) som din examen består av och de olika alternativ som finns för att slutföra dessa moduler.
2. Börja arbeta med din personliga studieplan, eller HOPS, i Studieinformationssystem SISU. Sisu ger dig underlag för din studieplan och hjälper dig att göra de val som krävs för att du ska kunna genomföra din plan.
o Se HOPS-guiden som du hittar längst ner i denna lista. Guiden ger dig råd om de vanligaste valen.
o Läs noga igenom instruktionerna för att göra val i fältet till höger i Sisu.
o Du kan fortfarande ändra din studieplan senare, t.ex. för att komplettera dina fria val.
o Om du redan har studerat vid ett annat universitet kan du ansöka om ackreditering om du vill. Kontrollera riktlinjerna för ackreditering innan du ansöker. Observera att de ackrediterade studierna måste ingå i din examen och att du inte har bråttom att ansöka om ackreditering under det första studieåret.
3. Gör en schemaplanering i Sisu, dvs. schemalägg dina kurser i terminer och perioder. I studiehandledningen hittar du modellscheman som hjälper dig att placera de obligatoriska kurserna i rätt ordning. Du måste själv schemalägga dinafritt valbara studier.
o Du hittar undervisningsperioden för en kurs i Sisus kursbroschyr genom att klicka på kurskoden i HOPS.
o I modellordningen studerar du ca 30 studiepoäng under en termin, vilket ger ca 60 studiepoäng under läsåret. Om det är mindre än 30 hp per termin kan du lägga in biämnesstudier, språkstudier eller fritt valbara studier.
o Du har flexibilitet att planera tidpunkten enligt din egen situation, med hänsyn till din egen livssituation och din förmåga att klara av den. Kom dock ihåg att beakta t.ex. de begränsningar som FPA ställer på mängden studiestöd som du kan få och den tid som du har kvar att studera.
o När du planerar att påbörja ett biämne, kontrollera om det finns en viss kursordning eller obligatoriska förkunskapskrav. Du hittar anvisningar om ordningsföljden på biämnets egen sida och eventuella förkunskapskrav i Sisus broschyr för respektive kurs.
o Planera din utbyteskurs i god tid. Kontrollera vilka kurser som är schemalagda för den utbytestermin som passar dig och placera dem antingen tidigare eller senare.
o Du kan skapa flera HOPS för dig själv i Sisu, t.ex. om du vill se hur studierna för olika minderåriga är schemalagda. Kom ihåg att du bara kan ha en primär HOPS. Det är denna primära HOPS som används för att registrera sig på kurser, så håll den uppdaterad.
4. Fortsätt att uppdatera din HOPS. Dina planer kan ändras eller så kanske du inte hittar en kurs eller ett biämne som intresserar dig förrän senare. Du bör ändra din plan under hela studietiden så att den motsvarar dina aktuella behov.
o Sisu-HOPS hjälper dig i många ansöknings- och urvalssituationer i samband med studierna. I planen ska ingå t.ex. utbytesstudier eller studier vid en annan finländsk högskola, om du söker till dessa studier.
o Sisu-HOPS används för att anmäla sig till kurser och ansöka om examen.
Studerandesrvices planerare och koordinatorer för ditt program hjälper dig med bland annat följande frågor:
- Studieplanering och HOPS
- studieplan för utbytesstudier
- antagningssiffror
- examen
- tillgänglighet till studier (olika typer av elever, URHEA)
- ansökan om extra tid
Kontaktuppgifter till kandidatprogrammets studenttjänster hittar du på programsidan under rubriken Kontaktuppgifter.
Om du är bekymrad över frågor som studenters välbefinnande eller karriärval, se huvudsidan för vägledning och stöd.
Allmän information om kursanmälningar och tentamina
Undervisningsplanen vid Aalto-universitetet är tvåårig och kurserna är giltiga två år i taget, enligt den information som finns i Sisu. Tidtabellen för kurser och tentamina för det kommande läsåret publiceras varje år i juni.
Anmälan till en kurs är i regel också anmälan till kursprov och delprov. Undantag är dock tentamina i elektronisk tentamenssal, omtentamina och tentamina för huvudkurserna i datavetenskap. För stora IT-kurser (fler än 300 studenter) kan man av praktiska skäl även behöva anmäla sig till en kurstentamen. Se förkortningarna för undervisningstillfällena nedan för mer information.
