Lärandemålen för Kandidatprogram i teknikvetenskap vid Högskolan för teknikvetenskaper baserar sig på de av Aalto-universitetet fastställda lärandemålen för teknologie kandidatexamen. Detaljerade lärandemål för kandidatprogrammet preciseras i anslutning till de enskilda huvudämnena och kurserna.

Utbildningsuppgift

Utbildningsprogrammet utbildar teknologie kandidater, som har förutsättningar att genom sina fortsatta studier och i arbetslivet utvecklas till planerare och utvecklare av teknologiska produkter och tjänster, experter och ledare i anslutning till teknikekonomiska system, företagare inom teknologi eller forskare. Denna kompetens bygger på grundläggande insikter i teknikvetenskaplig problemlösning, förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper även i branschövergripande sammanhang, förmåga att skaffa fram och kritiskt bedöma samt hantera vetenskaplig och yrkesmässig information samt förmåga att delta mångsidigt i professionell och vetenskaplig kommunikation.

Huvud- och biämne

Grund- och huvudämnesstudierna inom Kandidatprogram i teknikvetenskap ger den studerande fördjupade insikter i sådana teknikvetenskapliga områden som ingår i utbildningsprogrammet och som är internationellt välkända.

Under kandidatstudiernas gång utvecklar den studerande en professionell identitet i anknytning till huvudämnet.

Den studerande bildar sig en uppfattning om den yrkespraxis som gäller inom området och förstår sambandet mellan de inhämtade kunskaperna och den vetenskapliga forskningen.

Den studerande har möjlighet att välja biämne eller valbara studiehelheter på så sätt att den för Aalto-universitetet karakteristiska växelverkan mellan vetenskap, teknik, ekonomi och konst förverkligas i examen.

Efter att ha slutfört sina studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap kan den studerande följa utvecklingen inom det område som motsvarar hens huvudämne och söka fram forskningsbaserad information samt arbeta i assisterande forskningsuppgifter för att utveckla sin kompetens.

Ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta

Efter att ha slutfört sina studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap behärskar den studerande grunderna i ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Den studerande känner till de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom sitt huvudämne och kan tillämpa dem i praktiken.

Den studerande kan tillämpa fysiska, matematiska, datatekniska och produktionsekonomiska metoder i arbetsuppgifter inom sitt eget område.

Den studerande känner till vilka processer som ingår i utvecklingen och produktionen av varor och tjänster inom det egna området samt vilka faktorer som inverkar på livscykeln hos varor och tjänster. Vidare kan den studerande delta i de olika skedena av ingenjörsarbetet i anslutning till dessa processer.

Den studerande kan identifiera, definiera och lösa tekniska problem genom att använda de allmänna metoder inom området som hen lärt sig. Hen kan tillämpa de planeringsmetoder som hen har lärt sig för att uppfylla uppställda krav. Hen kan välja lämpliga arbetsredskap och -metoder samt använda dem. Hen kan kritiskt bedöma ingenjörsarbetets resultat, processer och metoder.

Den studerande känner till de centrala informationskällorna inom sitt huvudämne och kan söka fram information som stöder det egna arbetet. Hen har kunskap om de centrala forskningsmetoderna inom området och kan tillämpa dem för att inhämta kunskap.

Efter slutförda studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap kan den studerande ta sig an problem som uppstår i samband med utveckling eller planering av tekniska system och som det inte finns någon färdig lösning för.

Den studerande förstår den inverkan som tekniken, planeringen och det egna arbetet har på människor, ekonomin, samhället och miljön. Hen förstår de etiska frågorna inom området och deras betydelse för det egna arbetet.

Studiefärdigheter och en grund för diplomingenjörsstudier

Den studerande tar ansvar för sitt eget lärande som medlem av universitetssamfundet.

Kandidatprogram i teknikvetenskap ger förutsättningar för studier inom sådana program vid Aalto-universitetet som leder till diplomingenjörsexamen. Slutförda studier ger dessutom möjlighet till att söka sig till program som leder till högre högskoleexamen vid andra universitet i hemlandet eller utomlands.

Den studerande har möjlighet att planera sina studier på så sätt att hen får de kunskaper som krävs för studier som leder till högre högskoleexamen även inom ett område som motsvarar ett biämne i anknytning till den egna professionen (diplomingenjör).

Slutförda studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap skapar en grund för självständigt livslångt lärande och professionell utveckling.

Arbetslivsfärdigheter

En studerande som har slutfört studierna inom kandidatprogrammet i teknikvetenskap:

• har förmåga till ett målmedvetet och planmässigt arbetssätt
• känner till principerna för grupparbete och ledning av grupp samt kan arbeta i enlighet med dessa principer
• kan fungera som representant för sitt område i en branschövergripande grupp
• känner till principerna för planering, genomförande och utvärdering av projekt samt kan tillämpa dessa principer i sina studier och i sitt arbete
• känner till grunderna för affärsverksamhet och företagande inom det egna området
• kan i sina studier och sitt arbete mångsidigt tillämpa de olika möjligheter som informations- och kommunikationstekniken ger
• kan kommunicera tydligt på sitt skolbildningsspråk och på det andra inhemska språket (finska eller svenska) samt på minst ett främmande språk i både muntlig och skriftlig kommunikation med övriga sakkunniga inom det egna området och med övrig publik både i Finland och utomlands
• kan samarbeta med olika typer av människor och verka i internationella miljöer.

Studiestruktur

• Huvudämne 75 sp
• Grundstudier 65 sp
• Biämne 20–25 sp
• Fritt valbara studier 15–20 sp

(Biämne + Fritt valbara studier = 40 sp)

Grundstudier

Genom grundstudierna utvecklar den studerande sådana grundläggande matematisk-naturvetenskapliga och informationstekniska kunskaper och färdigheter samt en sådan allmänbildning som behövs med hänsyn till framtida lärandemål. Efter slutförda grundstudier behärskar den studerande grundläggande färdigheter i att lösa matematiska problem inom det tekniska området samt grunderna i programmering. Därtill är hen införstådd med det mångvetenskapliga tänkande som är centralt inom utbildningen.

