Flera studier har hittat samband mellan tacksamhet och välbefinnande. Att föra en tacksamhetsdagbok kan till exempel öka tillfredsställelsen med livet. Positiva känslor har visat sig utöka tänkandet, främja lärandet och till och med påverka livslängden. 

Att klara av problem kan öka resiliensen och förstärka känslan av att man även framöver kommer att kunna hantera svåra situationer. Positiva känslor har alltså många fördelaktiga effekter för individer och samhällen, men om man anser att allt beror på ens attityd för hur man klarar sig i olika situationer, närmar man sig fenomenet som kallas toxisk positivitet.

Vad innebär toxisk positivitet?

Det finns (ännu) ingen etablerad vetenskaplig definition av toxisk positivitet, men den syftar vanligtvis på ett beteende som betonar en positiv och optimistisk attityd till olika situationer och som förminskar eller minimerar alla andra känslor som skadliga eller till och med förnekar dem. Termen anses ha myntats av Judith Halberstam, men den har starka rötter i forskningen om orealistisk optimism som började i USA på 1980-talet.

Lycka och attityd kan bearbetas och utvecklas, men bara till en viss gräns. En av de största nackdelarna med toxisk positivitet är att den inte ger utrymme för andra känslor. Detta kan leda till att vi börjar betrakta negativitet, missnöje och olycka som moraliska brister och individuella misslyckanden. Vi upplever att den som klagar har attitydproblem, att den som är deprimerad inte har arbetat tillräckligt med sin lycka och att den som är utmattad på grund av arbetet inte vet hur man fokuserar på det som är bra.

Quotes from real everyday situations:

A crisis is always an opportunity for something new and better. Let's not focus on these unpleasant feelings but think about how to move on from here.

If only you would focus more on what is going well. A gratitude journal has helped me. Have you heard of it?

Don't worry about that. In this field, you must learn to endure! Now let's move on!

En robot eller person med känslor?

Det är ofta vanligt att undvika känslor på arbetsplatsen, där det ibland kan upplevas som olämpligt att prata om saker som inte har med jobbet att göra, eftersom det kan anses som "oprofessionellt". Under de senaste åren har man dock börjat uppmärksamma känslor på ett annat sätt. Nu har man i stället börjat titta närmare på vilken betydelse det har när människor tar med sig sitt känslospektrum till arbetsplatsen. Medarbetarna är ju trots allt inte robotar.

Forskningen har påvisat att stresskänslor kan öka om man förnekar eller döljer sina känslor. Om man inte kan visa att man mår dåligt eller om man inte kan säga rakt ut när något irriterar en kan stresskänslorna öka. Att dölja sina känslor kan leda till utmattning. Mycket energi kan gå åt till att säkerställa att ingen vet vad man egentligen tänker eller hur dåligt man mår. Brist på upplevelse av äkthet eller känslan av att inte få vara sig själv kan leda till inre konflikter och en ökad risk för att bli utbränd. 

En bieffekt av toxisk positivitet är att människor inte kan, vågar eller vill påpeka fel, ineffektiva metoder eller direkta riskfaktorer. När en positiv person alltid hittar det positiva i allt kan det verka som om det faktiskt inte finns några fel eller utmaningar. Att låta bli att framföra åsikter som anses negativa kan dock slå tillbaka mot företaget och till och med äventyra dess existens.

Varför strävar vi efter positivitet?

Under de senaste åren har vi haft en ”lyckoboom". Lycka har blivit eftersträvansvärt och pressen att vara positiv är en del av denna trend. Men varför sträva efter lycka eller positivitet på bekostnad av vårt välbefinnande?

En anledning är att flera studier har funnit samband mellan lycka och effektivitet, kreativitet, engagemang samt minskad frånvaro. Å andra sidan har det också genomförts forskning som ifrågasätter dessa samband, och korrelationerna visar oftast inte vilken faktor som påverkar vad och på vilket sätt. Resultaten har ibland tolkats som att lyckliga medarbetare är bättre medarbetare. Positiva människor har blivit eftertraktade. Forskningen har dock inte kunnat påvisa att en olycklig medarbetare är sämre än en som är lycklig.

Citat från verkliga vardagssituationer:

Det är viktigt att upprätthålla yrkesmässigheten på arbetsplatsen. Personliga problem eller känsloutbrott hör inte hemma här. Låt oss försöka vara professionella nu.