Aalto-universitetets regler och anvisningar för tentamina och kurser hittar du här: Bestämmelser om studier.
L01, L02, L1, L2... | Föreläsning |
S | Seminarium |
H01, H02, H1, H2... | Övning |
A01, A02, A1, ATK1... | Datorövning, vanligen i en IT-sal |
VK1, VK2 | Mellanprov |
KT | Kurstentamen. Första tentamen efter kursen. Du behöver inte anmäla dig till denna tentamen om du anmält dig till den kurs som just tagit slut. De stora tentamina inom datateknik utgör ett undantag. |
ET | Separat tentamen på kurser som kan genomföras med endast tentamen utan att delta i t.ex. föreläsningar eller övningsgrupper eller inlämningsuppgifter. |
T01, T02, T1, T2... | Omtentamen |
T0 | En parallell tentamen som ordnas samtidigt som kurstentamen. Den är ämnad för studerande som har deltagit i en tidigare eller parallell version av kursen. Den studerande ska anmäla sig till denna tentamen. Innan anmälan till denna tentamen ska den studerande kontrollera i kursinformationen vad som krävs för att genomföra kursen och om det är möjligt att delta i tentamen. |
I princip ska du bara anmäla dig till kurser som du har möjlighet att slutföra. På så sätt kan så många som möjligt delta i kurserna och slutföra dem i tid. Kurserna i engelska och svenska är särskilt populära, så planera in dem noga i ditt schema.
Om du ändå måste hoppa av en kurs av någon särskild anledning, ska du göra det på Sisu enligt Sisus riktlinjer. Om kursen förutsätter deltagande i undervisningen ska du alltid informera läraren om detta i så god tid som möjligt.
Det är endast möjligt att försöka höja betyget på en redan godkänd kurs genom att göra om den en gång. Det går inte att ändra versionen av den avslutade kursen i hops, så se instruktionerna för "Anmälan för att höja betyg" här: Närmare anvisningar för anmälan i Sisu. En student kan förnya en kurs som har avbrutits så länge som kursen erbjuds för komplettering.
Som nuvarande student kan du välja att antingen fortsätta dina studier enligt den nuvarande undervisningsplanen eller byta till den nya l undervisningsplanen. Om du vill fortsätta dina studier enligt den nya undervisningsplanen skapar du en ny HOPS för dig själv i Sisu när ett uppdaterat HOPS-ramverk finns tillgängligt.
När undervisningsplanen ändras och du anmäler dig till kurser i Sisu för nästa läsår ska du ersätta din HOPS med versionerna av de kurser som redan finns i den men som du ännu inte har tagit. Om det dyker upp en kurs som det inte finns någon ny version för under läsåret, kommer kursen inte längre att erbjudas.
- Du kan ändra version genom att klicka på kurskoden och under rubriken "Version: zzzz-yyyy" i kurskatalogen.
- Välj aktuellt läsår i den lista som öppnas.
- Klicka på "Aktivera denna version" i den banner som öppnas i kurskatalogen.
För mer information, se Sisu-instruktionerna "Närmare anvisningar för anmälan i Sisu".
Språkstudier för examen
I kandidatexamen ingår obligatoriska språkstudier i det andra inhemska språket och i ett främmande språk. I studierna ingår dessutom ett mognadsprov i skolbildningsspråket. Vilka studier som ska avläggas beror på språket i din skolbildning.
Skolbildningspråket bestäms av det språk som du har gått ut grundskolan och/eller gymnasiet på. Du kan också ha rätt att ansöka om undantag från kravet på att tillhandahålla ett skolbildningsspråk och/eller ett andra nationellt språk av särskilda skäl. På Språkcentrums webbplats hittar du mer information om skolbildningsspråk, andra inhemska språket och hur du ansöker om undantag.
Du kan se vilket som är ditt skolbildningsspråk i Sisu i dina egna register. Om det står "okänt", kontakta kandidatprogrammets studentservice för att ta reda på det. Om du ansöker om en definition av undervisningsspråket eller befrielse från språkstudier ska du skicka din ansökan till Studentservicen ([email protected]).
Se nedan för information om hur du uppfyller språkkraven för examen.