Omfattning: 65 sp
Ansvarig professor: Risto Sarvas
Kod: SCI3026.A

^{* Du kan genomföra kursen under det studieår som passar dig bäst.}

^{** Det främmande språket kan genomföras senare än under det andra studieåret. Mer information om språkstudier och kurser som lämpar sig för påvisande av språkkunskaper hittar du på språkcentrets webbsidor.}

Huvudämne

Huvudämnesstudierna stärker de förkunskaper som krävs för studier till diplomingenjör genom bygga vidare på grundstudiernas innehåll vad gäller kommersiellt tänkande samt användarvänlig teknologi för kommunikation och interaktion. I huvudämnesstudierna ingår ett mångvetenskapligt projektarbete som görs i grupp samt ett individuellt lärdomsprov. Efter slutförda studier behärskar den studerande grunderna i vetenskapligt tänkande och kan tillämpa sitt kunnande i problemlösningssituationer som anknyter till teknisk produktion samt har grundläggande färdigheter i grupp- och projektarbete.

Omfattning: 75 sp
Ansvarig professor: Risto Sarvas
Kod: SCI3026

Målet för huvudämne

• De lärandemål som beskrivs här kompletterar de allmänna lärandemålen för kandidatprogrammet i teknikvetenskap.
• En mångsidig förståelse för vad människocentrering betyder i samband med teknologins utformning, organisation, nätverk och växelverkan.
• Byggande av programvara och processer för produktionen samt verktyg och praxis.
• Förståelse för affärsverksamhet genom organisationer och organisering.
• Grunderna för att förstå olika vetenskaper och metoder.

Utbildningsuppgift

Huvudämnet informationsnätverk utbildar samhälleligt medvetna experter inom datateknik och affärsverksamhet. Med andra ord utbildar vi proffs med god uppfattning om både datateknik och om utvecklingen av affärsverksamhet i kontexten samhällelig påverkan. Huvudämnet ger förutsättningar att i fortsatta studier och i arbetslivet utvecklas till bland annat

• skapare och utvecklare av nya produkter, tjänster och organisationer som baserar sig på data-, kommunikations- och medieteknik
• samhällelig påverkare inom teknik, organisationer och affärsverksamhet
• människo- och samhällsnära expert inom teknologi
• programmerare, formgivare, företagare, forskare, affärskonsult, strategidirektör, projektchef, dataanalytiker, produktägare, informationsarkitekt, verkställande direktör eller dataingenjör.

Grund- och huvudämnesstudier

Grund- och huvudämnesstudierna ger den studerande en god grund om människan som användare av information och datateknik, som användare av produkter som baserar sig på information och datateknik, som aktör inom dataintensiva organisationer och som planerare av affärsverksamhet.

Efter studierna kan den studerande identifiera och behärska metoder för design, problemlösning och planering inom utvecklandet av teknologi och affärsverksamhet. Den studerande kan programmera och förstå de centrala begreppen och verksamhetsmodellerna inom programvaruutveckling. I samband med huvudämnesstudierna utvecklar den studerande en professionell identitet som anknyter till människonära teknologi.

Den studerande kan, efter att ha genomfört huvudämnesstudierna, på ett vittomfattande sätt följa med det datatekniska samhällets utveckling, skapa datatekniska och kommersiella tjänste- och produktkoncept och förstå sina egna intressen inom detta vittomfattande verksamhetsområdet. Dessutom lär sig den studerande att söka vetenskaplig forskningsinformation, förstå vetenskaplighetens grunder och att planera sitt eget lärande och sin professionella utveckling i en vetenskaplig miljö.

Ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta

Efter att ha slutfört sina studier behärskar den studerande grunderna i ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta som en del av människors verksamhet, planering av teknik och utveckling av affärsverksamhet.

Den studerande kan identifiera, definiera och lösa teknisk-kommersiella problem som uppstår i företag eller organisationer. Hen kan tillämpa sin breda problemlösningsförmåga, inhämtad genom studierna, i planeringen och utformningen av människonära teknologi. Hen kan välja lämpliga arbetsredskap och -metoder samt använda dem.  Den studerande kan särskilt ta sig an problem som uppstår i samband med utveckling av system, organisationer och affärsverksamhet som baserar sig på datateknik och som det inte finns någon färdig lösning för. Hen kan kritiskt och konstruktivt bedöma resultat, processer och metoder i anslutning till det egna arbetet.

Studiestruktur

• Huvudämne 75 sp
• Grundstudier 65 sp
• Biämne 20–25 sp
• Fritt valbara studier 15–20 sp

(Biämne + Fritt valbara studier = 40 sp)

Grundstudier

Omfattning: 65 sp
Ansvariga professorer: Ahti Salo, Riikka Korte, Jani-Petri Martikainen
Kod: SCI3029.A (matematik och systemvetenskap)

De svenskspråkiga alternativen till kurserna anges i kursiv. Den studerande väljer antingen finsk- eller svenskspråkiga helheter vad gäller språkstudierna samt studierna i matematik och produktionsekonomi. Läs mer om att studera på svenska under Att studera på svenska .

^{* Det finns olika parallella versioner av kursen under olika perioder. Vilken som helst av versionerna passar in i grundstudierna, men den tidpunkt som nämns här är den som gäller i första hand.}

^{** Mer information om språkstudier och kurser som lämpar sig för påvisande av språkkunskaper finns i studieguiden under Kieliopinnot (på finska) och på Språkcentrets Into-sidor.}

Huvudämnet matematik och systemvetenskap

Omfattning: 75 sp
Ansvariga professorer: Riikka Korte, Ahti Salo
Kod: SCI3029

Lisäksi opiskelijat voivat sisällyttää pääaineeseen maisteritason MS-EXXXX-kursseja pääaineen vastuuprofessorin suostumuksella. Heitä kannustetaan myös sisällyttämään matematiikan ja systeemitieteiden kursseja (MS-CXXXX) vapaavalintaisiin opintoihin.

Lärandemål

Tekniikan kandidaatin tutkinnon matematiikan ja systeemitieteiden pääaine antaa perustiedot tekniikassa keskeisten matematiikan alueiden teorioista, laskentamenetelmistä ja sovelluksista. Pääainetta voi suunnata matematiikkaan, sovellettuun matematiikkaan tai systeemitieteisiin.

Opintojen suuntautuessa matematiikkaan tai sovellettuun matematiikkaan tavoitteena on saavuttaa valmiudet omaksua uusia matematiikan ja tilastotieteen menetelmiä, ymmärtää oppimansa yhteyden tieteelliseen tutkimukseen sekä soveltaa taitojaan luovasti ongelmanratkaisussa. Nämä suuntautumisvaihtoehdot luovat hyvän pohjan matematiikan, sovelletun matematiikan ja tilastotieteen jatko-opintoihin Aalto-yliopiston ja muiden yliopistojen maisteriohjelmissa.