Jag gillar inte att någon annan har rätt att ta ifrån oss vår positiva stämning. Sådant smittar av sig. Jag tycker att det är viktigt att kunna läsa av situationen och att inte låta andra märka när man har en dålig dag.

En studie genomförd i Nederländerna undersökte medarbetarnas behov av att skapa en lyckligare bild av sig själva på arbetsplatsen. I bakgrunden, för att framställa lycka och toxisk positivitet, kunde man identifiera faktorer både i företags- och ledarskapskulturen, liksom på team- och individnivå. Toxisk positivitet verkar frodas i företag där olika känslor tolereras sämre och där det råder brist på tillit. De kännetecknas av en ledarskapskultur där ledarna håller avstånd till sina medarbetare, inte värdesätter respons och är själva falska i sitt beteende. På gruppnivå förstärks den toxiska positiviteten av en intern press på lycka inom gruppen, som enligt gruppdynamiken kräver positivt beteende. På individnivå ökar pressen att vara positiv dels av önskemål om att göra karriär, dels av personliga skäl, såsom behovet av att undvika konflikter eller av svårigheter att lyfta besvärliga frågor.

Framställningen av positivitet kan delvis förklaras av sociologen Erving Goffmans teori om intrycksstyrning (impression management). Enligt denna teori vill människor skapa en så bra bild som möjligt av sig själva och därigenom uppnå sina mål. Man kan hitta exempel på detta inom marknadsföring, politik, dejting och arbetsintervjuer. Genom intrycksstyrning kan människor till och med försöka påverka och forma sin identitet. Om lycka uppfattas som en eftersträvansvärd egenskap, kan man genom att framställa positivitet försöka skapa en bild av sig själv som en framgångsrik person. Bakom denna fasad, i all sin enkelhet, finns en mänsklig önskan om att bli accepterad av andra – eller rädsla för att hamna utanför gruppen.

I svåra tider kan det vara bra att koncentrera sig på sina egna och andras känslor i stället för på att sträva efter lycka. När saker och ting är riktigt bra å andra sidan, har B. Fredricksons expand and build-teori (bredda och bygg) visat att positiva känslor stödjer tillväxten av en individs fysiska, intellektuella, psykologiska och sociala resurser. Detta ökar också gemenskapens resiliens för att möta svårigheter i framtiden. Det är alltså bra med positiva känslor, så länge man inte försöker dölja svårigheter eller äkta känslor med dem. 

Negativitetsbiasen och dess effekter

Obehagliga känslor, upplevelser och tankar, såsom vardagliga besvikelser, utmaningar i nära relationer eller negativ respons, påverkar oss bevisligen starkare än motsvarande neutrala eller positiva upplevelser. Detta fenomen kallas negativitetsbiasen. Fenomenet är känt både på individ- och samhällsnivån. Dåliga nyheter säljer bättre än goda nyheter, ett gott rykte är lätt att förlora och ett dåligt svårt att bli av med. Obehagliga upplevelser får oss också att agera mer effektivt än behagliga upplevelser.

Evolutionen kan ge oss en trolig förklaring till de kraftfulla effekterna av obehagliga upplevelser. Att känna igen fara och komma ihåg tecken som tyder på fara har varit livsviktigt för överlevnad. Även om vi numera sällan befinner oss i akut fara, tenderar obehagliga upplevelser att skapa starkare minnen än behagliga upplevelser. Negativa känslor bör dock inte helt ignoreras. De kan till exempel avslöja en värdekonflikt, hjälpa oss att lära oss eller uppmuntra oss att agera för något som är viktigt för oss. 

För välbefinnandet är det dock fördelaktigt att öva på att också uppmärksamma och förstärka positiva känslor. Det är också värt det, eftersom det har konstaterats att de utökar uppmärksamhetsförmågan, vilket kan främja lärande och leda till nya idéer, handlingar och sociala relationer. Dessa bygger i sin tur upp individens och gemenskapens resurser, vilket gör det lättare att klara av framtida utmaningar. 

Toxisk positivitet slår till två gånger

Vi kämpar på under vår arbetsbörda med ett leende på läpparna, peppar oss själva till professionell likgiltighet och upprepar positiva mantran. Men blir vi lyckligare av det?