Om ditt skolbildningsspråk är finska ska du avlägga följande språkstudier
- Kypsyysnäyte (sci.kyps, 0 op) på finska i samband med kandidatavhandlingen och seminarium (10 op). Du får anvisningar om hur du avlägger mognadsprovet i samband med kandidatseminariet.
- LC-5001 Skriftlig del av andra inhemska språkexamen (svenska) (1 hp) och LC-5002 Muntlig del av andra inhemska språkexamen (svenska) (1 hp).
- Obligatoriskt främmande språk (3 hp) (o, w). Kursen ska innehålla både muntliga (o) och skriftliga (w) färdigheter. Engelska ska vara på CEFR-nivå B2, övriga språk minst B1. Se Aaltos kursutbud på Språkcentrums hemsida.
Om du har särskilda kunskaper i svenska, inklusive förvärvade baskunskaper i ditt ämne, kan du anmäla dig direkt till språktesterna. Ofta är det dock nödvändigt att först anmäla sig till en förberedande kurs i svenska, som följs av ett språkprov. Anmäl dig till proven i svenska eller till en förberedande kurs på en nivå som passar dig, enligt anvisningarna för provet för nybörjarnivån.
Om du läser en förberedande kurs i svenska på 3-4 hp kan du lägga in den i din HOPS som en allmän kurs (3 hp) i din grundstudier (OBS: gäller ej studenter inom informationsnätverk). Alla förberedande kurser i svenska är också giltiga som valfria kurser.
Om ditt skolbildningsspråk är svenska ska du genomföra följande språkstudier:
- Ett mognadsprov (sci.kyps, 0 hp) i svenska inom ramen för kandidatuppsats och seminarium (10 hp). Du kommer att få instruktioner om hur du gör mognadsprovet vid kandidatseminariet.
- LC-7001 Skriftlig del av andra inhemska språkexamen (finska) (1 sp) och LC-7002 Muntlig del av andra inhemska språkexamen (finska) (1 sp).
- Obligatoriskt främmande språk (3 sp) (o, w). Kursen ska omfatta både muntliga (o) och skriftliga (w) färdigheter. Engelska ska vara på CEFR-nivå B2, övriga språk minst B1. Se Aaltos kursutbud på Språkcentrums webbplats.
Om ditt skolbildningsspråk inte är specificerat eller om du har befriats från kravet på ett undervisningsspråk och/eller ett andra nationalspråk, slutför du dina studier enligt följande:
Undantag från skolbildningsspråket:
Du behöver inte skicka in mognadsprovet (sci.kyps, 0 hp) för språkbedömning. Om du vill kan du dock göra mognadsprovet på vanligt sätt. Du får dock inte bifoga intyget om språkkunskaper till ditt examensbevis, i enlighet med artikel 6.1 i lagen (424/2003).
Observera att även om du har undantagits från kravet på att visa kunskaper i ett skolspråk kan kandidatseminariet innehålla ett obligatoriskt språkavsnitt för alla. Du kommer att få mer detaljerade instruktioner om hur du gör mognadsprovet och seminariet vid kandidatseminariet.
Undantag från kravet på det andra inhemska språket:
Välj 2 sp andra språk- eller kommunikationsstudier från Språkcentrum i stället för språkexamen i finska eller svenska (1+1 sp). Om du vill kan du också avlägga proven i finska eller svenska som andra inhemska språk. Om ditt undervisningsspråk inte är finska/svenska eller om du har befriats från kravet på det andra inhemska språket, kan du dock inte få ett intyg över språkkunskaper enligt artikel 6.1 i lagen (424/2003) bifogat till ditt examensbevis.
Observera att de språkstudier som ingår i examensbeviset inte får överlappa varandra i fråga om innehåll. Om du vill studera ett obligatoriskt främmande språk och ett andra hemspråk på samma språk ska du därför vid behov kontrollera med ditt huvudämne om du kan inkludera de kurser du planerar att läsa i din examen.
Lägg in ersättningsspråket eller kommunikationsstudierna (2 hp) i din HOPS under andra hemspråksdelen i stället för språktesterna. Skicka in dina planerade studier till SISU för godkännande.