Opintojen suuntautuessa systeemitieteisiin tavoitteena on oppia systeemi-insinöörin tarvitsemat perusmenetelmät ja antaa myös perustiedot ylemmän tutkinnon pääaineopintoihin systeemi- ja operaatiotutkimuksessa. Tällöin opiskelijalla on valmius mallien laatimiseen ja käyttöön päätöksenteossa sekä teknistaloudellisten järjestelmien analyysissä, suunnittelussa ja optimoinnissa. Tällaisia malleja käytetään nykyään hyvin laajasti myös yhteiskunnallisia, ympäristöön liittyviä ja biologisia ilmiöitä kuvattaessa ja analysoitaessa.

Fysiikan ja matematiikan menetelmien studio -kurssilla tutustutaan keskeisiin tietokoneavusteisen matemaattisen mallintamisen ohjelmistoihin ja menetelmiin, joita tarvitaan erilaisten ilmiöiden ja järjestelmien analysoinnissa, suunnittelussa ja optimoinnissa.

Kurssilla Abstrakti algebra (Abstract Algebra) tutustutaan algebrallisiin rakenteisiin, mikä luo pohjan myöhemmille algebran ja diskreetin matematiikan opinnoille. Metriset avaruudet (Metric Spaces) esittelee avaruuksien geometrian ja topologian matemaattisen analyysin perustavanlaatuisina lähtökohtina. Osittaisdifferentiaaliyhtälöt (Partial Differential Equations) ja Lineaarialgebra (Linear Algebra) täydentävät differentiaali- ja integraalilaskennan sekä matriisilaskennan perusopintoja. Ne ovat tärkeitä myös matemaattisen mallinnuksen näkökulmasta. Optimoinnin perusteet (Introduction to Optimization) esittelee optimointiteoriaa ja -tekniikoita, jotka ovat oleellisia mm. ratkaistaessa monia käytännön ongelmia. Kurssilla Stokastiset prosessit (Stochastic Processes) opitaan analysoimaan sovellusten kannalta keskeisiä ajasta riippuvia satunnaismalleja todennäköisyys- ja matriisilaskennan työkalujen avulla.

Käyttäjälähtöinen tuotekehitysprojekti kehittää työelämävalmiuksia. Kurssilla opiskelija oppii työskentelemään monenlaisten ihmisten kanssa ja toimimaan samalla oman alansa edustajana ryhmässä. Kurssilla opitaan myös ryhmän johtamista ja projektinhallintaa sekä vuorovaikutustaitoja. Kurssi suoritetaan pienryhmissä kolmannen opiskeluvuoden aikana.

Kandidaatintyö ja seminaari muodostavat opintokokonaisuuden, jonka tavoitteena on kehittää opiskelijan valmiuksia tieteellisessä ajattelussa, tiedonhaussa, tiedon jäsentämisessä ja käsittelyssä sekä kielen ja viestinnän suullisissa ja kirjallisissa taidoissa. Kandidaatintyön valmistuttua opiskelijat esittelevät omat työnsä kandidaattiseminaarissa.

Studiestruktur

• Huvudämne 75 sp
• Grundstudier 65 sp
• Biämne 20–25 sp
• Fritt valbara studier 15–20 sp

(Biämne + Fritt valbara studier = 40 sp)

Grundstudier

Omfattning: 65 op
Ansvariga professorer:: Jani-Petri Martikainen, Riikka Korte, Ahti Salo
Kod: SCI3028.A (teknisk fysik)

De svenskspråkiga alternativen till kurserna anges i kursiv. Den studerande väljer antingen finsk- eller svenskspråkiga helheter vad gäller språkstudierna samt studierna i matematik och produktionsekonomi. Läs mer om att studera på svenska under Att studera på svenska .

^{* Det finns olika parallella versioner av kursen under olika perioder. Vilken som helst av versionerna passar in i grundstudierna, men den tidpunkt som nämns här är den som gäller i första hand.}

^{** Mer information om språkstudier och kurser som lämpar sig för påvisande av språkkunskaper finns i studieguiden under Kieliopinnot (på finska) och på Språkcentrets Into-sidor.}

Huvudämne

Omfattning: 75 sp
Ansvarig lärare: Jani-Petri Martikainen
Kod: SCI3028

Målen för huvudämnet

Huvudämnesstudier i teknisk fysik skapar en stadig grund för utbildning till professionell fysiker. Genom studier inom helheten Aallon Fysiikka (Aalto Physics) skapar den studerande en uppfattning om den praxis som anknyter till fysikerns arbete samt en förståelse för sambandet mellan de inhämtade kunskaperna och den vetenskapliga forskningen. Hen känner till de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom fysiken och kan tillämpa dem i praktiken för att lösa olika tekniska problem. Den studerande kan även arbeta i grupp och rapportera resultaten av arbetet.

Efter slutförda huvudämnesstudier i teknisk fysik känner den studerande till de centrala informationskällorna inom fysiken och kan följa utvecklingen inom fysikens område samt söka fram information som stöder det egna arbetet. Därtill kan den studerande arbeta i assisterande forskningsuppgifter i anknytning till fysikens olika delområden. I kursen Fysiikan ja matematiikan menetelmien studio, som hör till första årets huvudämnesstudier, bekantar sig den studerande med matematiska metoder och programvara som behövs inom tekniken samt mätning inom fysiken och analys av resultaten.

Kursen Partial Differential Equations, som genomförs i början av det andra studieåret, kompletterar den matematik som ingår i grundstudierna med sådana områden som behövs inom fysiken. Kurserna Kvanttimekaniikka, Termodynamiikka ja statistinen fysiikka, Sähkömagneettisen kenttäteorian perusteet, Materiaalifysiikka och Klassinen dynamiikka täcker de ämnesområden som den moderna fysiken och dess viktigaste tillämpningar baserar sig på.  Dessa kurser är avsedda att genomföras efter grundstudierna under det andra och tredje studieåret. Kursen Teknillisen fysiikan laboratoriotyöt, som genomförs under det andra året, fungerar som introduktion till självständigt forskningsarbete och rapportering. Laboratoriearbetena ordnas i högskolans fysiklaboratorier, där de studerande får bekanta sig ingående med forskningsverksamheten.

