Man kan närma sig psykologisk trygghet från åtminstone tre olika nivåer: den psykosociala tryggheten på organisationsnivå, den nära arbetsgemenskapens psykologiska trygghet och individens psykologiska trygghet. Psykologisk trygghet eller otrygghet upplevs i grupp och tillsammans med andra, men i slutänden är känslan av trygghet en individuell upplevelse. Känslan av trygghet påverkas av egna tidigare upplevelser, position och identitet. Människor tar alltid med sig hela sin upplevelsevärld till möten med andra, vilket påverkar hurdan upplevelse av trygghet som skapas. 

Hur stöder psykologisk trygghet lärande?

I undersökningar har man undersökt effekterna av psykologisk trygghet med avseende på bland annat prestation, lärande, arbetsvälbefinnande och ledarskapspraxis. Resultaten påvisar att psykologisk trygghet stöder framgång, särskilt i krävande och kreativt expertarbete i en allt mer komplex värld. Den har visat sig stärka kreativitet, initiativförmåga och lärande, samt förbättra teamets prestationer. Engagemanget för arbetet kan också öka.

En pro gradu-avhandling vid Östra Finlands universitet påvisade att psykologisk trygghet har en positiv effekt på studieengagemang och bättre lärandemetoder. Stora inlärningsgrupper och distansarbete försvagar den psykologiska tryggheten, medan grupparbete och diskussioner visade sig vara trygga sätt att undervisa. Psykologisk trygghet har visat sig öka kvaliteten på lärandet, och enligt en rapport från McKinsey förbättras besluten. I en rapport från Tammerfors universitet behandlas bland annat finansieringsmodellers och styrmetoders inverkan på valet av ledarstil och därmed på den psykologiska tryggheten. 

I lärandet är möjligheten att göra misstag och lära sig av dem viktig. Praxis för att lära sig tillsammans och en konstruktiv diskussionskultur gör det till exempel möjligt att gå igenom hemuppgifter på ett tryggt sätt. När information, synpunkter, bekymmer och idéer kan delas på ett säkert sätt kan också radikalt nya saker skapas. Enligt Edmondson bör psykologisk trygghet inte vara målet, utan ett medel för att möjliggöra andra mål. 

Kan det vara för tryggt?

Psykologisk trygghet har kritiserats för att den kan förhindra att viktiga frågor tas upp och att den dödar diskussioner, särskilt om kontroversiella ämnen. Kritik har framförts av bland andra Kulturcocktail, Helsingfors universitet och kollektivet Living arts. 

Edmondson betonar att en psykologiskt trygg miljö inte innebär att man är påtvingat artig. Det handlar alltså inte om att undvika att skapa obehag för att den psykologiska tryggheten inte ska äventyras. Det handlar om att du modigt kan vara dig själv och ge uttryck för avvikande synpunkter också om svåra ämnen. I forskning hänvisar man även till att ta ordet och göra sin röst hörd (”voice” på engelska). Det viktiga är respekt och högaktning av andra, att godta deras upplevelser även om man inte kan förstå dem själv. Olika synvinklar hanteras konstruktivt och rädslan för att bli förödmjukad eller övergiven hindrar inte lärande och utveckling.

Att lära sig och göra misstag kan vara obekväma upplevelser. Att göra bort sig åtföljs ofta av skamkänslor. Att lyfta fram en sårbarhet är förenat med risker, men man kan ta risker när omgivningen är trygg och det inte finns någon anledning att vara rädd för konsekvenserna. 

Internationalitet ger nya dimensioner

Aalto-universitetets studerande representerar 117 olika länder och vi har personal från 93 olika länder. Dessa siffror signalerar att vi har en mycket internationell gemenskap. Hur ska internationalitet beaktas när man skapar psykologisk trygghet och stöder ett smidigt, mångprofessionellt arbete? 

Det kan finnas kulturella skillnader som påverkar modet att utmana andras (eller allmänna) idéer. Det är bra att fundera på vilken inverkan till exempel rädslan för att tappa ansiktet kan ha på om misstag kan rapporteras eller brister korrigeras. Det kan hända att osakligt beteende inte uppdagas om tillståndet att vistas i Finland är beroende av att anställningsförhållandet fortsätter. Å andra sidan är inte allt kulturellt betingat, också uppfattningar generationer emellan kan skilja sig åt.