Obligatoriskt främmande språk:
Obligatoriskt främmande språk (3 hp) (o, w) ska vara avklarat i enlighet med examensfordringarna. Kursen ska innehålla både muntliga (o) och skriftliga (w) färdigheter. Engelska ska vara på CEFR-nivå B2, övriga språk minst B1. Se Aaltos kursutbud på Språkcentrums hemsida.
Fritt valbara studier
Nedan hittar du tips om de fritt valbara studierna som nämns i undervisningsplanen. Dessa anvisningar kompletterar den information som ges i undervisningsplanen.
Antalet fritt valbara studier beror på huvudämnet och omfattningen av biämnet. Omfattningen av examen är 180 studiepoäng. Inga ytterligare kurser ingår i examen.
Studier som stöd för huvudämnet
Alla kurser i huvudämnet som inte redan ingår i huvudämnet är bra val för fritt valbara studier. Valfria kurser på DI-nivå, för vilka förkunskapskraven är tillräckliga, är också lämpliga som valfria kurser.
Kurser som stöder biämnet
Om du vill fördjupa dig i biämnet kan kurser som inte redan ingår i biämnet för kandidat- eller DI-examen ingå i de fritt valbara studier. Om du är osäker på ditt val av biämne kan du använda de fritt valbara studierna för att bekanta dig med de olika biämnena genom att läsa grundläggande kurser i några olika biämnesalternativ och sedan välja lämpligt biämne.
Kurser för andra huvudämnen i Kandidatprogrammet i teknikvetenskap
- Kurser i datavetenskap (CS)
- Kurser vid institutionen för produktionsekonomi (under TU)
- Kurser vid institutionen för matematik och systemanalys (MS)
- Kurser vid institutionen för teknisk fysik (PHYS)
Kurser som erbjuds av andra Aalto-skolor
Du kan också hitta ett brett utbud av kurser som erbjuds av de olika skolorna vid Aalto: courses.aalto.fi.
Internationalisering
Studier vid språkcentrum
Spåkcentrum erbjuder språkkurser i ett brett spektrum av språk, liksom en mängd olika kommunikations- och interaktionskurser. Förutom traditionella språkkurser finns det också kurser för att utveckla interaktionsfärdigheter, interkulturell kommunikation eller för att hjälpa till med prestationsångest. Språkcentret erbjuder också studenterna individuella inlärnings- och stödtjänster på engelska och svenska.
Du kan också bygga upp din yrkeskompetens med Språkcentrums kurser i muntlig kommunikation.
Om du arbetar under sommaren eller vid sidan av studierna kan du använda 1-10 studiepoäng av din arbetserfarenhet som en del av de fritt valbara studierna för din examen. För att kunna tillgodoräkna sig arbetserfarenheten i en examen måste den vara relaterad till studierna i programmet och ha genomförts efter antagningen som student. Som huvudregel gäller att arbetsuppgifter, förtroendeuppdrag och studentprojekt som utförs vid universitetet inte godkänns som praktik.
Om du inkluderar kursen JOIN-A0003 Yhteisössä vaikuttaminen (3 sp) i din examen kommer endast 7 sp praktik att godkännas.
Arbetslivserfarenheten kommer att ingå i de fritt valbara studierna av kandidatexamen med kurskoden sci.harj (inhemsk praktik) eller sci.khar (internationell praktik). Du hittar mer information om praktiken på MyCourses-sidan för kursen sci.harj.
Se även TECH-praktik i Finland och TECH-praktik utomlands för mer information om stipendier för inhemsk och internationell praktik.
De fritt valbara studierna ska vara studier på universitetsnivå, som i princip ingår i universitetens utbildningsprogram och som uppfyller examensmålen.
Universiteten erbjuder numera också kurser som riktar sig till allmänheten och vars lämplighet bedöms mot bakgrund av examensmålen. I allmänhet är nätkurser för allmänheten inte lämpliga som fritt valbara studier. Kontrollera kursens lämplighet för din examen med koordinatoren eller planeraren för ditt huvudämne.
Studier avlagda på annat håll och tillgodoräknande
Vid Aalto-universitetet kan du också studera utanför din heminstitution och ditt studieområde. Du kan avlägga enstaka kurser eller ett helt biämne utanför din heminstitution.
Kontrollera i förväg med ditt huvudämne om du kan inkludera de kurser du planerar att avlägga i din examen.