I Käyttäjälähtöinen tuotekehitysprojekti får den studerande utveckla sina arbetslivsfärdigheter. I kursen lär sig den studerande att samarbeta med olika typer av människor och att samtidigt fungera som representant för sitt område. Den studerande lär sig även att leda en grupp samt projekthantering och interaktionsfärdigheter. Kursen genomförs i from av smågruppsarbete under det tredje studieåret.

Kandidatarbete och seminarium bildar en studiehelhet, vars mål är att utveckla den studerandes färdigheter i vetenskapligt tänkande, informationssökning samt organisation och hantering av information. Vidare utvecklar den studerande sina muntliga och skriftliga färdigheter i språk och kommunikation. När kandidatarbetet är färdigt presenterar den studerande sitt eget arbete vid kandidatseminariet.

Studiestruktur

• Huvudämne 75 sp
• Grundstudier 65 sp
• Biämne 20–25 sp
• Fritt valbara studier 15–20 sp

(Biämne + Fritt valbara studier = 40 sp)

Grundstudier

Studiepoäng: 65 sp
Ansvarsprofessor: prof. Jukka Suomela
Kod: SCI3027.A

^{* Lisätietoja kieliopinnoista ja kielitaidon osoittamiseen kelpaavista kursseista on sivulla Tutkinnon kieli- ja viestintäopinnot.}

Huvudämne

Studiepoäng: 75 op
Ansvarsprofessor: prof. Jukka Suomela
Kod: SCI3027

Tietotekniikan opiskelijoille, jotka haluavat laajentaa matemaattista tai menetelmällistä osaamistaan pääainetta tukevilla opinnoilla, suositellaan esimerkiksi seuraavia vapaavalintaisia kursseja:

Målen för huvudämnet

Huvudämnet datateknik ger den studerande en bred kännedom om grunderna i datateknik. Innehållet motsvarar det internationellt kända området computer science. Genom kandidatstudierna lär sig den studerande att kontinuerligt skaffa fram information om, och kreativt använda, den senaste tekniken i varierande uppgifter inom databehandling. Kandidatstudierna bildar även en grund för diplomingenjörsstudier inom datateknik genom vilka den studerande fördjupar sig i ett valfritt specialområde.

Centralt inom datatekniken är programvara, behandling av digital information och människan som användare och utvecklare av datatekniska tjänster. Det främsta målet för huvudämnet är att den studerande utvecklar solida färdigheter i programmering. Den studerande kan beskriva uppgifter inom databehandling som abstrakta problem och hitta algoritmiska lösningar för dem samt verkställa lösningar i form av dataprogram. I studierna bekantar sig den studerande med begrepp, fenomen och lagbundenheter inom databehandling samt de centrala byggstenarna för programvarusystem såsom databaser, nätverkstjänster, digitala medier, användargränssnitt, hantering av data och datasäkerhetsteknik. Behärskning av dessa grunder ger möjlighet till både systematisk problemlösning och användning av kreativitet i skapandet av datasystem. Samtidigt lär sig den studerande att analysera användarens och kundens behov, förstå livscykeln hos produkter och tjänster samt hantera metoder för produktion av programvara.

Inom ett område under snabb utveckling är det viktigt att huvudämnet ger den studerande långlivade kunskaper och färdigheter som hen har nytta av under hela sin yrkeskarriär. Abstraktioner, metoder och kritiskt tänkande är viktigare än produkter och teknologier. I huvudämnet ingår exempelvis inga kurser i programmeringsspråk, utan målet är en bred uppfattning om modeller och stilar inom programmering. Mångsidiga färdigheter i programmering är en utgångspunkt för databehandling, och en mångsidig utveckling av dessa färdigheter står i fokus redan i början av studierna. Även matematiken har en central roll i databehandling: olika delområden inom datatekniken använder olika matematiska metoder, och en behärskning av dessa öppnar dörrar till tekniska expertuppdrag av mer krävande slag. Det lönar sig att studera mera matematik än vad som ingår i de obligatoriska studierna. Betoningen på fasta principer innebär trots allt inte att huvudämnesstudierna inom datatekniken är särskilt teoretiska, utan studierna innehåller många tillämpade övningar, varmed den studerande får bekanta sig med den senaste teknologin och stärka sin yrkesskicklighet.

Datateknik, med alla dess tillämpningar, utgör ett brett och mångsidigt fält. Därför har det gjorts noggranna överväganden i planeringen av huvudämnet. I undervisningen ligger fokus på sådana ämnesområden som är föremål för forskning vid Aalto-universitetet. I grundkurserna syns forskningen på så sätt att de hålls av lärare som bedriver forskning inom sina respektive ämnesområden. I takt med att studierna framskrider får den studerande bekanta sig med vetenskapliga metoder och informationskällor. I huvudämnet ligger fokus på utveckling av högklassiga tillämpningar och tjänster samt behandling av information. I huvudämnet ingår färre studier i datorteknik än tidigare, medan elektrotekniken helt har uteslutits. En studerande som är intresserad av dessa ämnesområden kan inkludera dem i sina valbara studier och på så sätt komplettera sitt kunnande.

I kandidatprogrammet ingår varje termin en studio- eller projektbaserad kurs. I denna kurs utvecklar den studerande sin kreativa problemlösningsförmåga samt sina färdigheter i grupparbete och projekthantering. Därtill bekantar sig den studerande med produktutveckling och affärsverksamhet samt får erfarenhet av branschövergripande samarbete. Under studiernas gång får den studerande öva sin muntliga och skriftliga kommunikation i både finska och engelska. Den studerande vänjer sig vid att använda engelska som arbetsspråk vid behov samt får försmak på hur det är att arbeta i en internationell arbetsmiljö.

Kandidatstudierna innehåller utöver huvudämnet datateknik även studier i matematik, naturvetenskap och ekonomi samt ett biämne och övriga valbara studier. Detta gör det möjligt för den studerande att avlägga en examen som kännetecknas av mångvetenskaplighet och där datateknik och något av dess tillämpningsområden kombineras med exempelvis företagsekonomi.