Krig och katastrofer i världen kommer sannolikt att drabba fler människor i det internationella samfundet. Utmaningen är att man inte alltid vet var kollegor eller deras familjer kommer ifrån. Så det finns ett behov av att lära känna sina kolleger som människor också. Det finländska sättet att ge en person utrymme att ta upp sina egna problem om hen så önskar kan signalera till en representant för en annan kultur att ingen bryr sig eller är intresserad.

Ansvar för psykologisk trygghet

Vem är då ansvarig för den psykologiska tryggheten inom högskolevärlden? Högskolorna måste göra ramarna för psykologisk trygghet tydliga för alla. De kan ge studenter och anställda verktyg och stödja medvetandegörande, men upplevelsen skapas alltid i vardagliga händelser där universitetets roll är mindre.

Aaltos mångfaldsexpert Ida Salin betonar att ju mer makt en person har, desto större blir också ansvaret för den psykologiska tryggheten. Professorer och andra i maktpositioner har traditionella medel för gott ledarskap som verktyg för psykologisk trygghet: förmåga att lyssna, ställa frågor och vara närvarande, empati och förmågan att ge och ta emot respons. Det är viktigt att identifiera sina egna fördomar och sin egen position när det gäller att skapa trygghet.

Psykologisk trygghet är på många sätt sammanflätad med god interaktionsförmåga, tillit och respekt för andra. Det rätta svaret är: psykologisk trygghet är allas ansvar. Alla har en viktig roll i att skapa en trygg miljö i dagliga möten.

Referenser

Ayub, U., Yazdani, N. and Kanwal, F., 2022. Students’ learning behaviours and their perception about quality of learning experience: the mediating role of psychological safety. Asia Pacific Journal of Education, 42(3), pp.398-414.

Bradley, B. H., Postlethwaite, B. E., Klotz, A. C., Hamdani, M. R., & Brown, K. G. 2012. Reaping the Benefits of Task Conflict in Teams: The Critical Role of Team Psychological Safety Climate. Journal of Applied Psychology, 97(1), 151–158. 

Edmondson, A.C. 2023. https://amycedmondson.com/psychological-safety/

Edmondson, A.C. & Bransby, D.P., 2023. Psychological safety comes of age: Observed themes in an established literature. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, 10, pp.55-78.

Edmondson, A. C. & Z. Lei, 2014. Psychological safety: The history, renaissance, and future of an interpersonal construct. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behaviour 1:1, 23–43.

Frazier, M. L., Fainshmidt, S., Klinger, R. L., Pezeshkan, A., & Vracheva, V. 2017. Psychological Safety: A Meta‐Analytic Review and Extension. Personnel Psychology, 70(1), 113–165. 

Gallo, A. 2023. What is psychological safety? Harvard Business Review, https://hbr.org/2023/02/what-is-psychological-safety, kts 28.11.2023.

Majuri, Julia. 2023. Psykologisen turvallisuuden tasot ja työhyvinvointiyhteydet: Henkilösuuntautunut tarkastelu. Tampereen yliopisto. Pro gradu.

Newman, A., Donohue, R., & Eva, N. 2017. Psychological safety: A systematic review of the literature. Human Resource Management Review, 27(3), 521–535.

Roussin, C. J., MacLean, T. L., & Rudolph, J. W. 2016. The Safety in Unsafe Teams: A Multilevel Approach to Team Psychological Safety. Journal of Management, 42(6), 1409–1433. 

Sanner, B., & Bunderson, J. S. 2015. When feeling safe isn’t enough: Contextualizing models of safety and learning in teams. Organizational Psychology Review, 5(3), 224–243. 

Suojanen, I. 2022. Onnellinen turvallisuus, Turvallista arkea etsimässä. Gaudeamus.

Wacklin, L. 2023. YLIOPISTO-OPISKELIJOIDEN KOETUN PSYKOLOGISEN TURVALLISUUDEN YHTEYS OPISKELEMISEEN JA OPPIMISEEN. Itä-Suomen yliopisto. Pro gradu.

https://erepo.uef.fi/handle/123456789/29715, kts 29.11.2023.