Om du funderar på att åka på utbyte finns ett omfattande informationspaket om utbytesdestinationer och hur du ansöker på sidan Utbytesstudier.
Planera dina utbytesstudier i din HOPS
Du kan ha flera versioner av din HOPS i Sisu. Skapa din egen studieplan för dina utbytesstudier. Om du söker till mer än ett utbytesland ska du skapa en separat HOPS för varje land.
- Skapa en ny studieplan och döp den efter ditt utbytesuniversitet (t.ex. Technische Universiteit Eindhoven).
- Välj den modul som du vill lägga till kursen i och klicka på knappen Lägg till modul.
- Om du vill ersätta en obligatorisk kurs i din examen med en utbyteskurs ska du först lägga till utbyteskursen i din HOPS som ett utkast till en kurs. Ta sedan bort den Aalto-kurs som du vill ersätta i det fria redigeringsläget.
- Om du vill avlägga ett biämne i utbyte, ansök om biämnet i SCI3041 International Studies Minor. Lägg till utbyteskurserna under huvudämnet som utkastkurser.
- Gör upp en studieplan för hela examen, dvs. lägg till alla de kurser som du tänker inkludera i din examen i utbytesstudieplanen.
Obs!
- För studenter inom produktionsekonomi kan International Studies Minor placeras som fritt valbara studier. Det faktiska biämnet måste vara tekniskt till sin natur.
- Studenter inom datavetenskap har Software Project 1 och 2, som är en termin lång. Denna kurs måste slutföras på en termin, så ta hänsyn till detta när du gör din utbytesplan.
Du måste ansöka separat om utbytet. Med andra ord, att lägga till en internationell minor till din HOPS garanterar inte att du får ett utbyte.
När du har slutfört dina kurser ska du ansöka om tillgodoräknande i enlighet med Sisus riktlinjer.
Som nuvarande examensstuderande vid Aalto-universitetet kan du också ansöka om rätt att studera vid ett annat finskt universitet inom ramen för JOO-avtalet. Studierna räknas in i examen och studierätten beviljas för en begränsad tid. Se anvisningarna för ansökan.
Planering av JOO-studier i HOPS
- Om du vill avlägga biämne i JOO-studier ska du lägga till biämnet M1FINU-SCI Minor från ett hemuniversitet i din studieplan.
- Lägg till enskilda kurser som ett utkast: välj den modul som du vill lägga till en kurs i och klicka på knappen Add Draft. Klicka på knappen "Lägg till en enskild kurs" och välj "Lägg till en enskild kurs". Fyll i den information som efterfrågas i kursöversikten.
- Ange vilka kurser som berörs, antingen i kursöversikten eller i en separat kommentar på HOPS. Du kan t.ex. lägga till en länk till sidan för biämnet. För instruktioner om hur du lägger till ett utkast och en kommentar, se Riktlinjer i Sisu.
Obs: Du måste ansöka separat om JOO-studierättigheter. Att lägga till kurser från ett annat universitet i din HOPS ger dig med andra ord inte automatiskt rätt att studera.
När du har slutfört dina kurser ska du ansöka om tillgodoräknande i enlighet med Sisus riktlinjer.
Om du har avlagt eller håller på att avlägga högskolestudier utanför Aalto-universitetet eller om du har andra färdigheter och kompetenser som är tillämpliga på din examen, kan du få dem erkända som en del av din examen.
Planera först kursen i din studieplan och kontrollera kursens lämplighet med studentservicen för ditt huvudämne. Den faktiska valideringen sker när kursen har slutförts och är synlig i Min Studieinfo.
Se Aalto-universitetets riktlinjer för godkännande av kurser. På denna sida finns också anvisningar för dem som avlägger två examina vid Aalto.
Följande riktlinjer gäller alla huvudämnesstudenter i datateknik som börjar sina studier hösten 2024.
Överlappande programmeringskurser
Grundläggande programmeringskurser kan inte räknas flera gånger inom samma examen. Detta omfattar i princip alla kurser vars lärandemål är programmeringsfärdigheter och där programmeringskunskaper inte är ett förhandskrav. Om ditt huvudämne redan inkluderar kurserna Programmering 1 och 2, kan du inte inkludera ytterligare grundläggande programmeringskurser som exempelvis Grundkurs i programmering Y1 och/eller Y2 eller motsvarande kurser från andra universitet i samma examen, inte ens som fritt valbara studier. Det enda undantaget gäller tidigare genomförda studier (se nedan).