Studiestruktur

• Huvudämne 65 sp
• Grundstudier 65 sp
• Biämne 25 sp
• Fritt valbara studier 25 sp

(Biämne + Fritt valbara studier = 50 sp)

Grundstudier

PERUSOPINNOT  (SCI3025.A)
Ansvarsperson: professor Robin Gustafsson

Den studerande väljer antingen finsk- eller svenskspråkiga helheter för språkstudierna, studierna i matematik och fysik samt kursen Produktionsekonomi 1.

Mer information om språkstudier och kurser som lämpar sig för påvisande av språkkunskaper hittar du på språkcentrets webbsidor.

Huvudämne

Ansvarsperson för huvudämnet produktionsekonomi (tuotantotalous, Industrial Engineering and Management) är professor Robin Gustafsson

TUOTANTOTALOUDEN PÄÄAINEOPINNOT  (SCI3025)

^{*Om ditt biämne är Systemvetenskaper ska ditt huvudämnes alternativa studier vara kurserna CS-C3240 Machine Learning 5 sp och CS-C5150 Software Engineering.}

Målen för huvudämnet

Kontexten för lärandemålen för huvudämnet produktionsekonomi

En diplomingenjör inom produktionsekonomi kan kombinera sitt tekniska, ekonomiska och sociala kunnande för att utveckla och leda företag och andra värdeskapande organisationer. Grunden för denna mångsidiga kompetens skapas redan i studierna för kandidatexamen. För motsvarande program och huvudämnen i ett internationellt sammanhang används ofta benämningen Industrial Engineering and Management. I kandidatexamen ingår sådana matematisk-naturvetenskapliga grundstudier samt grundstudier i databehandling som är kännetecknande för ingenjörsvetenskapen samt biämnesstudier inom något teknikområde och huvudämnesstudier i produktionsekonomi.

Lärandemål för huvudämnet produktionsekonomi

Inom produktionsekonomi granskas utvecklingen och ledandet av verksamheten hos värdeskapande organisationer som ett system, där de olika delområdena måste behärskas som en helhet. Målsättningarna och verksamheten i samhället och hos nuvarande och potentiella kunder, konkurrenter, samarbetspartner och övriga intressentgrupper ska beaktas. Samhälleligt värde, ägarvärde, kundvärde och effektiv användning av begränsade resurser är mål som är anknutna till varandra och understryker behovet av att behärska verksamheten som helhet.

Kurserna inom huvudämnet består av tre områden, som även anknyter till huvudämnena inom DI-programmet i produktionsekonomi och till den forskning som bedrivs vid institutionen för produktionsekonomi: strategi, operationer och organisatoriskt beteende. Efter slutförda huvudämnesstudier känner den studerande till de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom produktionsekonomin. Hen känner till huvudprinciperna för hur man leder en grupp och för hur man sköter verksamheten inom en grupp och en organisation på ett effektivt sätt. Hen känner vidare till huvudprinciperna för projekthantering och för styrning av produktionssystem. Därtill känner hen till de grundläggande metoder som används för utvärdering av den ekonomiska situationen hos ett företag och för ekonomiskt beslutsfattande samt de huvudprinciper som gäller i den strategiska utvecklingen av ett företag.

En teoretisk grund skapar förutsättningar för självständigt lärande och för utveckling av expertis inom området. Den studerande känner till de centrala informationskällorna inom produktionsekonomin och dess olika delområden samt har förmåga att söka fram information som stöder det egna arbetet. Dessa färdigheter utvecklas och utvärderas i samband med kandidatarbetet. I huvudämnesstudierna ingår även många övningsarbeten och övriga lärandesituationer, varvid den studerande lär sig identifiera, definiera och lösa produktionsekonomiska problem genom att använda centrala metoder, begrepp och modeller inom området. Hen kan välja lämpliga metoder och använda dem för att uppnå uppställda mål. Därtill kan hen kritiskt bedöma resultat som andra har uppnått samt de processer och metoder som har använts.

Den studerande utvecklar även färdigheter och beredskap att ta sig an problem som uppstår i samband med utveckling eller planering av teknisk-ekonomiska system som det inte finns någon färdig lösning för. På projektkurserna i utveckling utgående från användarna och deras behov samt under de breda övningskurserna i utveckling av ett företags operationer och strategi får den studerande möta dessa utmaningar. I dessa situationer ska en studerande inom huvudämnet produktionsekonomi ha förmågan att fungera som expert inom sitt eget område i en mångvetenskaplig grupp. Hen ska klara av att både muntligt och skriftligt förmedla sitt kunnande till de övriga medlemmarna i gruppen.

Mångvetenskapliga studier (3 sp) ingår i grundstudierna i kandidatprogrammet i teknikvetenskap. Målet med de mångvetenskapliga studierna är att erbjuda alla studerande en tillräcklig förståelse för de möjligheter som erbjuds vid Aalto-universitetet. Målet är också att möjliggöra möten mellan studerande från olika utbildningsområden och uppmuntra till mobilitet.

För studerande inom informationsnätverk består de mångvetenskapliga studierna av kursen TU-A1150 Filosofi och systemtänkande (3 sp). Studerande inom övriga huvudämnen kan välja fritt bland de kurser som listas nedan. Den studerande kan också föreslå att någon annan kurs, i regel på kandidatnivå, inkluderas i grundstudierna, bortsett från de kurser som ingår i det egna huvudämnet. Till exempel kurser som hör till University Wide Studies är bra alternativ. Förslaget görs i den individuella studieplanen (ISP).
 

*Får inte inkluderas i mångvetenskapliga studier för huvudämnesstuderande i datateknik! 

Biämnet inom kandidatexamen omfattar 20–25 sp. Biämnets omfattning påverkas av mängden fritt valbara studier. Valet av biämne fastställs i den studerandes individuella studieplan (ISP). Biämnets omfattning för studerande inom produktionsekonomi är 25 sp och valet av biämne är begränsat enligt vad som beskrivs nedan.

I vissa fall kan biämnesstudier möjliggöra överföring till ett annat magisterprogram inom det tekniska området än det som den studerande ursprungligen beviljats studierätt för. De kriterier som gäller överföring mellan kandidat- och magisterskedet kan du bekanta dig med här.

Biämnesutbudet för läsåren 2020-2022 hittar du här: Biämnen 2020-2022. Du kan sortera utbudet efter tema, språk eller målgrupp. Biämnen som erbjuds vid de tekniska högskolorna hittar du med hjälp av koden i beskrivningen (SCI, ENG, CHEM eller ENG i början av koden).