Statistiskt sett har positiva känslor visat sig minska risken för depression, men i värsta fall kan idealisering av lycka och positivitet leda till motsatta resultat. Studier genomförda i USA och Storbritannien har visat att en överdriven beundran av lycka kan öka risken för depression. Föreläsaren och filosofen Frank Martela vid Aalto-universitetet har i en kolumn i Helsingin Sanomat skrivit att toxisk positivitet slår till två gånger. Enligt honom är problemet att om negativa känslor ses som negativa, känner människor skuld när de upplever dem. På så sätt tillkommer även skuldkänslor till de ursprungliga negativa känslorna. Puh, alltså har man dubbelt så mycket att dölja.

Mitt i lyckoruset kan det vara svårt att uppfatta vilken typ av beteende som är skadligt för en själv och de gemenskaper som man är omringad av. Därför kan det ibland vara värt att stanna upp inför kraven på positivitet och fundera över hur de återspeglas i ens liv. Även om det ibland är svårt att möta besvärliga och negativa känslor, kan det vara ännu mer skadligt att förtränga dem. Det kan i stället vara bättre att lyssna på sina känslor och bearbeta dem för att förstå vad de försöker signalera. Ingen behöver heller vara lycklig, även om det är trendigt.

När du märker att din studiekamrat eller kollega går igenom svåra känslor och känner dig frestad att uppmana hen att betrakta situationen från den ljusa sidan, skulle du i stället kunna ge hen utrymme att uppleva sina känslor och kanske fråga om det finns något du kan göra för hen? På samma sätt kan du i en svår situation visa medkänsla för dig själv och fråga dig själv vad du behöver just nu. 

Som den australiska forskaren Sara Ahmed sade: Vi har friheten att vara olyckliga. 

_Referenser:

_{Ahmed, S. (2010). Killing joy. Feminism and the history of happiness. Journal of Women in Culture and Society 35:3, 571–594.}

_{Baumeister, R. F., Bratslavsky, E., Finkenauer, C., & Vohs, K. D. (2001). Bad Is Stronger Than Good. Review of General Psychology, 5(4), 323–370.}

_{Côté, S. (2005). A social interaction model of the effects of emotion regulation on work strain. Academy of Management Review 30:3, 509–530.}

_{Edgar, F., A. Geare, M. Halhjem, K. Reese & C. Thoresen (2015). Well-being and performance. Measurement issues for HRM research. The International Journal of Human Resource Management 26:15, 1983–1994.}

_{Emmons, R. A., & McCullough, M. E. (2003). Counting blessings versus burdens: An experimental investigation of gratitude and subjective well-being in daily life. Journal of Personality and Social Psychology, 84(2), 377–389.}

_{Fredrickson, B. L. (2003). The value of positive emotions. American Scientist, 91(4), 330-335.} 

_{Goffman, E. (1959). The Presentation of Self in Everyday Life. New York: Doubleday.}

_{Gross, J.J., & Levenson, R.W. (1997) Hiding feelings: The acute effects of inhibiting negative and positive emotion. Journal of Abnormal Psychology, 107(1), 95-103.}

_{Halberstam, J. (2011), The queer art of failure, Duke University Press.}

_{Kahriz, B. M., J. L. Bower, F. M. Glover & J. Vogt (2020). Wanting to be happy but not knowing how. Poor attentional control and emotion-regulation abilities mediate the association between valuing happiness and depression. Journal of Happiness Studies 21:7, 2583–2601.}

_{Kish-Gephart, J.J., Detert, J.R., Treviño, L.K. and Edmondson, A.C., (2009). Silenced by fear: The nature, sources, and consequences of fear at work. Research in Organizational Behavior, 29, pp.163-193.}

_{Martela, F. (2019) Jatkuva hyvä päivä saattaa olla merkki toksisesta positiivisuudesta. Helsingin Sanomat 21.3.2019. https://www.hs.fi/elama/art-2000006042031.html}

_{Linzbach, L. & I. Suojanen (2020). Behind the happiness mask. In J. Marques (ed.): Happiness at Work. London: Routledge, 211–223.}

_{Nezlek, J.B, Newman, D.B. & Thrash, T.M. (2017) A daily diary study of relationships between feelings of gratitude and well-being, The Journal of Positive Psychology, 12:4, 323-332.}

_{Rutter, M. (1993). Resilience: Some conceptual considerations. Journal of Adolescent Health, 14(8), 626–631.}

_{Weinstein, N.D (1980). Unrealistic optimism about future life events. Journal of Personality and Social Psychology, 39 (5) (1980), pp. 806-820.}