Det är dock möjligt att inkludera avancerade programmeringskurser som är avsedda för dem som redan har programmeringskunskaper och där tidigare programmeringserfarenhet är ett förkunskapskrav. Till exempel är kurserna Basic Course in C Programming eller Beginner's Python for Engineers lämpliga som valfria kurser för huvudämnesstudenter i datateknik.
Tidigare genomförda studier
Vi är flexibla när det gäller att tillåta studenter som bytt huvudämne eller kommit till Aalto från ett annat universitet att använda tidigare genomförda studier som en del av examen innan de påbörjade sina datateknikstudier vid Aalto.
Om du har genomfört kurserna Grundkurs i programmering Y1 och/eller Grundkurs i programmering Y2 och/eller Datastrukturer och algoritmer Y innan du påbörjade dina datateknikstudier vid Aalto, är det möjligt att inkludera dessa kurser i samma examen tillsammans med huvudämnets obligatoriska programmeringskurser. Det är då möjligt att inkludera kurserna i huvudämnet på följande sätt:
• Grundkurs i programmering Y1 istället för huvudämnets obligatoriska kurs Programmeringsstudio 1.
• Grundkurs i programmering Y1 istället för huvudämnets obligatoriska kurs Programmeringsstudio 1 och dessutom Grundkurs i programmering Y2 istället för huvudämnets obligatoriska kurs Programmering 1.
Kurser i datateknik som genomförts vid ett annat universitet motsvarar vanligtvis Aaltos kurser enligt följande:
• Den första grundkursen i programmering (ca 5 hp): motsvarar vanligtvis Aaltos kurs Grundkurs i programmering Y1.
• De två första grundkurserna i programmering (ca 10 hp): motsvarar vanligtvis Aaltos kurspar Grundkurs i programmering Y1 + Y2.
• Den första kursen i datastrukturer och algoritmer (ca 5 hp): motsvarar vanligtvis Aaltos kurs Datastrukturer och algoritmer Y.
Om kurserna har genomförts innan datateknikstudierna vid Aalto, kan de inkluderas i examen enligt samma principer som kurserna Grundkurs i programmering Y1 + Y2 samt Datastrukturer och algoritmer Y. Istället för kursen Programmeringsstudio 1 är det också möjligt att i vissa fall inkludera någon annan tidigare genomförd programmeringskurs. I vilket fall som helst måste de obligatoriska huvudämneskurserna Programmering 2 och Datastrukturer och algoritmer ändå genomföras
Studier genomförda på annan plats
Om du planerar att genomföra studier i datateknik vid ett annat universitet efter att du har påbörjat dina datateknikstudier vid Aalto, se till att i förväg kontrollera med huvudämnesansvarig lärare att de kurser du genomför kan inkluderas i din examen. När obligatoriska huvudämneskurser ersätts krävs exakt innehållsmässig motsvarighet, och kurser som överlappar betydligt med huvudämnets obligatoriska kurser kan inte inkluderas ens som valfria kurser.
Följande riktlinjer gäller för tillgodoräknande av onlinekurser från andra universitet:
• Full Stack open (Helsingfors universitet, 5–14 hp): Endast 5 hp av kurshelheten kan tillgodoräknas; dessa 5 hp passar som fritt valbara studier för datateknikstudenter.
• Haskell MOOC (Helsingfors universitet, 5+5 hp): Endast 5 hp av kurshelheten kan tillgodoräknas; dessa 5 hp passar som fritt valbara studier för datateknikstudenter.
Arbetslivserfarenhet och fritidsaktiviteter
Det är möjligt att inkludera 1–10 studiepoäng praktik i examen. Om du inkluderar kursen JOIN-A0003 Yhteisössä vaikuttaminen (3 sp) i examen, kan endast 7 sp praktik räknas in i examen.
Den praktik som godkänns i examen måste vara relaterad till programmets studier och ha genomförts efter att du blivit antagen som student. Generellt sett godkänns inte arbetsuppgifter, förtroendeuppdrag eller egna projekt som utförts vid det egna universitetet som praktik.