Biämnet (20–25 sp) och de fritt valbara studierna (15–20 sp) ska omfatta totalt 40 sp. För INF-studerande är valet av biämne i princip inte begränsat, utan de studerande kan välja ett biämne vid Högskolan för teknikvetenskaper, någon annan av Aalto-universitetets högskolor eller vid ett annat universitet i hemlandet. Biämnet kan genomföras även i samband med utbytesstudier, och för detta utgör International Studies Minor ett bra alternativ. Biämnet godkänns alltid i den individuella studieplanen (ISP).

För TFM-studerande är valet av biämne i princip inte begränsat, utan de studerande kan välja ett biämne vid Högskolan för teknikvetenskaper, någon annan av Aalto-universitetets högskolor eller vid ett annat universitet i hemlandet eller utomlands. Som biämne lämpar sig dock inte ett biämne som utgår från huvudämnet. Vid valet av biämne kan du få hjälp av professorerna inom huvudämnena.

Högskolan för teknikvetenskaper och de övriga högskolorna vid Aalto erbjuder en mängd biämnen som lämpar sig även för huvudämnesstuderande inom TFM. Biämnesutbudet vid Aaalto är brett och till vissa delar mångvetenskapligt: de studerande uppmanas till att modigt välja bland utbudet inom, eller utanför, Högskolan för teknikvetenskaper. Ett traditionellt alternativ är ett teoretiskt biämne som stöder det valda huvudämnet. Till dessa hör biämnen som innehåller databehandling, beräkningsbaserad vetenskap, fysik och matematik. Biämnet kan genomföras även i samband med utbytesstudier, och för detta utgör International Studies Minor ett bra alternativ.

Den studerande kan välja ett biämne vid Högskolan för teknikvetenskaper, en annan teknisk högskola vid Aalto-universitetet, Aalto-universitetets handelshögskola, Högskolan för konst, design och arkitektur eller ett annat universitet i hemlandet eller utomlands. En huvudämnesstuderande inom datateknik kan inte studera ett biämne inom datateknik (ett undantag utgörs av biämnet International Studies Minor som genomförs i form av utbytesstudier i utlandet).

En huvudämnesstuderande inom produktionsekonomi väljer ett biämne bland de tekniska högskolornas biämnesutbud på kandidatnivå. Biämnet ska tydligt avvika från studierna inom produktionsekonomi, vara inriktat på ingenjörs- eller naturvetenskap (ett s.k. tekniskt biämne) och omfatta 25 studiepoäng.

• SCI3035 Energiatieteet
• CHEM3051 Biotuotteet
• SCI3096 Data Science
• ELEC3057 Digital Systems and Design
• SCI3033 Matematiikka *)
• SCI3034 Systeemitieteet
• SCI3032 Teknillinen fysiikka
• SCI3031 Tietotekniikka
• ENG3061 Energiatekniikka
• ENG3062 Georakentaminen
• ENG3063 Konetekniikka
• ENG3064 Rakennustekniikka
• ENG3071 Geoinformatiikka
• ELEC3019 Automaatio- ja systeemitekniikka
• ELEC3021 Bioinformaatioteknologia
• ELEC3018 Elektroniikka ja sähkötekniikka
• ELEC3020 Informaatioteknologia
• CHEM3016 Kemia

^{*) För en studerande inom produktionsekonomi får biämnet i matematik inte innehålla kurserna MS-C1001 Shapes in action (5 sp), MS-E1000 Crystal Flowers in Halls of Mirrors: Mathematics meets Art and Architecture (5-15 sp) och UWAS-C0014 Spatical Structures (5 sp).}

Även följande biämnen lämpar sig som tekniskt biämne:

• CHEM3017 Teollinen prosessitekniikka
• CHEM3037 Teollisuus ja ympäristö
• ENG3045 Energia- ja ympäristötekniikka
• ENG3046 Kone- ja rakennustekniikka
• ENG3050 Insinööritieteiden älykkäät järjestelmät
• ENG3048 Computation and Modelling in Engineering

Däremot lämpar sig följande biämnen inte som tekniskt biämne:

• ENG3065 Kiinteistötalous
• CHEM3018 Luonnonvarojen kestävä jalostaminen
• SCI3063 Tilastotiede
• ENG3047 Rakennettu ympäristö
• SCI3030 Informaatioverkostot
• ENG3049 Aaltonaut
• CHEM3040 CHEMARTS
• ENG3070 Vesi- ja ympäristötekniikka

Det rekommenderas att biämnet genomförs under det tredje studieåret. Notera dock att vissa biämnen kan vara uppbyggda på så sätt att en del kurser ska genomföras redan under det andra studieåret.

Vid valet av biämne är det skäl att vara uppmärksam på att det kan finnas begränsningar eller ansökningstider för somliga biämnen.

Code: SCI3041
Extent: 20–25 cr
Language: According to agreement
Professor in charge: Professors in charge of the majors
Target group: Students of the School of Science

International studies minor consists of courses, which are relevant to student’s degree at Aalto University and which are completed during the student exchange abroad. International study minor is a strong and visible unit of international dimension in a student’s degree and addresses the need for engineers who can combine technical expertise with international understanding.

In addition to the professional content of the minor, module aims to produce knowledge and practical skills in languages and intercultural competence as well as for the needs of modern working life, learned after direct experience of studying and practicing of engineering in a foreign country.  Skills such as critical thinking, ability to use relevant theoretical concepts according to context and ability to cope with uncertainty and multiple interpretations. Furthermore, student will possess an increased knowledge base related to the country or region where the student gains his/her global experience.

International studies minor consists of 20-25 credits and it can be a minor either in Bachelor of Science or Master of Science degree. It may include other than the student's major subject studies, as well as the host country language and cultural studies and it can be interdisciplinary by its nature. International minor content should be discussed in advance with the planning officer and the professor of student's major. It is possible to supplement the International Studies Minor with courses completed at Aalto University with maximum of 5 credits. Supplementation should be agreed beforehand with the planning officer and the professor of student’s major.  International studies minor is graded with the scale of pass/fail.  Terms and conditions of Aalto University student exchange applies.

Students of Industrial Engineering and Management: International studies minor is possible as elective studies as the minor of the degree has to be technical.

Minimum requirement to gain the International Studies minor status:

• Credits: 20–25 cr
• Minimum requirement for professional studies completed during the exchange: 15 credits
• Maximum requirement for language and cultural studies (with the exception of specific Language and Culture Study unities offered by exchange partner universities): 10 credits
• Maximum supplementation with Aalto University courses:  5 credits. Following courses are recommended: language courses (advanced level), international communication courses, internationally oriented professional courses taught in English.
• Traineeship abroad can be considered a way of completing the minor (max 5 credits)
• Cannot include Master’s Thesis

Kod: M1FINU-SCI
Omfattning: 20–25 sp
Språk: Enligt överenskommelse
Biämnets ansvarsprofessor:huvudämnenas ansvarsprofessorer
Målgrupp: Studerande vid Högskolan för teknikvetenskaper
Namn på biämnet på andra språk: Sivuaine kotimaisesta yliopistosta,Minor completed at a Finnish University

Biämnet vid ett inhemskt universitet är avsett för studerande som avlägger hela biämnet vid ett annat inhemskt universitet, huvudsakligen som JOO-studier. Studier som är ämnade att vara biämnesstudier ska i regel utgöra en färdig helhet vid universitetet som erbjudits som sådan eller som på annat sätt godkänts (till exempel grundstudier i ett visst ämne). Om omfattningen som krävs av ett biämne inte räcker till kan den kompletteras med en kurs som passar in i helheten, som den studerande kommer överens om separat.

Biämnet för studerande med huvudämnet produktionsekonomi måste till innehåll och lärandemål motsvara kraven som beskrivs i undervisningsplanen, dvs. biämnet ska fylla det s.k. kravet på teknik. 

Kod: M1FINP-SCI
Omfattning: 20–25 sp
Språk: Enligt överenskommelse
Biämnets ansvarsprofessor: huvudämnenas ansvarsprofessorer
Målgrupp: Studerande vid Högskolan för teknikvetenskaper
Namn på biämnet på andra språk: Sivuaine ammattikorkeakoulusta, Minor completed at a University of Applied Sciences

Biämnet utfört vid en yrkeshögskola är avsett för studerande som avlägger hela biämnet vid en yrkeshögskola. Studier som är ämnade att vara biämnesstudier ska i regel utgöra en färdig helhet vidyrkeshögskolan som erbjudits som sådan eller som på annat sätt godkänts (till exempel en studiehelhet inom ett visst ämne). Om omfattningen som krävs av ett biämne inte räcker till kan den kompletteras med en kurs som passar in i helheten, som den studerande kommer överens om separat. I magisterexamen är det endast möjligt att som biämne inkludera en helhet på fördjupad nivå som genomförts inom ramen för högre yrkeshögskoleexamen.

I magisterexamen är det inte möjligt att som biämne inkludera en helhet på kandidatnivå som genomförts vid en yrkeshögskola.

Biämnet för studerande med huvudämnet produktionsekonomi måste till innehåll och lärandemål  motsvara kraven som beskrivs i undervisningsplanen, dvs. biämnet ska fylla det s.k. kravet på teknik.

De fritt valbara studierna i kandidatexamen omfattar 15-25 sp beroende på huvudämnet. De fritt valbara studierna och biämnet i kandidatstudierna ska omfatta 40-50 sp beroende på huvudämnet. Helheten kan inkludera kurser som kan väljas rätt fritt vid Aalto-universitetet eller andra universitet i hemlandet (JOO-studier) eller utomlands (utbytesstudier). De fritt valbara studierna kan även inkludera ett andra biämne.

Nedan följer exempel på sådana studier som det rekommenderas att du inkluderar i dina fritt valbara studier.

Studier som stöder huvudämnet

Alla kurser inom huvudämnet som inte redan ingår i huvudämnet kan med fördel inkluderas i de fritt valbara studierna. Även sådana huvudämneskurser på DI-nivå som den studerande har tillräckliga förkunskaper för lämpar sig som fritt valbara studier.

Studier som stöder biämnet

Om den studerande vill utvidga sitt kunnande i anslutning till sitt biämne kan hen inkludera sådana kurser som inte redan ingår i biämnet inom kandidat- eller DI-examen som fritt valbara studier. Om du är osäker på vilket biämne du ska välja kan du inom ramen för de fritt valbara studierna bekanta dig med olika biämnen genom att delta i grundkurser inom några olika biämnesalternativ för att därefter välja ett lämpligt biämne.

Praktik

I kandidatprogrammet i teknikvetenskap kan du inkludera praktik i en omfattning av 1–10 studiepoäng i din examen. Om du inkluderar kursen JOIN-A0003 Yhteisössä vaikuttaminen (3 sp) i examen räknas endast 7 sp av praktiken till godo i examen.

Genom praktik kan du bilda en uppfattning om de arbetsmöjligheter som finns efter examen och skapa kontakter till arbetslivet. Det är inte obligatoriskt att genomföra praktik, men det rekommenderas starkt. Praktiken placeras inom de fritt valbara studierna i examen, och den kan genomföras antingen i hemlandet eller utomlands. I regel tillgodoräknas inte arbetsuppgifter, förtroendeuppdrag eller den studerandes egna projekt vid det egna universitetet som praktik.

Praktiken ska ha en anknytning till studierna inom programmet och genomföras efter att du blivit antagningen som studerande. Målet för praktiken är att utveckla och fördjupa de kunskaper och färdigheter som förvärvats genom studierna samt att introduceras till arbetsmiljön.

Två veckors praktik på heltid (40 h/vecka) motsvarar en studiepoäng. Praktiken kan också utföras på deltid. Då motsvaras en studiepoäng av 80 timmar praktik. Halva studiepoäng beviljas inte.

Du skaffar själv din praktikplats, men du kan få hjälp av universitetets karriärtjänster. Den mest heltäckande informationen om praktikärenden, praktikprogram och tillgängliga praktik- och arbetsplatser finns på webbplatsen Aalto CareerWeb.

Praktiken kan även genomföras utomlands.

Mer information om praktik hittar du i MyCourses, där du också kan lämna in en praktikrapport över praktik i hemlandet (SCI.harj) och utomlands (SCI.khar).

För att utveckla dina arbetslivsfärdigheter kan du också delta i bland annat språkcentrets kurser i talkommunikation: t.ex. LC-0310 Introduktion i talkommunikation L (2-3 sp) och LC-0320 Förmåga att tala inför publik L (3 sp).