Två veckors heltidspraktik motsvarar en studiepoäng. Praktiken kan också vara deltid, där 80 timmars praktik motsvarar en studiepoäng. Halva studiepoäng ges inte. Mer information om praktik finns på praktiksidan i MyCourses.
Arbetslivserfarenhet och fritidsaktiviteter kan inte ersätta obligatoriska grundkurser. Du kan dock använda arbetslivserfarenhet och fritidsaktiviteter på många olika sätt; mer information finns på sidan Studiernas planering [länk kommer].
ISP i Sisu
Alla grundexamensstuderande gör sin ISP i Sisu.
Du hittar instruktioner för att göra en ISP i Sisuanvisningar. Kontakta adressen [email protected] om du inte hittar svar i Sisuanvisningar eller på denna sida.
Skapa en ny studieplan genom att klicka på rubriken Kandidat och diplomingenjör i teknikvetenskap. Sisu föreslår den rätta utbildningen automatiskt på basis av din studierätt.
Val av undervisningsplansperiod
När du gör en ny studieplan ska du välja en undervisningsplansperiod som grund för din plan. Välj den undervisningsplan som gäller för läsåret när du inlett dina studier. Om du vill kan du också övergå till att studera enligt en nyare undervisningsplan. Om du återupptar dina studier efter en lång paus ska du välja den senaste undervisningsplanen.
Skapa en studieplan
Mallen för studieplanen visar examensstrukturen och de studiehelheter som ingår i examen. En del av de obligatoriska kurserna syns färdigt i ISP:n. Därtill ska du lägga till alternativa och valfria kurser i studiehelheterna. Följ anvisningarna i studievalshjälparen när du gör din ISP. Se även undervisningsplanen för ditt huvudämne för närmare anvisningar och rekommendationer för kursval och sammanställning av studiehelheter.
En primär studieplan
Du kan skapa flera ISP-versioner men du kan bara ha en primär studieplan. Markera den studieplan som du har tänkt studera enligt och som du ansökt och fått godkännande för som din primära studieplan.
För att din ISP ska bli godkänd i sin helhet måste du ansöka om separat godkännande för följande delar:
- det andra inhemska språket (eller ersättande) och obligatoriskt främmande språk
- biämne (på nivån Biämnen)
- fritt valbara studier samt ett andra biämne som ska placeras i fritt valbara studier, om du vill genomföra ett andra biämne
- de helheter som du modifierar i det fria redigeringsläget.
Med andra ord ansöker du inte om godkännande för hela planen på en gång. Du behöver inte vänta på godkännande för en del innan du ansöker om godkännande för en andra del.
Behandlingstiden för ISP är högst tre veckor. Skicka alltså in din ISP för godkännande i god tid innan biämnesansökan eller utexaminering. Om du behöver få godkännande för din ISP snabbare än så, skicka ett meddelande till adressen [email protected].
Du får ett meddelande i Sisu när din studieplan är granskad. Följ anvisningarna du får om det krävs ändringar i din studieplan.
Planen kan alltid ändras enligt behov, och det lönar sig att uppdatera studieplanen under studiernas gång. Om du vill göra ändringar i en redan godkänd helhet (till exempel byta en kurs mot en annan eller helt byta biämne), ska du först ge upp godkännandet du fått. Ändra helheten och dess innehåll först efter det. Ansök sedan om nytt godkännande för helheten.
Om du gör ändringar i en godkänd helhet utan att först ha gett upp godkännandet syns texten ”avviker från innehållet du ansökt om” i anslutning till helheten.
Se Sisuanvisningarna för tekniska anvisningar för att ge upp godkännande.
Teknologie kandidatexamen avläggs före diplomingenjörsexamen. I slutskedet av kandidatstudierna kan du välja kurser på magisternivå vid sidan av kandidatstudierna, om det är nödvändigt för att studierna ska förlöpa smidigt. Observera dock när du planerar studierna att många kurser på magisternivå ger förtur till huvudämnesstuderande inom programmet i fråga. Anmälan till kurser med begränsat antal deltagare upphör innan undervisningen börjar.
Studieplanen för magisterskedet görs som en fortsättning på den primära ISP:n för kandidatstudierna. Klicka på rubriken "Kandidat och diplomingenjör i teknikvetenskap” och välj magisterprogrammet i studievalshjälparen till höger. Magisterstudierna ska genomföras i enlighet med den nyaste undervisningsplanen. Byt vid behov undervisningsplansperioden på ISP-mallen för magisterskedet. Se tekniska anvisningar för att skapa en studieplan för magisterskedet och byta undervisningsplansperiod i Sisu-anvisningarna.