Övriga kurser inom de olika huvudämnena inom kandidatprogrammet i teknikvetenskap

• Kurser i datateknik
  • CS-A1120 Ohjelmointi 2 (5 op)
• ELEC-A1100 C-ohjelmoinnin peruskurssi (5 op)
• CS-A1140 Tietorakenteet ja algoritmit (5 op)
• CS-A1150 Tietokannat (5 op)
• Kurser vid institutionen för produktionsekonomi (kod som börjar med TU)
• Kurser vid institutionen för teknisk fysik (kod som börjar med PHYS)
• Kurser vid institutionen för matematik och systemanalys (kod som börjar med MS)

Internationalisering

• Utbytesstudier i utlandet
• International Studies Minor
• Språkcentrets kurser i främmande språk
• LC-0420 Introduction to Intercultural Communication (3 sp)
• LC-0421 Multicultural Teamwork and Leadership (3 sp)

Allmänbildande studier

• Aalto-kurser (öppna för alla studerande vid Aalto)
• University Wide Art Studies -kurser (öppna för alla studerande vid Aalto)
• Kurser vid Handelshögskolan (via ansökan om intern rörlighet)

En studerande som har antagits för att avlägga kandidatexamen ska i samband med studierna för kandidatexamen påvisa (ES-2013, 13-15 §):

• sådana kunskaper i finska och svenska som krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga med tanke på det egna området samt
• sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

Kravet som gäller den studerandes behärskning av det andra inhemska språket bestäms enligt skolbildningsspråket. Om skolbildningsspråket är finska ska färdigheter i det andra inhemska språket påvisas i svenska, medan mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet skrivs på finska. Om skobildningsspråket är svenska ska färdigheter i det andra inhemska språket påvisas i finska, medan mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet skrivs på svenska.

Provet i det andra inhemska språket är obligatoriskt för alla studerande som har finska eller svenska som skolbildningsspråk och som har fått sin skolbildning i Finland.

Kunskaperna i det andra inhemska språket påvisas i samband med ett skriftligt och muntligt prov i det andra inhemska språket (finska/svenska) som ingår i grundstudierna. Utmärkt behärskning av skolbildningsspråket påvisar den studerande genom att skriva mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet på det inhemska språk som den studerande har som skolbildningsspråk.

Skriftliga och muntliga färdigheter i ett främmande språk påvisas genom deltagande i en eller flera kurser i ett främmande språk eller i ett skriftligt och muntligt språkprov. I studierna betonas särskilt behärskning av utbildningsområdets språk. De obligatoriska studierna i ett främmande språk omfattar 3 studiepoäng och ska innefatta både en skriftlig och en muntlig del inom samma språk.

De obligatoriska språkstudierna placerar sig inom grundstudierna, och den rekommenderade tidpunkten för att genomföra studierna finns utmärkta i modellprogrammen för huvudämnena. Det andra inhemska språket lönar det sig att genomföra under den tidpunkt som anges i modellprogrammet, eftersom det för dessa kurser finns särskilda grupper för de studerande vid Högskolan för teknikvetenskaper i huvudämnenas modelläsordningar och det på så sätt är lättare att säkra en plats på kursen. Studierna i det främmande språket kan genomföras under den tidpunkt som passar den studerande bäst (under det andra eller tredje studieåret).

Mer information om påvisande av språkkunskaper och om fastställande av skolbildningsspråk får du på Språkcentrets webbplats, i examensstadgan (ES-2013 13-15 §) och hos planeraren inom det egna huvudämnet.

I teknologie kandidatexamen ingår ett lärdomsprov i form av ett kandidatarbete, som görs om ett tema som är kopplat till huvudämnet. Kandidatarbetet och kandidatseminariet bildar en studiehelhet på 10 studiepoäng, som även inkluderar mognadsprovet.

Kandidatseminariet, och kandidatarbetet som görs i anslutning till seminariet, utgör en studiehelhet som behandlar vetenskapligt tänkande, informationssökning, strukturering och hantering av information samt färdigheter i språk och kommunikation. Kandidatarbetet görs om ett tema som är kopplat till huvudämnet.

Målet för kandidatseminariet är att den studerande lär sig

• söka fram vetenskaplig information och göra upp en forskningsplan
• i enlighet med forskningsplanen bearbeta vetenskaplig information som sammanställs i ett lärdomsprov
• rapportera om forskningsresultaten i sitt lärdomsprov enligt kraven som ställs på en vetenskaplig presentation
• presentera sitt lärdomsprov offentligt
• argumentera vetenskapligt genom att analysera och bedöma lärdomsprov som andra studerande har gjort.

Syftet med kandidatseminariet är att det ska stöda kandidatarbetet. I kandidatseminariet deltar den studerande i föreläsningar och övningar som behandlar vetenskapligt tänkande, vetenskaplig etik, informationssökning, strukturering och hantering av information samt färdigheter i språk och kommunikation. Den studerande skriver sitt kandidatarbete under seminariets gång.

Ansvarsläraren och de handledare som hen utser för kandidatarbetena ansvarar för arrangemangen av kandidatseminariet samt för att de uppsatta målen uppnås. Kandidatseminariet sträcker sig över två perioder, och seminariet ordnas på både hösten och våren. Det svenskspråkiga kandidatseminariet som är gemensamt för alla utbildningsprogram ordnas på både hösten och våren.

Se också sidan Kandidatarbetet - arbetsprocessen.

Undervisningsspråket för kandidatseminariet är antingen finska eller svenska. Kandidatarbetet skrivs i regel på skolbildningsspråket (finska/svenska). En studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska kan skriva sitt kandidatarbete på engelska.

Syftet med mognadsprovet är att kontrollera den studerandes förtrogenhet med ämnesområdet och att den studerande har utmärkta kunskaper i det inhemska språk på vilket hen har fått sin skolbildning. Genom mognadsprovet påvisar den studerande samtidigt att hen har de muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs av offentligt anställda.

Mognadsprovet genomförs som en del av kandidatarbetet i samband med textverkstäder i anslutning till kandidatseminariet. Språket i mognadsprovet granskas av en lärare i finska eller svenska, och innehållet godkänns av handledaren eller ansvarsläraren. En studerande vars skolbildningsspråk varken är finska eller svenska ska kontrollera kursens webbplats för information som gäller mognadsprovet.
I bedömningen av mognadsprovet används vitsorden godkänd och underkänd.

Mer information om fastställande av skolbildningsspråk och om mognadsprovet på språkcentrets sidor.