Obs. Det står ”Ingen studierätt” vid studieplanen för magisterskedet. Du kan ändå anmäla dig som vanligt till kurser på magisternivå. När du utexamineras från kandidatprogrammet uppdateras din studierätt och meddelandet ändras till ”Val som bekräftats till studierätten”.
Kontrollera att du uppfyller eventuella kriterier för att fortsätta till det magisterprogram du önskar: Fortsätt till ett magisterprogram.
Ansökan om tilläggstid vid Högskolan för teknikvetenskaper
Högskolan för teknikvetenskaper skickar brev till studerande vars studietid håller på att gå ut ungefär ett år på förhand. I brevet finns närmare anvisningar och utsatt tid för inlämning av ansökan.
Ansökningarna behandlas två gånger per läsår. Så att ansökningar kan behandlas före utgången av terminen ska studenten lämna in en ansökan till
- 15.11., om studietiden slutar vid 31.12.
- 15.5., om studietiden slutar vid 31.7.
Ansökan om tilläggstid görs i Sisu genom den primära studieplanen.
- Uppdatera din primära studieplan i Sisu. Även om ansökan bara gäller kandidatstudier ska du göra en plan även för magisterstudierna.
- Schemalägg de kvarvarande studierna (kandidat+DI) med Sisus tajmningsverktyg. Gör en målmedveten och genomförbar studieplan för slutförandet av dina studier. Prioritera kandidatstudierna framom DI-studierna.
- När planen har statusen ”Val gjorda” kan du återvända till din ansökan om tilläggstid via inforutan på förstasidan, fylla i den och lämna in den. Inkludera inte konfidentiella uppgifter i ansökan i Sisu utan lämna in dem separat.
Skicka bilagorna för ansökan om tilläggstid till [email protected]. Om bilagorna innehåller hälsouppgifter eller övriga känsliga uppgifter, skicka dem via krypterad e-postförbindelse till adressen [email protected]. Rubricera ditt meddelande enligt följande: ”SCI, [ditt namn], bilaga till ansökan om tilläggstid”.
Skicka följande bilagor:
- Eventuella förklaringar för orsakerna till förseningen i studierna. Observera att arbete inte är en grund för att bevilja tilläggstid.
- Lämna in intyg om du har en lagstadgad orsak till frånvaron (värnplikt, civiltjänst eller frivillig militärtjänst eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet).
- Om du redan tidigare har beviljats tilläggstid, skicka en redogörelse för användningen av tilläggstiden (t.ex. vilka kurser du har genomfört med nuvarande tilläggstid).
- Om dina studier har försvårats av hälsomässiga orsaker, lämna in läkarintyg som en bilaga. Av intyget ska framgå vilken inverkan på din studieförmåga sjukdomen har haft.
Utöver bilagorna ovan kan du lämna in även andra dokument som enligt dig bör beaktas i behandlingen av ansökan. Dokumenten ska vara aktuella. Flera år gamla intyg beaktas inte utan giltig orsak.
Tilläggstid kan beviljas om du har möjlighet att fullgöra dina studier inom en skälig tid. I behandlingen av ansökan beaktas de studieprestationer som du redan har genomfört och de studieprestationer som ännu saknas i relation till den målsatta tiden för avläggande av examen. Dessutom beaktas till exempel eventuella sjukdomar eller svåra livssituationer, samhällsaktivitet under studietiden, deltagande i internationellt student- eller praktikantutbyte samt systematisk träning inom toppidrotten. Om den studerande ansöker om fortsatt tilläggstid läggs särskild vikt vid hur studierna har framskridit under den tidigare beviljade tilläggstiden.
Beslutet om tilläggstid fattas av högskolans dekanus.
Frånvaroanmälan under tilläggstiden förbrukar den beviljade tilläggstiden. Lagstadgad frånvaro under tilläggstiden förlänger inte studietiden automatiskt, men den beaktas när den studerande ansöker om fortsättning på tilläggstiden.
Nyhetsbrev
- Publicerat:
- Uppdaterad: